Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Hasselberg, Bernhard - 2. Hasselberg, Carl - 3. Hasselberg, Gudmar - Hasselblad, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hasselberg
321
Hasselblad
Bernhard Hasselberg.
från Pulkova, som i Possiet s. om
Vladivostok i Manchuriet observerade
Venuspassagen i dec. 1S74, och
likaledes ledde han en expedition till Klin
nära Moskva för studium av den
totala solförmörkelsen i aug. 1887. En
lång rad studieresor företog H. till
olika europeiska observatorier, oeh
1887 var han ett av Rysslands båda
ombud vid den internationella
astro-fotografiska kongressen i Paris. Han
kallades 188S till Stockholm som Vet.
akad:s fysiker, med prof:s titel, oeh
samtidigt mottog lian hedrande
anbud om professur både i Leipzig och i
Nizza, vilka han dock avböjde; i sin
befattning vid Vet. akad. kvarstod
han till sin död. Åren 1S90—99
förestod han professuren i allmän fysik
vid Tekn. högskolan, ocli vid den
totala solförmörkelsen i aug. 1914 var
han ledare för Vet. akad:s expedition
till Sollefteå. — H. nådde
internationell ryktbarhet genom sina
forskningar inom astrofysiken och
spektralanalysen, och inom dessa områden
utgav han ett sjuttiotal arbeten. En
viktig upptäckt gjorde lian 1881, då
lian iakttog natriumlinjen i Wellska
kometens spektrum; tidigare kände
man endast kolvätebanden i
komet-spektra. Under sin stockholmstid
utförde han ett omfattande arbete på
precisionsmätningar av spektra hos
en rad metaller, och i en serie
monografier, "Untersuchungen über
die Spectra der Metalle ini
elektri-schen Flammenbogen" (1—8, Vet.
akad:s handlingar 1894—1910),
publicerade han sina resultat. — H.
invaldes i Vet. akad. 1890 och var dess
preses 1908—09 samt tillhörde även
andra in- och utländska lärda
samfund. Han var led. av Vet. akad:s
nobelkommitté för fysik från 1900
(ordf. 1900—04) ocli av
Nobelstiftelsens fullmäktige från 1912. Därjämte
var han led. av internationella meter-
kommittén i Paris från 1900. Sitt
stora bibi. skänkte lian 1919 till
Uppsala univ. — Gift 1875 med Julia
Elisabet Walter. — Litt.: biografi i
Populär astron, tidskr. 1922. S. L.
2. Hasselberg, Carl Jonas Erik,
präst, kyrkohistorisk författare,
hembygdsforskare, f. 16 maj 1856 i
öster-sund, † 17 maj 1938 i Grundsunda skn,
Ångermanland. Föräldrar:
häradshövdingen Jolian Gunno H. oeh Charlotte
Kinnman. — Efter mogenhetsex. i
Östersund 1875 avlade H. i Uppsala
teologisk-filosofisk ex. 1879 samt
teoretisk oeh praktisk teologisk ex. 1882.
Sistn. år blev han prästvigd. Efter
flera pastorsförordnanden var han
komminister i Myssjö i Jämtland
18S6—97, kyrkoherde i Grundsunda i
Ångermanland från 1897 oeh
kontraktsprost i örnsköldsviks kontrakt
1918—30. Han blev teol. hedersdr i
Uppsala 1921 och var preses vid
prästmötet i Härnösand 1919. — H. gjorde
sig känd som förf. av kyrko- och
kulturhistoriska arbeten. Synodalavh.
"Norrländskt fromhetslif på
sjuttonhundratalet" (1—2, 1919) utgör den
första vetenskapliga framställningen
av de tidigaste stora
väckelserörelserna i Norrland; den vittnar om rik
beläsenhet och stark inlevelse i ämnet.
Ett mera populärt arbete är "Under
Polstjärnan" (1935), en skildring av
Tornedalen med huvudvikten lagd på
dess kyrkliga historia; bl. a. torde
bokens sammanfattande framställning
av læstadianismen vara den bästa vi
äga. Bland H:s övriga arbeten på
detta område märkas "Ernst Arbman
och den j ämtländska väckelsen" (1923)
samt smärre skrifter om
fromhets-rörelserna i Norrland. H. var även
intresserad av den andliga lyriken och
har författat och översatt psalmer
samt utgivit predikningar och
minnesteckningar över norrländska
ämbetsbröder. Han skrev bl. a. Sv.
turistfören:s resehandbok "Jämtland
Gudmar Hasselberg.
ocli Härjedalen" (1904; 5:e uppl.
omarbetad av A. Pallin, 1926) och
"Bibliografiska anteckningar rörande
Jämtland och Härjedalen" (1920).
På sin 75-årsdag 1931 hedrades han
med en festskrift, utg. av E. Festin.
— Gift 1892 med Olga Ingeborg
Elvira Arbman. E. B—n.
3. Hasselberg, Johan Gudmar,
skolman, litteraturhistoriker, f. S aug.
1-896 i Myssjö, Jämtland. Son till
H. 2. — Efter studentex. 1913 i Umeå
blev H. 1919 fil. mag. vid Uppsala
univ. och 1922 fil. lic. i Lund, där
han följ. år disputerade på en avh.
betitlad "Realistisk lyrik. Studier i
svensk versdiktning från Bellman till
Talis Qualis" och blev fil. dr 1924. År
1923 blev H. lektor i modersmålet och
historia vid Högre allm. läroverket i
Östersund, 1937 vid Gävle högre allin,
läroverk ocli är sedan 1945 lektor i
modersmålet vid Högre allm. läroverket
för gossar å Norrmalm i Stockholm. H.
var 192S—38 ordf. i Jämtlands läns
fornskriftsällskap och 1929—36 sekr. i
Sällskapet för jämtländsk
konstkultur. — H: s större arbeten utom drsavh.
äro "Frösö trivialskola. Ett kapitel
ur Norrlands kulturhistoria" (1935)
samt biografin "Rudolf Wall, Dagens
Nyheters skapare" (1945). Av H:s
smärre skrifter kan förutom tidskr.
-uppsatser i historiska, litterära ocli
pedagogiska ämnen nämnas "Svensk
nittonliundratalslitteratur" (1941;
2:a uppl. 1945), i vilken han ger en
god, kortfattad översikt av den
litterära utvecklingen i Sverige från 1900.
H. liar även redigerat utgåvor av
"Journal av Petrus Læstadius . .."
(1—2, 1928) och "Fale Burmans
anteckningar om Jämtland i urval"
(1930) samt utgivit sv. läseböcker
för högre skolor i Danmark. — Gift
1922 med Rut Märta Luterkort. J. C.
Hasselblad, släkt, vars äldste
kände stamfar var bruksidkaren vidNord-
21 Svenska män och kvinnor III
Carl Hasselberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
