Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Gyllenborg, Henning - 7. Gyllenborg, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gyllenborg 182 Gyllenborg
Gustaf Fredrik Gyllenborg,
Målning av J. H. Scheffel (Bergianska stiftelsen, Stockholm).
i Uppsala vid tio års ålder oeh univ:s
siste reetor illustris 1731. Han
studerade någon tid även i Lund och
anställdes i Kansliet 1732. S. å. blev han
kammarherre. — G. ägnade sig tidigt
och med stor iver åt politiken, och
han lyckades snart tack vare sin
flödande vältalighet, sitt namn och sina
farbröders inflytande — särskilt
farbrodern greve Fredrik G. (G. 5)
prote-gerade honom — skapa sig en mera
betydande ställning i det politiska livet
än hans begåvning och insikter
berättigade honom till. Vid riksdagen
1738 invaldes ban vid ännu ej
uppnådda tjugufem år i sekreta utskottet
och i defensionskommissionen. Även
vid följ. riksdag satt ban i sekreta
utskottet, och han blev på grund av sitt
ivriga förfäktande av hattarnas
krigspolitik av utskottet
rekommenderad till någon ämbetsmannapost.
Under kriget mot Ryssland, i vilket
lian, ehuru endast volontär, åtnjöt
majors traktamente, användes han
även för beskickningar till Tessin i
Paris och till S:t Petersburg. Under
den följande svåra krisen för
hattarna var G. en ivrig försvarare av
partiets växlande politik i
tronföljdsfrågan. De häftiga politiska striderna
och hotet om efterräkning kommo
honom att gripas av tvivel på det fria
statsskickets berättigande, vilka
emellertid snart försvunno, då hattpartiet
ridit ut stormen. G. tog livlig del i
hattarnas förberedelser till riksdagen
1746—47, och lian placerades åter i
sekreta utskottet. Han förstod att
fånga den strömning av patriotisk
hänförelse, som gick genom landet
inför den ryske ministern von Korffs
hotfulla uppträdande, och lian var en
av de ivrigaste att utnyttja
situationen till partiets fromma. Han yrkade
t. o. m. på att sekreta utskottet skulle
få fullmakt att på vad sätt som helst
sörja för rikets säkerhet. I den
kommission, som tillsattes för att döma
över fyra för hattpartiet misshagliga
riksråd, blev G. ordf., ocli lian var
initiativtagaren till den kommission,
som skulle döma de personer i de
högre stånden, som stodo bakom
dalupproret. Han var även led. av sekreta
utskottets finansdeputation. Vid
riksdagen 1751—52 blev han
lantmarskalk. Hans insats blev dock
obetydlig, delvis beroende på att han
insjuknade mot slutet av riksdagen. Vid
riksdagen 1755—56 deltog G. i räfsten
med hovpartiet. År 1756 blev han
hovkansler, och s. å. invaldes han i rådet.
Någon självständig insats som
riksråd gjorde han icke. Han följde
ständigt den rättrogna hattpolitiken utan
att ha något avgörande inflytande på
dess målsättning. G. var främste led.
i den s. k. handels- och
ekonomikommissionen, som ständerna tillsatte
1757 för att överse
statsförvaltningen. Det betänkande, som denna
kommission avgav till riksdagen 1760—
61, blev en förkastelsedom över den
finanspolitik, som G. tidigare med all
kraft understött. Sjuklighet och
rädsla för efterräkningar i samband med
riksdagens undersökning av
ansvarigheten för krigsförklaringen 1756
förmådde G. att 1761 ta avsked från
riksrådsämbetet. Under de följ. ären
var han en tid ledare för en fraktion
av det i upplösning stadda
hattpartiet men kom ej mera att spela någon
politisk roll. Han blev led. av Vet.
akad. 1752 och serafimerriddare 1759.
— Gift 1) 1734 med friherrinnan
Maria Sofia Stierncrona, † 1749; 2)
1759 med friherrinnan Maria Gustava
von Köhler, † s. å.; 3) 1762 med Sofia
Emerentia von Dellwig. W. L.
7. Gyllenborg, Gustaf
Fredrik, greve, skald, ämbetsman,
hovman, f. 25 nov. 1731 på Strömsbro
majorsboställe i Bankekinds skn,
ös-tergötl. län, ‡ 30 mars 1808 i
Stockholm. Son till G. 4. — Efter
akademiska studier 1746—47 i Uppsala
samt 1748—51 i Lund, där han som
universitetskanslerns son sista året
(1750—51) var rector illustris ehuru
blott nittonårig, tillträdde G. 1751 i
Stockholm en blygsam befattning som
registrator i Justitierevisionen. Som
pålitlig hatt utsågs han 1756 av
ständerna till kavaljer åt kronprinsen,
när dennes uppfostran omlades efter
det misslyckade revolutionsförsöket.
Under en sexårig, ofta odräglig
hovtjänst vann lian så småningom tack
vare sin politiska inaktivitet de
kungligas uppmärksamhet, vartill även
hans diktning bidrog. Hans fortsatta
karriär gick långsamt. År 1762 blev
han kammarråd, vilken post han blott
genom anlitande av korruptionen
kunde vinna, och 1774 utsågs han till
kansliråd. Han var bankofullmäktig
1777—79 och 1781—1800 samt led. av
direktionen för nummerlotteriet från
1787. G. blev led. av Vitt. akad. 1773
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
