Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav V - Gustav Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustav IV Adolf
1G3
Gustav IV Adolf
gamla regim, i vilken G. varit djupt
rotad, till en demokratisk monarki.
Han hälsas som den "förste möderne
monarken" och har alltmer kommit
att mötas av tillgivenhet. Främst
komma därvidlag i åtanke
hyllningarna och de stora nationalgåvorna
1928 vid hans 70-årsdag, då 4,7 mill.
kr. överlämnades till honom och av
honom anslogos till
kräftsjukdomar-nas bekämpande (Körning Gustaf V:s
jubileumsfond), och 1938 vid hans
SO-årsdag, då omkr. 5 mill. kr.
insamlades till Konung Gustaf V:s
80-års-fond för bekämpande av de
invalidiserande folksjukdomarna i Sverige.
— Litt.: G. Åsbrink, "Konung G. V
sextio år" (1918); "Vår konung ocli
hans gärning" (minnesskrift, 1933);
"Vår konung" (minnesskrift, 1943): I.
Garell, "Sådan är ban, Mr G." (1938);
Vecko-Journalen, särskilt årg. 1924
nr 52 om G:s skolor och studier, årg.
1928 nr 25 och 1933 nr 24 om
imions-upplösningen, trontillträdet och den
nordiska politiken, årg. 1933 nr 24,
1941 nr 17 och 1943 nr 24 samtida
personers uttalanden om G.; E.
Lindorm, "Gustaf V och hans tid" (1—3,
1936—40, en "bokfilm" med text och
bilder om G. och Sverige under hans
regering) ; "Die grosse Politik der
Euro-päischen Kabinette 1871—1914" (1922
—27, unionsfrågan, Nord- och
öster-sjötraktaterna: bd 19 s. 454, bd 20
s. 442, bd 23 s. 403 f., 405, 407 f., 410,
490, 493 f., 495, 501); "British
Docu-ments ön the Origins of the War"
(bd 8, 1932, om novembertraktaten
och opinionen om dynastin 1905—
07 s. 81 ff.); S. Lee, "King Edward
VII" (2, 1927, brevväxling mellan
G. och Edward VII angående
unionsfrågan s. 321 f.); "Papers Relating
to the Foreign Relations of the
United States 1919. The Paris Peace
Conference" (2, 1942, samtal mellan
G. ocli Förenta staternas minister i
Stockholm. Ira Morris, 25 nov. 1918
s. 447—449); "Sveriges förhållande
till Danmark och Norge under
krigsåren. Redogörelser avgivna till
utri-kesnämnden av ministern för utrikes
ärendena 1941—1945" (1945); L. De
Geer, "Ur Louis De Geers
brevsamling" (1929); densamme, "Politiska
hågkomster från åren 1901—1921"
(1926, om 1914 års kris s. 77 f.); A.
Nekludov, "En diplomats minnen från
tiden före och under världskriget 1911
—1917" (1921); I. Morris, "Minnen
från min ministertid i Stockholm 1914
—1923" (1923); K. Hildebrand, "G.
V." ("Sveriges historia till våra
dagar", 14, 1926); W. Keilhau,
"Tidsrummet fra omkring 1875 til omkring
1920" ("Det norske folks liv och
historie gjennem tidene", 10, 1935); Å.
Thulstrup, "När demokratin bröt ige-
Kronprins Gustav Adolf. 190S.
nom" (1937); densamme, "Reformer
och försvar" (1938); E. Tliermænius,
"G. V:s regering" (Nordisk
familjeboks månadskrönika, juni 1938);
H. Tingsten, "Monarkin i kristid"
(Tiden, 7, 1943); A. Wåhlstrand,
"1905 års ministärkriser" (1941); G.
Gerdner, "Ministären Edén ocli
författningsrevisionen 1918"
("Statsvetenskapliga studier", 1944). T. D.
Gustav Adolf (Oscar Fredrik
Wilhelm Olaf G. A.), Sveriges kronprins,
hertig av Skåne, till 1905 även
arvprins av Norge, f. 11 nov. 1882 i
Stockholm. Föräldrar: konung
Gustav V och drottning Victoria, f.
prinsessa av Baden. Om G:s ätt se
Bernadotte. — G:s guvernörer under lians
studier på skolstadiet voro 1890—96
sedermera rektorn C. Svedelius och
1896—1900 sedermera professorn C.
A. M. Lindman. Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1900 bedrev lian studier
vid univ. i Uppsala och Oslo.
Volontär vid Svea livgarde och
Kronprinsens husarreg. redan 1891 genomgick
han efter 1900 en grundlig ocli grad
för grad genomförd militär
utbildning. Han avlade officersex. 1902 och
befordrades 1903 till löjtnant vid
nämnda reg:n ävensom till
premiär-löjtnant vid Norske jægerkorps. Efter
kurs vid Krigshögskolan utnämndes
ban 1909 till kapten (ryttmästare).
Under fortsatt befordran, 1913 till
major och 1916 till överstelöjtnant,
tjänstgjorde G. aug. 1914—maj 1915
under partiell mobilisering i Fjärde
arméfördelningens stab, vidare okt.
1915—maj 1916 i Generalstaben och
nov. 1917—maj 1918 i Marinstaben.
År 1918 utnämndes han till överste i
Svea livgarde och i Kronprinsens
husarreg. (från 1928 i Skånska
kaval-lerireg.) samt befordrades 1923 till
generalmajor, 1928 till
generallöjtnant ocli 1932 till general. Den
gedigna förtrogenhet med vårt försvars-
väsen och våra försvarsproblem, som
G. vunnit under denna utbildning, har
ytterligare vidgats och fördjupats
under det andra världskriget, då lian
både centralt och under tata
inspektioner aktivt medverkat vid vår
värnkrafts omorganisation och tekniska
ombildning. — Sedan G. redan före
sin faders trontillträde 1907 vid
några tillfällen fungerat som regent, har
detta därefter ofta varit fallet. Så har
han blivit ingående förtrogen med
riksstyrelsens inre och yttre frågor.
Han har stått vid sin faders sida både
under de skickelsedigra
februaridagarna 1914 och under det andra
världskrigets kritiska stunder. Men
han har också med insikt och
förståelse omfattat väsentliga politiska
strömningar och sociala rörelser inom
vårt samhälle och framstår därför
som en av olika medborgargrupper
högt uppskattad folklig furste.
Genom täta och vidsträckta resor i vårt
land liar han förvärvat en ingående
kännedom om de rådande villkoren
för befolkningen och näringslivet,
särskilt industrin, i olika landsdelar. Vid
flera betydande internationella
tillfällen har G. med utmärkelse
företrätt kungahuset, sålunda vid
tronskiftet i England 1936. I detta
samband må nämnas, att han med sin
gemål maj 1926—febr. 1927 gjorde en
uppmärksammad och betydelsefull
färd väster ut jorden runt. Han
deltog då jämte presidenten Coolidge vid
invigningen i maj av det nya John
Ericssonmonumentet i Washington
och besökte därefter bl. a.
svenskhetens huvudhärdar i Förenta staterna,
Chicago och Röck Island, varpå lian
över Hawaii företog ett officiellt
besök i Japan. Slutligen ställdes resan
till Kina (Peking, Shansi, Shanghai,
okt.—nov. 1926) ocli därefter till
Indien. Färden till Förenta staterna,
som uppbars av G:s personliga
framträdande och hans vid upprepade
tillfällen ådagalagda, stundom
improviserade vältalighet, har ur vissa
väsentliga synpunkter karakteriserats
som "en vändpunkt i förbindelserna
U. S. A.—Sverige". Hösten
1934—våren 1935 företog G. jämte sin gemål,
prinsessan Ingrid och prins Bertil en
resa i Främre Orienten för att
befrämja Sveriges kulturella och
kommersiella förbindelser (Grekland,
Turkiet, Syrien, Iran, Irak, Palestina,
Transjordanien, Egypten, Abessinien).
Också denna färd blev betydelsefull för
Sverige och svenskarna. För G:s
representativa uppgift är hans utmärkta
talargåva av stor betydelse. Formell
stilfullhet och omedelbar personlig
accent och pregnans, ingående
sakkännedom och naturlig kontakt med
auditoriet prägla hans anföranden. Som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
