Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gummerus, Henrik Johan - Gummeson, Carl - 1. Gummeson, Per - 2. Gummeson, Per Egon - Gunilla Bielke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gummeson
143
Gunilla Bielke
Bomansson, "Skildring af
folkrörelsen på Åland 1808" (1852; 2:a uppl.
1905). B—z.
Gummeson, Carl Johan,
konsthandlare, f. 20 jan. 1869 i Karlshamn,
† 19 febr. 1941 i Stockholm.
Föräldrar: tullinspektören Klas G. ocli
Mathilda Nilsson. — Efter skolgång vid
Norrköpings högre allm. läroverk
praktiserade G. som
bokhandelsmedhjälpare i Sverige och Tyskland. År
1914 öppnade lian vid Strandvägen i
Stockholm en konstsalong, som länge
var den enda, där extremare
riktningar inom konsten kunde komma till
tals på samlade utställningar. Han
presenterade bl. a. Kandinsky för
Stockholmspubliken och visade
Leander Engström och Isaac Grünewald,
innan de blivit "stora", för nyfiket
förargade Strandvägsflanörer. G.
valen i många stycken originell
människa. Han höll styvt på sin
50-öres-entré, emedan han ansåg, att det
borde vara en högtid att betrakta konst
och inte något slags vanlig
"shopping". — Gift 1900 med Alfhild
Sjödin. Th. N.
1. Gummeson, Per,
landskapsmålare, f. 25 mars 1858 i Borrby skn,
Kristianst. län, † 5 maj 1928 i Malmö.
Föräldrar: lantbrukaren Gumme
Svensson och Sissa Håkansdotter. ■—
G. genomgick folkskolan, ritade på
egen hand, fick ledning och
uppmuntran av ritläraren A. Hj. Lindqvist i
Lund och kom 1882 till Köpenhamn,
där han gick i Tekn. Selskabs Skole
ett par år. Vid Konstakad. i
Stockholm studerade han 1883—86, varpå
lian slog sig ned i Röstånga på
Söderåsen i Skåne. Därifrån hämtade han
flertalet av sina motiv. Sommartid
sökte lian sig ut till kusten, till Arild
och Kivik, Falsterbo och Viken. Hans
tidigare målningar, ss. "Vinterdag"
(1891) och "Motiv från Skäralid"
(1895), äro fint utpenslade och röja
ett omsorgsfullt studium. Under in-
Fer Gummeson.
flytande av J. Lundegårds pastosa
målningssätt fick G. större bredd i
penseldraget och mera must i färgen.
I en starkt personlig stil, präglad av
på en gång stillsam och trygg realism
och innerlig poesi och med en
harmonisk kolorit, dominerad av brunrött
och mossgrönt, skildrade han i små
bilder sin nordskånska hemtrakts
stugor och gårdar, vårdiset över åsarna,
ljungbackarna, enarna och blånande
snörester ("Vår i dalen", "Gård på
backen", "Snöfläcken"), ocli han
tröttnade aldrig på att måla "Gamla
Gästis" i Röstånga med kastanjen på
gården. Ute vid kusten var det inte
främst havet, som intresserade
honom, utan människornas hemvist och
närmaste omgivning ("Gamla porten"
i Arild, "Gammal skepparbostad" i
Viken). Han var en av stiftarna av
Skånska konstnärslaget 1902 och
Konstnärsgruppen 1913. G. skrev vers
i skånsk hembygdsstil och även
noveller för tidn. Ett häfte "Dikter"
kom ut 1915. — G. är repr. bl. a. i
Nat. mus., Göteborgs mus., Malmö
mus. och Lunds univ:s konstmus. ■—
Ogift. — Litt.: A. Hedemann-Gade,
"Från Skovgaard till Martin Emond"
(1944). Th. N.
2. Gummeson, Per Egon
Sanfrid, industriman, f. 24 mars 1893 i
Borrby skn, Kristianst. län.
Föräldrar: lantbrukaren Anders G. och
Anna Persson. Brorson till G. 1. —
Efter genomgång av Tekn.
elementarskolan i Malmö utbildade sig G. till
bergsingenjör vid Tekn. högskolan
1913—18. Han var gruvingenjör vid
grufab. Dalarne och Idkerbergets
grufab. 1918—27 och företog 1921
studieresor till Tyskland, Frankrike
och Spanien samt 1927 till Förenta
staterna. Sedan 1928 är han anställd
vid Höganäs-Billesholms ab., som
gruvingenjör 1928—29, som förste
ingenjör 1930—31, som överingenjör
1932—34 och som verkst. dir. från
1935, då han efterträdde Ragnar
Blomquist på denna post. G. har
fortsatt det av denne påbörjade
rationaliseringsarbetet inom den stora
koncernen, som numera omfattar bl. a.
stenkolsgruvor vid Höganäs, Bjuv,
Skromberga, Gunnarstorp och Nyvång (alla
i Skåne), fabriker för tillverkning av
eldfast o. a. tegel, järnsvamp,
väggplattor, lergods, stengods m. m.,
slipskivefabriker i Västervik oeh Lomma
samt sandpappers- och
smärgelduks-fabrik i Baskarp i Småland. Bl. a. som
led. av 1939 års industrikommission
(till 1941) och som ordf. i 1940 års
ammunitionsnämnd har G. gjort en
värdefull insats vid den omläggning
av produktionen inom sv. industri,
som krigsåren nödvändiggjort. Han
var led. av 1941 års försvarsförvalt-
Per Egon Gummeson,
ningsutredning och ordf. i 1942 års
försvarsingenjörutredning. I
Försvarsväsendets verkstadsnämnd oeh i
Statens krigsmaterielnämnd var G.
ordf. 1940—43, och sedan 1944 är han
ordf. i Försvarets fabriksstyr :s råd.
Bland lians övriga uppdrag märkes,
att han är ordf. i ab. Sv.
torvföräd-ling i Sösdala i Skåne, vilket företag
startades på lians initiativ 1939, samt
led. av styr. för Sv. skifferoljeab., ab.
Klippans finpappersbruk, Sv.
socker-fabriksab., Skandinaviska banken ab.
och Sveriges industriförb. Han liar
författat artiklar i Tekn. tidskr.,
Jernkontorets annaler och De tekn.
vetenskaperna, bl. a. "Om kolet och
dess tillgodogörande" (1932). — G.
blev led. av Ing. vet. akad. 1938. —
Gift 1) 1921—42 med Walborg
Eufemia Borg; 2) 1942 med Alma Oceana
Elisabeth (Lisa) Lilja.
S. R., H. N—m.
Gunilla Bielke, drottning, f. 25
juni 1568, † 25 juni 1597 på Bråborgs
slott i Dagsbergs skn, östergötl. län.
Föräldrar: riksrådet och ståthållaren
över Östergötland Johan Axelsson
(Bielke) och Margareta Posse. —
Sedan konung Johan III :s polska gemål
Katarina Jagellonica 1583 avlidit,
beslöt Johan snart att ingå nytt
äktenskap. Bland de tyska furstinnor, som
närmast kunde komma i fråga, ansåg
han emellertid ingen vara särdeles
lämplig. Han misstrodde för övrigt
också porträttmålarna och menade sig
hellre vilja äkta någon, vars skönhet
han hade sett med egna ögon. Hans
val kom att stå mellan några unga
damer ur den sv. adeln, fastän hans
syskon med hertig Karl i spetsen med
all makt motarbetade denna tanke och
föreställde honom, att ett sådant
giftermål icke vore honom värdigt och
dessutom på ett farligt sätt skulle
befrämja de förnäma ätternas
maktställning. Johan utvalde den sexton-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
