Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gråberg af Hemsö, Jacob - Gränebo, Petrus - Gränström, Olof - 1. Grönberg, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gränebo
127
Grönberg
märkelser (han lyckades bli medl. av
mer än 70 akad. och samfund; 1810
blev han korresponderande led. av
Vitt. akad. oeh 1815 led. av Vet.
akad.). Någon ingående analys av
hans författarskap är ej utförd. Bland
G:s talrika skrifter, varav många
ut-gåvos på ända till åtta språk, må
nämnas "Annali di geografia e de
sta-tistica" (1—2, 1802), "Nyaste
underrättelser om inre Africa" (1817), "La
Scandinavie vengée" (1822), hans
förnämsta fornhistoriska arbete, samt
"Italiensk språklära för svenskar"
(1843). — Gift 1801 med Jeanne
Marie Louise Hugues. —• Litt.: H.
Rosman, "J. G. af Hemsö"
(Person-hist. tidskr. 1935); B. Hildebrand,
"Gråbergiana" (Personhist. tidskr.
1936). B. B., (B—z).
Gränebo, Carl Petrus
Valdemar, till 1938 Nilsson, lantbrukare,
politiker, f. 28 dec. 1881 i Mönsterås
skn, Kalmar län. Föräldrar:
lantbrukaren Oscar Nilsson och Nanny
Jonsson. — G. blev tidigt känd genom sin
verksamhet inom Jordbrukarnas
riks-förb. och invaldes redan 1917 i Andra
K. Sedan 1919 års urtima riksdag
tillhör han Första K., där han efter sitt
partis uppgående i Bondeförb. (1922)
blivit en av dettas ledande män. Han
är sedan 1923 v. ordf. i Bondeförb :s
riksdagsgrupp. Sedan 1922 är G. led.
av statsutskottet oeh sedan 1924 av
Utrikesnämnden. Han var andre v.
talman i Första K. 1929—39 samt är
förste v. talman där sedan 1940.
Sedan 1939 är G. led. av styr. för
riksdagens interparlamentariska grupp.
Han är riksbanksfullmäktig sedan
1934. G. var led. av
förstakammarsak-kunniga 1926—27, av
pensionsförsäkringssakkunniga 192S, av kommittén
för omorganisation av
lantmäteriundervisningen 1929 och av
ecklesiastika boställsutredningen 1931 samt
ordf. i 1932 års seminariesakkunniga
och i 1936 års skattesakkunniga. Han
Petrus Gränebo.
har länge intagit en framskjuten
plats inom hemortens kommunala liv
och blev 1939 v. ordf. oeh 1943 ordf. i
Kalmar läns s. landsting. — Gift 1941
med Wasti Burström. R. A.
Granström, Peter Olof,
statsvetenskapsman, f. 5 maj 1877 i
Skatelövs skn, Kronob. län, † 14 nov. 1927
i Göteborg. Föräldrar: lantbrukaren
Samuel Johan G. och Eva Persson. —
Efter mogenhetsex. i Växjö 1897 blev
G. fil. kand. 1900, fil. lic. 1906 och fil.
dr 1910, allt vid Lunds univ. Han
ledde propedeutiska kurser i
statskunskap och statistik vid univ. 1906—10,
och sistn. år förordnades han till
docent i dessa ämnen först i Lund och
sedan vid Göteborgs högskola. Under
olika perioder 1910—14 tjänstgjorde
G. som lärare vid läroverk,
folkhögskolor och seminarier. Vid Göteborgs
högskola var han tf. prof. i statskunskap
med statistik 1911—15 och 1916—17,
Olof Granström.
och 1917 utnämndes han till prof. i
detta ämne. — Av sina lärare Pontus
Fahlbeck och Rudolf Kjellén rönte G.
starkt inflytande. Hans flesta
undersökningar behandla det sv.
statsskickets utveckling, och särskilt den sv.
riksdagens historia och sv.
riksdagsrätt voro föremål för hans studium; i
viktiga hänseenden klargjorde han
uppkomsten samt den statsrättsliga
och politiska innebörden av
riksdagspraxis. Därjämte ägnade han sig åt
undersökningar rörande främmande
länders statsförfattningar samt
dessas tillkomst och utveckling. Bland
G:s skrifter om sv. författningsliv
märkas "Om formerna för behandling
av skiljaktiga beslut. Till belysning
av samarbetet inom den svenska
riksdagen. 1. Om sammanjämkning"
(1910, drsavh.), "Om
riksdagssession under pest och örlig.
Grundlagstvång, anpassning och projekt
1810—1914" (1915), "Prästeståndets
Gösta Grönberg.
sista strid" (s. å.), "Om plenum
ple-norum i form af gemensam
öfverläggning mellan de fyra riksstånden"
(1916), "Adresser och adressdebatter
i den svenska parlamentarismen.
Bidrag till belysning av vår
konstitutionella utveckling under 1800-talet"
(1917) samt "Om ordnings- och
frihetsproblemet inom statslivet. En
orientering över teori och praxis"
(s. å.). Ett omfångsrikt arbete är
"Studier över Brittiska rikets
reorga-nisationsproblem" (s. å.). G.
medarbetade med statsvetenskapliga och
politiska artiklar i dagspress och
fackpress samt utgav historiken
"Smålands gille i Göteborg 1873—1923"
(1923). — G. var ordf. i
Statsvetenskapliga fören. i Göteborg från 1920.
Han ägnade sig med intresse åt
folkbildningsrörelsen, där han flitigt
anlitades som föreläsare, och var bl. a.
styr.-led. i Göteborgs och Lundby
ar-betarinst. från 1917 samt v. ordf. i
styr. för Västra Sveriges
folkbild-ningsförb. från 1926. År 1920 invaldes
han i Vet, o. vitt. samh. — Gift 1919
med fil. mag. Eva Hedström. K. L.
1. Grönberg, Gösta, zoolog, f. 14
dec. 1871 i Stockholm, † 21 nov. 1934
därstädes. Föräldrar: grosshandlaren
Gustaf G. och Ida öfwerström. —
Student i Stockholm 1890 blev G. vid
Uppsala univ. fil. lic. 1901 och fil. dr
där 1902. Åren 1901—28 var han
docent i zoologi vid Stockholms
högskola. Sommaren 1896 deltog G. i
Andrées första expedition till
Spetsbergen. År 1901 tillträdde han
befattningen som lärare i zoologi och
jaktkunskap vid Skogsinst. (från 1915
Skogshögskolan) och behöll denna
post till sin död. — G:s zoologiska
studier omfattade från början ren
zoologi. Därom vittna såväl hans
drsavh., "Die Ontogenese eines
niede-ren Säugetiergehirns" (1901), som
hans tidigare arbeten över hydroider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
