Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giertz, släkt - 1. Giertz, Knut Harald - 2. Giertz-Hedström, Stig - 3. Giertz, Bo - Gihl, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Giertz
62
Gihl
Knut Harald Giertz.
(John) Bernhard G. (f. 1831. † 1924),
blev far till läkaren Knut Harald G.
(G. 1), vilkens son är prästen och förf.
Bo G. (G. 3).
1. Giertz, Knut Harald,
läkare, f. 26 nov. 1876 i Stockholm.
Föräldrar: fabrikören Johan (John)
Bernhard G. och Augusta Carolina
Deyenberg. — Efter mogenhetsex.
1895 i Linköping blev G. med. kand.
1900, med. lic. 1904 och med. dr 1909,
allt i Uppsala. Efter förordnanden
därstädes i fysiologisk kemi 1898—99,
i oftalmiatrik 1906 samt i kirurgi
1903—05 och 1907—09 blev han
docent i kirurgi 1909. Han var tf.
lasarettsläkare i Borgholm 1905, i
Sundsvall 1910 och i Umeå 1910—11 samt
var överläkare i Umeå 1911—21, vid
Stockholms läns centrallasarett i
Stocksund 1921—27 och vid
Sabbatsbergs sjukhus kirurgiska avd. II 1928
—41; han erhöll professors namn
1938. G. liar företagit talrika
utländska studieresor och tjänstgjorde bl. a.
som krigskirurg i Österrike 1915.
Hans sakkunskap i
sjukhusbyggnads-och organisationsfrågor liar flera
gånger tagits i anspråk för
kommittéuppdrag av skilda slag. Åren 1927—
30 var lian landstingsman i
Stockholms län. — En av vårt lands
främsta kirurger, liar lian i tryck
avhandlat ämnen från olika kirurgiska
områden, särskilt lungkirurgi-, sjukhus-,
organisations- och läkarfrågor m. m.
Han har även framträtt som religiös
förf. med bl. a. böckerna "Tre
föredrag" (1937) och "Kroppsvård ocli
själavård" (1941). — Gift 1903 med
Anna Ericsson. P. H. T.
2. Giertz-Hedström, Stig,
industrinian, f. 13 aug. 1903 i Visby.
Föräldrar: statsgeologen Herman Oscar
Hedström och Alma Sofia Augusta
Giertz. — Efter studentex. i
Stockholm 1921 studerade G. 1921—25 vid
Stockholms högskola och var assistent
vid Tekn. högskolan 1925—28. Tills,
med civilingenjören Donovan Werner
grundade lian 1928
cementläborato-riet vid Ing. vet. akad. och var från
1935 chef för detta laboratorium,
tills det upphörde 1939; därefter var
lian 1942—44 föreståndare för det
nygrundade Sv. forskningsinst. för
cement och betong vid Tekn. högskolan.
Som medl. i olika kommittéer för
cement och betong, bl. a. i internat,
kommittén för specialcement för stora
dammar, deltog G. på 1930-talet i flera
internat, konferenser för cement- och
betongfrågor. Han var organisatör av
och sekr. vid Symposium ön the
Che-mistry of Cements — Internationella
cementkongressen — i Stockholm
193S och redigerade dess
förhandlingar. Åren 1934—39 var G. styr.-ordf. i
ab. Vibro-betong och är sedan 1940
verkst. dir. där. Från 1941 är han
även verkst, dir. i ab. Vibroverken,
Stig Giertz-Hedström,
som s. å. övertog ah. Vibro-betongs
tillverkning och försäljning av
vibra-torer m. m. för
betonggjutningsända-mål. G. intar en framskjuten
ställning bland cement- och
betongteknikerna i landet ocli liar skrivit ett
flertal uppsatser inom detta område.
— Ogift. S. R., H. K—ni.
3. Giertz, B o Harald, präst,
författare, f. 31 aug. 1905 i Borgholm. Son
till G. 1. — G. avlade studentex. i
Stockholm 1924, blev i Uppsala fil.
kand. 1928 och teol. kand. 1931 samt
prästvigdes 1934. Åren 1932—35 var
lian resesekr. för Sveriges kristliga
gymnasiströrelse. Sedan 1935 är han
präst i Östergötland, där han först
tjänstgjorde som v. pastor i östra
Husby och sedan i Ekeby samt 1937—
38 var stiftsadjunkt. Han utnämndes
1938 till komminister i Torpa och blev
1943 e. o. hovpredikant. — G.
tillhör på grund av sin predikokonst
ocli sina skrifter de uppmärksam-
made yngre krafterna inom den sv.
kyrkan. Hans författarskap omfattar
kyrkopolitiska arbeten ss. "Kristi
kyrka" (1939) och "Kyrkofromhet"
(s. å), där lian på ett personligt sätt
gör sig till talesman för en
högkyrk-lig syn på kyrkans väsen ocli
uppgifter. Han har även framträtt som
skönlitterär förf. med "Stengrunden"
(1941), som handlar om det religiösa
livet i en mellansvensk socken under
1800-talet, ocli den historiska
romanen "Tron allena" (1943) samt
upp-byggelseboken "Den stora lögnen och
den stora sanningen" (1945). — Gift
1932 med Ingrid Andrén. T. M.
Gihl, Karl Sigurd Torsten
Nilsson, historiker, folkrättslärd,
arkivman, f. 6 jan. 1889 i Stora
Kopparbergs skn, Kopparb. län.
Föräldrar: läroverksadjunkten fil. dr
August Nilsson och Hildegard (Hildur)
Carolina Sprinchorn. — G. blev
student 1907, fil. kand. 1909, fil. lic.
1912 och fil. dr 1913 på avh. "Sverige
och västmakterna under Karl X
Gustafs andra krig mot Danmark", allt i
Uppsala, samt jur. kand. 1918 ocli jur.
lic. 1944 vid Stockholms högskola.
Han biträdde 1913—18 vid den s. k.
regalrättsutredningen, anställdes som
amanuens i Riksarkivet 1914 och blev
andre arkivarie där 1918 samt förste
arkivarie i Utrikesdep. 1919. Efter
tjänstgöring som arkivchef i
Nationernas Förbunds sekretariat i Genève
1924—26 återinträdde G. i
Utrikesdep. och blev 1931 kansliråd och chef
för dep:s arkiv. Han är därjämte
sedan 1930 lärare i folkrätt vid
Sjökrigshögskolan, sedan 1935 docent i
folkrätt vid Stockholms högskola och
sedan 1939 tf. lärare där i detta ämne.
Sedan 193S tillhör han red. för
Nordisk Tidsskrift for international Ret.
G. liar utarbetat Utrikesdep :s arkivs
nuv. organisation enligt ett efter dess
material väl anpassat dossiersystem.
Hans folkrättsexpertis liar kontinuer-
Torsten Gihl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
