Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gerle, Aron - Gerle, släkt - Gerle, Thorsten - Gernandt, släkt - 1. Gernandt, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gerle
49
Gernandt
lvarl Nordströms magistrala blad
långt efter. Även litografier av
utmärkt verkan har G. lämnat efter sig.
Han är repr. i Nat. mus, med ett
porträtt av konstnären Björn
Ahlgrensson (1899), "Blåst" (1903) och
"Gamla hus i morgongryning" (1904)
m. fi. samt i Thielska galleriet med
kolteckningar och i Göteborgs mus. —
Gift 1921 med Rut Vilhelmina Emke.
— Litt.: biografi av E. Bergman i
Dalslands fornminnes- och
hembygds-förtes tidskr. Hembygden, 1931.
Th. N.
Gerle, gotländsk släkt,
härstammande från Hamburg, där äldste
kände stamfadern, Michel G. (f. före 1670,
† i början av 1720-talet), var
sadel-makare. En yngre son till honom,
Jolian (Hans) "Michael G. (f. 1709, †
1781), inflyttade omkr. 1740 till Visby
och blev sadelmakaremästare
därstädes. Dennes äldste son,
sadelmakare-åldermannen och kornetten vid
Borgerskapets kavalleri i Stockholm
Johan G. (f. 1745, † 1818), blev farfar
till Johan Gustaf G. (f. 1816, † 1864),
den siste i sin släkt, som bedrev
sadelmakaryrket, vilket gått i arv från
far till son sedan 1600-talet. En
sonson till den sistnämnde är
posttjänstemannen Thorsten G. (se nedan). En
annan son till Johan (Hans) Michael
G., köpmannen i Uddevalla Mikael
Peter G. (f. 1751, † 1811), var en av
denna stads mest ansedda borgare.
Bland Mikael Peter G:s söner
märkas a) köpmannen i Uddevalla Carl
Adolph G. (f. 1793, † 1883), farfar till
köpmannen i Göteborg Axel
Ferdinand G. (f. 1857, † 1919), som tills,
med Axel Leopold Jacobson grundade
den kända grosshandelsfirman ab.
Jacobson & Gerle, Göteborg, samt b)
löjtnanten vid Bohus läns reg. Hindrik
Georg G. (f. 1799, † 1S59), far till
köpmannen i Nösund Rudolf Leopold
G. (f. 1836, † 1915), som bildade
Nö-sunds salteribolag, på sin tid det
största i sitt slag i Bohuslän. En
tredje son till Johan (Hans) Michael
G., grosshandlaren i Uddevalla
Andreas G. (f. 1758, † 1833), blev far till
köpmannen i Visby, kaptenen ocli
chefen för Visby jägarkompani Johan
Gustaf G. (f. 1791, † 1867),
sjökaptenen och föreståndaren vid
Carnegieska bruken i Göteborg Henrik
Georg G. (f. 1802, † 1885) samt
köpmannen Anders G. (f. 1804, † 1858), som
1823 på egendomen Gerlesborg vid
Bottnaf jorden i Bohuslän grundade en
betydande spannmålsaffär. Gerlesborg
ägdes senare av en son till Henrik
Georg G., köpmannen Johan Gotthard
G. (f. 1834, † 1923), och övertogs efter
dennes död av hans söner. En son till
ovannämnde Johan Gustaf G. var
departementschefen i Fångvårdsstyr.
Cail Johan Henrik G. (f. 1832, †
1905), som 1880—94 var led. av
Stockholms stadsfullmäktige. En fjärde son
till Johan (Hans) Michael G. var
sa-delmakareåldermannen i Stockholm,
led. av borgarståndet vid 1815 års
riksdag Hans Christopher G. (f. 1761,
f 1822). — Litt.: Th. Gerle, ’"Släkten
G. Ett bidrag till dess historia"
(1936).
Gerle, Thorsten Gabriel,
post-tjänsteman, f. 18 maj 1890 på
Gun-nesbo i Skaftö skn, Göteb. län.
Föräldrar:’folkskolläraren Gabriel
Kristoffer G. ocli Ebba Konstantia Olsson.
—■ G. inträdde i postverkets tjänst
1911 och blev 1921 förste postassistent
hos Generalpoststyr., där lian
tjänstgjorde som amanuens hos
generaldirektören under flera år. Han blev
kontrollör 1931 ocli tf. aktuarie lios
Generalpoststyr. 1936. Sin största
insats liar G. gjort som organisatör och
chef för Statens intressekontor från
dess start 1934. Under hans ledning
har denna institution vuxit ut till en
i hög grad nyttig och uppskattad
inrättning, framför allt beträffande
skattebetalningen. Sedan 1938 är G.
förste byråsekr. hos Generalpoststyr.
Han har utgivit "Släkten Gerle. Ett
bidrag till dess historia" (1936). —
Gift 1924 med Elisabet Sansson.
T. M.
Gernandt [g-], släkt,
härstammande från Tyskland, där den uppges
vara känd från medeltiden. Släkten
inkom till Sverige på 1750-talet med
Johan Conrad G. (f. 1730, † 1787),
inspektor vid Vittskövle i Skåne. Hans
söner, fabrikören i Kalmar Philip G.
(f. 1764, † omkr. 1846) och
akademiträdgårdsmästaren i Lund Johannes
G. (f. 1769, † 1850), blevo stamfäder
för släktens ännu kvarlevande två
grenar. En son till Philip G.,
tobaksfabrikören i Stockholm Christian
Laurentius G. (f. 1803, † 1845), blev
far till boktryckaren ocli
bokförläggaren Christian Emanuel G. (G. 1).
Söner till denne voro bokförläggarna
Christian Laurentius G. (f. 1855, †
1900) och Ernst G. (G. 2), far till
boktryckaren i Stockholm Sven Hjalmar
G. (f. 1S91). En bror till G. 1, Herman
Julius G. (f. 1834, † 1900), grundade
1876 i Malmö en tjär-, färg- ocli
fer-nissfabrik, 1879 flyttad till
Stockholm. En äldre son till Herman Julius
G. var fabrikören John G. (G. 5). Han
övertog 1890 faderns firma, vars namn
ändrades till J. C. E. Gernandt, tills,
med sin yngre bror, fabrikören Bror
Ernest Hildor G. (f. 1871), som 1892
blev firmans chef. En son till
fabrikören Bror Ernest Hildor G.,
ryttmästaren i Livreg:s till häst reserv Stig
Herman G. (f. 1908), blev 1938
firmans disponent. Dotter till den ovan-
Christian Gernandt.
nämnde Herman Julius G. var förf.
Jane G., gift Claine (G. 3). En
systerson till G. 1 var målaren Wille G.
(G. 4), som antog moderns släktnamn.
1. Gernandt, Christian
Emanuel, bokförläggare, boktryckare, f.
28 april 1831 i Kalmar, † 2 "juni 1906
i Saltsjöbaden, Stockholms län.
Föräldrar: tobaksfabrikören Christian
Laurentius G. och Emma Klahn. —
Efter skolstudier i Kalmar inköpte G.
1857 ett tryckeri i Halmstad, varifrån
ban från s. å. utgav tidn.
Hallandsposten och 1S62—63 veckotidn.
Familj-Journalen. År 1864 följde dess
fortsättning, Sv. Familj-Journalen,
som hade stor framgång, i synnerhet
sedan den börjat utges i Stockholm
från ett 1871 av G. där grundat
tryckeri; företaget blev 1873 ab. under
namnet Familj-journalens
boktryc-keriab. med G. som verkst. dir. och
huvudintressent. Publikationen, som
utkom månadsvis, hade, när
spridningen var som störst, 71 500 fasta
abonnenter, något för den tiden
enastående. I enlighet med tidens
folkupplysningsidéer var den fosterländsk och
nordisk. Den erbjöd läsarna ett
mycket omväxlande innehåll av dikter,
noveller, kåserier, reseskildringar och
populärvetenskapliga artiklar av C.
G. Starbäck, C. A. Wetterbergh, Elias
Sehlstedt, Rudolf Hjärne, Emil von
Qvanten m. fi. Till populariteten
bidrog avsevärt Svante Hallbecks
träsnittsillustrationer, vilka med sina
motiv ur företrädesvis sv. ocli
nordisk kulturhistoria på ett utmärkt
sätt hävdade tidskr. som organ för
folkupplysning. Bidragande till den
stora spridningen voro i hög grad de
premier av olika slag, som kommo
de fasta abonnenterna till godo; så
spreds H. M. Melins bibelövers, som
gratisbilaga i över 30 000 ex. År 1882
sålde G. tidskr., ocli 1883 ändrades
firmanamnet till Gernandts boktryc-
4 Svenska män och kvinnor III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
