Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Geijer, Gottschalk - 10. Geijer, Herman - 11. Geijer, Reinhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geijer
35
Geijer
chef för Artilleristaben 1890—95,
befordrades till major vid Vendes
ar-tillerireg. 1892 och blev
överstelöjtnant vid Andra Göta artillerireg.
1894 samt följ. år överste och chef
där. År 1898 blev han chef för Svea
artillerireg. och ordf. i
artillerikommittén samt 1902 generalmajor i
armén, generalfälttygmästare och
inspektör för artilleriet men avgick
redan följ. år ur aktiv tjänst. — Som
chef för Artilleristaben deltog G.
verksamt vid utarbetandet och
genomförandet av
artilleriorganisationen i 1892 års härordning. Han
förberedde bl. a. de omfattande
organisatoriska åtgärderna för de nya reg:nas
förläggning och uppsättning. Eedan
tidigt betonade lian nödvändigheten
av en nära samverkan mellan
infanteri och artilleri och såg i
fälttjänst-övningar med alla vapen det
förnämsta medlet för höjandet av artilleriets
taktiska utbildning. Även i
förberedandet av 1901 års härordning tog
han verksam del: han räknas som en
av de främsta upphovsmännen till
1901 års organisation av artilleriet.
Som generalfälttygmästare och
inspektör för artilleriet införde lian den
franska (indirekta) metoden vid
riktning av pjäser, vilken hade ett
revolutionerande inflytande på
artilleriets användning. Han var red. för
Artilleritidskr. 1883—1904 och blev
led. av Krigsvet. akad. 1888. -—
Jämsides med oeh efter sin militära tjänst
ägnade sig G. åt civil verksamhet.
Han invaldes sålunda 1893 i styr. för
Uddeholms ab., blev 1S89 fullmäktig
i Jernkontoret ocli var 1912—19 ordf.
i dess styr. Åren 1903—16 var han v.
verkst, dir. i Trafikab. Grängesberg—
Oxelösund, där han främst sysslade
med transportfrågor och statistik
men också bidrog till det vittutseende
förvärvet av de norrländska
gruvfälten (1907). En betydande insats
gjorde lian även inom Jernkontoret, där
Gottschalk Geijer,
på hans förslag en del administrativa
förändringar genomfördes. På hans
initiativ anlade också Jernkontoret
en försöksugn för elektrisk
järnmalmsreduktion vid Trollhättan, som
blev ett mönster för senare elektriska
masugnsanläggningar i landet. År
1914 erhöll G. Jernkontorets stora
guldmedalj. Han var led. av
Järnvägsrådet 1917—18. — Gift 1885 med
Anna Katarina (Ketty) Glosemeyer.
—- Litt.: biografi av E. Kinander i
Jernkontorets annaler 1924. P. M.
10. Geijer, Anders Herman,
språkman, folklivsforskare, f. 17 nov.
1871 i Sågmyra i Bjursås skn,
Kop-parb. län, † 16 sept. 1943 i Uppsala.
Föräldrar: förvaltaren, sedermera
grosshandlaren Bengt Otto G. och
Julia Albertina Fahlvik. Kusins sonson
till G. 5. — G. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1890 samt blev i Uppsala
fil. kand. 1897 och fil. lic. 1906. Han
blev 1913 sekr. hos Undersökningen
av sv. folkmål och var 1930—38
föreståndare för dess arkiv i Uppsala,
från 1930 benämnt Landsmålsarkivet.
Han var docent i nordiska språk 1918
—40 vid Uppsala univ. och
promoverades där till fil. hedersdr 1927. År
1930 erhöll han prof:s namn. G.
företog många in- och utrikes resor för
studier av folkmål, folktraditioner
och ortnamn. Han var en av de
främsta kännarna på dessa områden samt
den egentlige skaparen av
Landsmålsarkivet. Till ledning för fältarbetet
uppgjorde han frågelistor och
verkställde utredningar i organisatoriska
frågor. G. var outtröttligt verksam
för att väcka intresse för och anskaffa
medel till att rädda återstoden av vår
gamla folkliga kultur. Hans
vetenskapliga produktion, som
huvudsakligen rör det språkliga och det
etnografiska området, var omfattande och
gedigen. I G:s undersökningar "Om
sättet för dialektala ortnamns
upptagande i riksspråket" (Språk och
stil 1906—07) och "Ortnamnens
undersökning ock reglering" (Sv.
landsmål ock sv. folkliv, 7, 1912)
diskuteras bl. a. den komplicerade frågan om
sättet för ortnamns återgivande på
kartor. Flera av hans
undersökningar, bl. a. "öppna och slutna vokaler"
(Nysv. studier, 1, 1921), äro av
fonetisk natur och grunda sig på material
från jämtländska och angränsande
norska dialekter. Dessutom må
framhållas de översiktliga
framställningarna rörande dialekterna i
landskapen Dalarna, Gästrikland,
Hälsingland, Härjedalen, Jämtland,
Medelpad, Ångermanland, Västerbotten och
(tills, med S. Samuelsson) Värmland
(i "Sverige. Geografisk, topografisk,
statistisk beskrifning", utg. av O.
Sjögren, del 6, 1924). Tills, med S.
Herman Geijer, Skulptur av Ivar Johnsson
1938.
Erixon och H. Nelson började han 1942
utge skriftserien Etnologiska
källskrifter. Den däri ingående "Gamla
byar i Vilhelmina" (1, 1942; 2, 1944)
av O. P. Pettersson utgavs och
kommenterades av G.; en avslutande
tredje del är avsedd att utkomma
1946. — G. blev led. av Gustav Adolfs
akad. 1932 och av Vitt. akad. 1935.
—■ Gift 1915 med Ingrid, Maria
Enquist. Chr. Th.
11. Geijer, Gustaf Reinhold,
arméofficer, f. 3 okt. 1872 på Bosjö
bruk i Sunnemo skn, Värml. län.
Föräldrar: bruksägaren Herman
August G. och Sofia Emilia Wilhelmina
Mithander. — G. blev underlöjtnant
vid Värmlands reg. 1894, genomgick
Krigshögskolan 1898—1900 samt var
kompaniofficer vid Krigsskolan på
Karlberg 1906 och lärare i krigskonst
där 1907—14. Han blev kapten 1907
och major vid Upplands infanterireg.
1916, överstelöjtnant i armén 1921
och vid Västmanlands reg. 1922, tf.
chef för Gotlands infanterireg. 1923
samt utnämndes till överste och chef
för Hallands reg. 1926 med avsked
1932. Han var
försvarsområdesbefälhavare i Skåne 1939—40 och i
Värmland 1941—42. — G. tjänstgjorde vid
ett tyskt infanterireg. 1911 och
gjorde 1918 på officiellt uppdrag en
studieresa till Tyskland, Bulgarien och
Turkiet, varvid fronterna i Vogeserna
och Macedonien besöktes. Åren 1919—
20 studerade han som statsstipendiat
vid franska krigsskolan i St. Cyr;
efter återkomsten var han led. av en
utredning rörande nybeväpning oeh
omorganisation av det sv. infanteriet
1921—22. Han utnämndes 1913 till
adjutant oeh 1926 till överadjutant
hos konungen. —- G. har varit
verksam inom landètorms- oeh
skytterörelserna. Han var bl. a. led. av
Sveriges landstormsfören:ars central-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
