Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Gahn, Märtha - 8. Gahn, Greta - 1. Galdenblad, Anders - 2. Galdenblad, Johan - Galin, se även Gahlin - Galin, Gunnar - Gallander, Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gahn
14
Gallander
Märtha Gahn.
slöjd, där lion mest framträdde som
mattvävnadskonstnär. Sistn. år
övergick lion till Handarbetets vänner och
var där pedagogisk ledare till 1935,
då hon övertog ledningen av ab.
Libraria (Kyrklig konst) i Stockholm.
— G. äger grundliga kunskaper om
textilkonstens olika uttrycksmedel.
Hon har mycket sysslat med
framställning av stoffer för såväl profana
som sakrala ändamål. Framhållas
böra de i Venedig vävda
sidenstof-ferna, som dels bygga på mönster
från 16-skaftsvävar, dels ha belt
nyskapade mönster med kyrklig
symbolik som motiv. Dessa stoffer ha
använts för hundratals skrudar för sv.
kyrkor. Under G:s verksamhetstid
har på Libraria ett stort antal mattor
med bild- och bygdemotiv
komponerats för sv. kyrkors bruk. Sakrala
skrudar, ofta med kompositioner, där
intimt och mjukt framställda
blommotiv ingå och där broderitekniker i
lik utsträckning varieras, äro
karakteristiska för de arbeten, som under
senare är skapats där. Ehuru fast
knuten till handarbete och hemslöjd
liar G. i klar insikt om tidens krav
ställt sina krafter till den industriella
textilproduktionens förfogande och
skapat mattor, kretonner m. m. för
olika fabriker. Hon liar deltagit i
många internat, utställningar, bl. a.
i Paris 1927 och i Amsterdam 1928,
samt är led. av ett stort antal fören.
och sammanslutningar. Nat. mus.
inköpte 1930 några av hennes
textilalster och Röhsska konstslöjdsmus. i
Göteborg 1934 en broderad tavla. År
1941 erhöll lion Litteris et artibus.
— Ogift. I. H.
8. Gahn, Fanny Greta Maria,
textilkonstnärinna. f. 4 dec. 1894 i
Uppsala. Syster till G. 6. — Efter
studier vid Tekn. skolan och Högre
konstindustriella skolan i Stockholm
1916—20 vistades G. utomlands ocli
ägnade sig speciellt åt textilstudier
vid Scuola di tessitura i Milano. Hon
var bitr. lärarinna vid Högre
konstindustriella skolan 1926—31 och blev
sistn. år chef för fören. Handarbetets
vänner. — G. har i sitt arbete
framför allt sökt vidmakthålla och
fördjupa den ingående kunskap om
textilt arbete, som kännetecknat sv.
slöjd. Särskilt liar frågan om de
textila materialen och deras praktiska
tillämpning varit föremål för hennes
intresse. G. liar eftersträvat hög
standard beträffande såväl kvaliteten som
det rent konstnärliga och liar på
denna punkt under många år samarbetat
med konstnären Alf Munthe. Med
stort intresse liar hon ägnat sig åt
skolverksamheten inom Handarbetets
vänner, vilken under henne fått en
utformning motsvarande tidens
fordringar. Hennes arbeten präglas av en
sober och måttfull modernism med
klar anknytning till sv. textil
tradition. — Ogift, Th. N.
1. Galdenblad, Anders, före
adlandet Brovall, jesuit, f. i Skara,
† i Italien. Son till borgmästaren
i Skara Lars Andersson. — G.
in-skrevs vid Uppsala univ. 1665. Han
kom, troligen på tillskyndan av
franske ministern i Stockholm, till
ett jesuitkollegium i Rom 1671. Där
utmärkte lian sig för vitter
begåvning och väckte drottning Kristinas
intresse. Hon gjorde honom till sekr.
för sina sv. ärenden och adlade
honom under namnet G. Han var den,
som vid drottningens död ordnade
hennes efterlämnade papper och
ombesörjde avskrifter av bl. a. hennes
"Ouvrage de loisir". G. var, med
ekonomiskt stöd av drottningen, en ivrig
proselytmakare för katolicismen
bland svenskar i Rom. Två bröder
till honom blevo även katoliker och
antogo hans adliga namn, nämligen
Lars G., som gick i venetiansk tjänst,
där ban avancerade till överste och
Greta Gahn.
förvärvade en betydande
förmögenhet, samt dennes arvtagare, G:s yngre
bror Johan G. (G. 2). O. H.
2. Galdenblad, Johan, jesuit, f.
i Skara, † 1 jan. 1736 vid liög ålder
i Linz i Österrike. Bror till G. 1. —
G., som varit page hos drottning
Kristina, lämnade Sverige omkr. 1690
och torde ha utbildats i Rom vid
samma jesuitkollegium som brodern. Han
utmärkte sig både genom
intellektuell färdighet och genom trosiver.
G. grundade ett jesuitkollegium i
Linz tills, med den österrikiske
jesuiten M. Gottscheer, efter vilkens död
lian var rektor där 1721—36. Han var
några år från 1715 kejsar Karl VI:s
biktfader i Wien. Arvinge till sin
bror Lars G:s förmögenhet använde
han denna till att befordra Nordens
omvändelse. I anslutning till
kollegiet i Linz inrättade han en enskild
undervisningsanstalt för
skandinaviska adelsmän. Intet samvetstvång
skulle gälla där, men avsikten att
åstadkomma omvändelser var
uppenbar. Framgången blev dock ringa. En
därifrån pä 1730-talet utsänd katolsk
propagandist, norrmannen pater
Rinck, utvisades av sv. regeringen
omedelbart efter sin ankomst till
Sverige. O. H.
Galin, se även GaMin.
Galin, Gunnar Alvar,
tjänsteman, idrottsman, f. 4 april 1902 i
Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Adolf G. och Hilda Andersson. —
G. blev student i Stockholm 1920,
studerade vid Stockholms högskola och
vid Polyteclinicum i Strelitz,
Mecklenburg, samt praktiserade i bank
utomlands, varefter lian 1924 anställdes
i Idrottsbladet, där han sedan 1933
är ekonomichef. — G. har i olika
bollspel visat prov på sällsynt bollsinne
och taktisk blick; särskilt som
centerforward i bandy var ban idealisk.
Han vann som medl. av
Idrottsklubben Götas lag fyra sv. mästerskap i
bandy och fyra i ishockey 1925—30,
varjämte han i bandy nio gånger
tillhörde sv. landslaget 1926—33 och i
ishockey blev europamästare i
Stockholm 1921 samt vann andra pris i
S:t Moritz 1922 och i Milano 1924.
Han liar även varit god fotbolls- och
tennisspelare. G. har medarbetat i
Idrottsbladet och skrivit Sv.
bandyförbis "Träningsråd" samt verkat
som idrottsledare, bl. a. som ordf. i
Stockholms bandyförb. sedan 193S.
— Gift 1935 med Ruth Victoria
Eriksson. G. T.
Gallander, Arvid Otto, skolman,
fysiker, f. 20 juni 1866 i Bergs skn,
Skarab. län, † 22 nov. 1926 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden Sve>i
Otto Hemming G. och Hanna, Alvina
Carlbech. — G. avlade mogenlietsex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
