Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franzén, Frans Michael - Fraser, Daniel - Fredenberg, släkt - Fredenberg, Karl - Fredenheim, ätt - Fredenheim, Carl Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fraser
5S8
Fredenheim
Daniel Fraser. Litografi av R. Widing.
akad. 1820 och Krigsvet. akad. 1829. —
F:s skrifter ingå i följ. samlingar:
"Skaldestycken" (1810),
"Skaldestycken" (1—7, 1824—61), "Skrifter i
obunden stil" (1835), "Predikningar"
(1—5, 1841—45), "Strödda
predikningar och smärre andliga skrifter"
(1852), "Minnesteckningar" (1—3,
1848—60), "Samlade dikter" (1867—
69). Ett urval av F:s brevväxling
utgavs 1909 av Anna Maria Roos
under titeln "Ett gammalt
familjearkiv". — Gift 1) 1799 med Margareta
Elisabeth [IAlly) Roos, † 1806; 2)
1807 med Sophia Christina Wester, †
1829; 3) 1831 med Christina
Elisabeth Arwidsson. — Litt.: C. D. af
Wirsén, "Minne af F. M. F." (1887);
G. Castrén, "F. M. F. i Finland"
(1902); S. Ek, "F:s Åbodiktning"
(1916); E. Spjut, "F. M. F." (1925);
B. von Schmalensée, "F. M. F. och
Johan Olof Wallin såsom
förkunnare" (1932). R. A., Lgn.
Fraser [frejser], Daniel,
ingenjör, maskinbyggare, f. 5 nov. 1787
i Ancrum, grevskapet Roxburgh,
Skottland, † 30 dec. 1849 på
Charlot-tenborg nära Motala. Son till
kvarnbyggaren Alexander F. — F.
utbildade sig till mekaniker i Boncliester
1805—09 och var anställd som
konstruktör och maskinbyggare hos
firman BrvenDonkin&co. i London 1809
—22. Han var specialist på
vattenbyggnadsmaskiner, och då Baltzar von
Platen 1822 köpte ett ångmudderverk
hos Donkin & co. för
muddringsarbe-tet i Göta kanal, reste F. s. å. till
Sverige och uppsatte mudderverket
vid Motala. I Motala gjorde von
Platen honom till teknisk ledare för Göta
kanalbolags nyanlagda mekaniska
verkstad, på vilken post ban
kvarstod till 1843. Han ledde
verkstadens uppbyggande enligt von
Plåtens anvisningar. I sitt sista brev
till kronprins Oscar 1829 skriver von
Platen, att hela inrättningen är
endast och allenast uttänkt och utförd
av F., som haft ihärdighet och mod
att under sju tunga år möta ocli
övervinna tusentals oförutsedda
svårigheter. F. tillkommer förtjänsten av
att lia lagt en fast grund för Motala
verkstad, som 1840—70 var landets
största och förnämsta
maskinindustriföretag. Åren 1843—49 tillbragte han
på sin egendom Charlottenborg nära
Motala. Han blev sv. medborgare år
1845. F:s handskrifter och ritningar
förvaras i Göteborgs stadsbibl. —
Gift med Agnes Storay från England.
— Litt.: "Minnesskrift med
anledning av Motala verkstads hundraåriga
verksamhet 1822—1922" (1922). S. R.
Fredenberg, släkt från Småland,
vars äldste med visshet kände
stamfar, Lorens Fremberg (f. 1748, †
1802), var svärdfejare och gravör i
Stockholm. Hans son, majoren Carl
Gustaf F. (f. 1788, † 1852), ändrade
släktnamnet till F. En sonson till
denne var generaldir. och chefen för
Domänstyr. Karl F. (se nedan).
Fredenberg, Karl Wilhelm
Ast-ley, skogsman, f. 1 maj 1857 på
Ax-liolm, Fläckebo skn, Västmanl. län, †
18 okt. 1936 i Lindesberg. Föräldrar:
majoren Alfred F. och Regina Sophia
Mathilda von Ehrenheim. — F.
avlade mogen het sex. i Västerås 1875 och
utexaminerades från Skogsinst. 1878.
Ären 1882—93 hade han anställning
som skogsförvaltare vid ab. Iggesunds
bruk i Gävleb. län och biträdde
samtidigt vid behov som assistent i
närliggande revir. Han blev jägmästare i
v. Hälsinglands revir 1893, över
jägmästare i v. distriktet 1902, dir. vid
Skogsinst. 1904 och var generaldir. ocli
chef för Domänstyr. 1905—24. —
Under F:s ledning genomlöpte
Domänstyr. en snabb utveckling. F. strävade
efter att höja skogsvården vid de av
staten förvaltade skogarna, öka
avkastningen och bättre ekonomisera
Karl Fredenberg.
skötseln. Han ivrade för en omdaning
av den lägre skogsundervisningen,
vilken också kom till stånd. I ett flertal
broschyrer och uppsatser behandlade
F. den praktiska skogshushållningens
frågor. Åren 1900—04 var han
med-red. och utgivare av tidskr.
Skogsvännen. Han företog en studieresa till
Tyskland och Österrike 1895 och var
en av initiativtagarna till den 1909
stiftade Sv. naturskyddsfören., där
han blev styr.-led. År 1906 blev han
led. av Lantbruksakad. och 1925
hedersled. där. — Gift 1887 med Agnes
Sophia Albertina Signeul. — En son
till F. är Waldemar F. (f. 1893),
förste gruvingenjör vid
Luossavaara-Kiirunavaara ab:s gruvor i
Malmberget sedan 1937. •—- Litt.: biografi
av A. Lindman i Lantbruksakad :s
bandi, och tidskr. 1936, av A.
Holmgren i Norrlands skogsvårdsförb:s
tidskr. 1936. P. O. W.
Fredenheim, ätt, vars äldste
kände stamfar, Sigfrid Brücher (f. omkr.
1528, † omkr. 1585), var präst i Åbo.
Hans son, prosten och kyrkoherden i
Raumo i Finland Mathias Sigfridi
Brygger (f. 1554, † 1609), blev far till
Jonas Mathiæ Cerestes, sedermera
Raumannus, kapellan i Nykyrko skn
i Finland (f. 1608, ‡ 1683). Dennes
son, Andreas Jonæ Raumannus,
likaledes kapellan i Nykyrko (f. 1640, †
1676), antog släktnamnet Mennander
och blev farfar till ärkebiskopen Carl
Fredrik Mennander (f. 1712, † 1786).
Dennes son, Carl Fredrik Mennander,
adlades 1769 med namnet F. (se
nedan). Med en äldre son till honom,
överstelöjtnanten Gustaf Carl
Fredrik F. (f. 1781, ■† 1841), utdog ätten
på svärdssidan.
Fredenheim, Carl Fredrik,
före adlandet Mennander, ämbetsman,
f. 7 mars 1748 i Åbo, † 6 mars 1803 i
Stockholm. Föräldrar: ärkebiskopen
Carl Fredrik Mennander ocli Johanna
jl[agdalena Hassel. — F. blev redan
1754 student i Åbo och inträdde 1766
i tjänstgöring i Kanslikollegium, där
han gjorde en snabb karriär. Han
blev förste expeditionssekr. i
Utrikesexpeditionen 1775, ceremonimästare
vid hovet 1780 och kansliråd 1792
med uppgift att handha de
kungliga konstsamlingarna. Redan i
början av 1780-talet hade F. trätt i
förbindelse med Piranesi, och det var
delvis på F:s inrådan, som Gustav
III företog sina ryktbara inköp av
antikviteter genom den italienske
konstnären-agenten. Det var också
tills, med denne, som F. 1786
igångsatte de utgrävningar i Rom,
varigenom bl. a. utsträckningen av
Forum romanum klarlades. F. tillbragte
själv två år i Rom för att följa dessa
grävningar och studera arkeologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
