Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franson, Fredrik - Franzén, se även Fransén - Franzén, August - Franzén, Frans Michael, biskop, skald, se nedan - Franzén, Jöns - Franzén, Oskar - Franzén, släkt - Franzén, Frans Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Franzén
586
Franzén
Helgelseförb. Även för den inre
missionen eller väckelsen i Sverige hade
F. stor betydelse, bl. a. genom de såväl
manliga som kvinnliga evangelister
eller väckelsepredikanter, som
utbildades av honom på särskilda
bibelkurser. Hans heliga iver och rastlösa
verksamhet måste ses i ljuset av hans
apokalyptiska åskådning. Han
väntade Kristi snara återkomst och
beräknade i skriften "Himlauret" (1897)
tiden för densamma. Även om man
kan ha en del att invända mot vissa
sidor av Fia åskådning och hans
metod att rekrytera missionärer, stannar
man dock i beundran inför hans
lidelsefulla nitälskan, som gjorde, att
han glömsk av personliga
vedermödor, umbäranden och fattigdom gav
ut sig i sin mästares tjänst. Han har
med rätta betecknats som en sv.
Fran-ciskustyp. — Ogift. — Litt.: J.
Prin-cell, "Missionär F. F:s lif ocli
verksamhet" (1909). E. B—n.
Franzén, se även Fransén.
Franzén, August Reinhold,
porträttmålare, f. 4 febr. 1863 i
Drot-hems skn, östergötl. län, † i New York,
troligen 1936. Föräldrar:
lantbrukaren Frans Johan Jonsson och Matilda
Josefina Kanon. — F. utvandrade
till Amerika vid aderton års ålder
men återvände efter några år till
hemlandet och studerade för Carl Larsson
i Göteborg. Han fortsatte sin
utbildning vid Académie Julien i Paris 1888
—91 och bosatte sig därefter i New
York, där lian kom att inta en
framskjuten ställning som porträttmålare.
Bland bemärkta personer, som han
porträtterat, må nämnas president
Taft, utrikesminister W. M. Evarts,
skalden Eugène Field och målaren
Alexander Harrison. Han framträdde
också som illustratör. F. var led.
av Konstnärsförb. 1890—96 samt av
National academy of design i New
York. Han är repr. i Nat. mus. med
ett porträtt av greve F. U. Wrangel.
— Gift 1924 med Henriette Léone
Baumgarden. Th. N.
Franzén, Frans Michael,
biskop, skald, se nedan.
Franzén, Jöns, skolman,
ämbetsman, f. 28 febr. 1856 i Hurva skn,
Malmöli. län, † 16 maj 1935 i
Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren Frans
Jönsson ocli Anna Knutsson. — Efter
folkskollärarex. i Lund 1876 ocli
mogenhetsex. där 1884 samt lärartjänst
vid Lunds folkskolor 1877—1905 och
(i slöjd) vid folkskoleseminariet där
1888—1905 var F. folkskolinspektör
i Södermanland 1906—17. Han blev
extra byråchef i Ecklesiastikdep. 1913
och var kansliråd där 1918—23. -—
Som skolman intresserade sig F.
särskilt för lärarutbildningen och
barnpsykologiska frågor, och lian hade i
folkundervisningskommittén stort
inflytande både som sakkunnig, sekr.
(från 1909) och led. (1912—14). Han
var dessutom sakkunnig (ordf. 1919—
21) i utredningen om åtgärder för
spridande av kunskaper om
könssjukdomarnas natur och smittfarlighet,
led. av centralstyr. för Sveriges allm.
folkskollärarfören. 1896—1915, sekr.
i fören:s pedagogiska
litteratursällskap och red. för dess pedagogiska
skrifter. Ären 1923—29 var han red.
för Sv. läraretidn. Bland F:s skrifter
märkas avsnitten 1—3 och 6 i
"Utbildning av lärare för
folkundervisningen i främmande länder",
"Historik över folkskoleinspektionen i
Sverige" och "Fortsättningsskolan i vårt
land" (i folkundervisningskommitténs
betänkande resp. 1, 1911; 3, 1913;
5, 1914) samt "Sveriges
allmänna folkskollärarförening 1880—1930.
Minnesskrift" (1930). — Gift 1880
med Hilma Eufrosyne Kristofersson.
— Litt.: G. Sjöholm, "J. F." (i "Sv.
folkskolans märkesmän", 1942). R. A.
Franzén, Frans Oskar,
bokförläggare, boktryckare, nykterhetsman,
f. 5 okt. 1890 i Lidköping. Föräldrar:
fiskaren Frans Helgo Larsson och
Elisabeth Nilsson. —• Efter skolgång
i Lidköping studerade F. 1912—13
vid Brunnsviks folkhögskola och 1915
—16 vid Bröderna Påhlmans
handels-inst. i Stockholm. Han utbildade sig
inom typografyrket och innehade 1915
—16 egen boktryckarfirma, blev 191S
föreståndare för bibi.-avd. inom Oskar
Eklunds bokförlag och tryckeriab. i
Stockholm ocli var disponent där 1920
—24; sedan sistn. år är han
förlagets verkst. dir. och har som sådan
främst ägnat sig åt att tillgodose
nykterhetsrörelsens och folkbildningens
speciella behov. — F., som sedan 1897
tillhör Godtemplarorden, har gjort en
värdefull insats som organisatör ocli
propagandist inom den sv.
nykterhetsrörelsen. Han var 1918—23 och 1926
—30 ordf. i Nordens godtemplares
ungdomsförb., 1920—25 sekr. i
Sveriges storloge av Internat,
godtemplarorden och är sedan 1933 ordf. och kassör
i Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamling. F. har inom
Sveriges socialdemokratiska arbetarparti
innehaft en rad förtroendeuppdrag.
Ären 1934—3S var lian led. av
kontrollrådet inom Kontrollstyr. — F. är
sedan 1938 ansvarig utgivare av tidn.
Vi unga och sedan 1939 av Vi kan.
Förutom talrika artiklar i
kulturella och sociala frågor har F.
publicerat broschyrerna "Brattsystemets
fjasko" (1920), "Vinberedningen i
hemmen" (1936) och "Vem bär
skulden?" (1943). — Gift 1) 1917 med
Ellen Elisabeth Alexandra Andersson,
† 1920; 2) 1922 med
skriftställarin-nan Lisa Hultli. M. L.
Franzén, släkt, vars äldste kände
stamfar, Johan, levde vid mitten av
1600-talet. Hans son Frans Johansson,
handlande i Kexholm, Finland, antog
släktnamnet Franseen och blev farfar
till handlanden och rådmannen i
Uleåborg Zachris Frantzén (f. 1744,
† 1787). Dennes äldste son var
biskopen och skalden Frans Michael F. (se
nedan).
Franzén, Frans M i ch a el,
biskop, skald, f. 9 febr. 1772 i Uleåborg,
Finland, † 14 aug. 1S47 i Säbrå skn,
Västernorrl. län. Föräldrar:
handlanden Zachris Frantzén och Helena
Schulin. — F. inskrevs 1785 som
student vid Åbo akad., där han tidigt
vann H. G. Porthans välvilja och kom
under dennes inflytande. Sedan han
promoverats till fil. mag. 1789,
begav lian sig till Uppsala, där han
under läsåret 1790—91 studerade Kants
filosofi för Boethius och Höijer, men
återvände därefter till Åbo, där han
disputerade på en avliandl. "Om
språkets ursprung" och utnämndes till
docent i vältalighet 1792. Samtidigt
med sina studier hade han
emellertid med stor flit och talang utbildat
sig till en formsäker poet. Sina
viktigaste impulser mottog han under dessa
år från Kellgren och Anna Maria
Lenngren, vilka han beundrade genom
hela sitt liv, samt från tyska och
engelska förromantiker. F:s lyriska
genombrott inträffade 1793, då han i
Stockholms-posten publicerade ett
antal mycket uppmärksammade dikter,
bland vilka märktes de berömda
"Menniskans anlete", "Den gamle
knekten", "Till Selma" och "Till en ung
flicka". Dikternas friska och
behagfulla ton tilltalade bl. a. Kellgren,
och på dennes förslag belönades de
av Sv. akad. med Lundbladska priset.
De följde dock inga akademiska
stilideal utan gingo i romantisk
riktning. I Stockholms-posten och Åbo
Jöns Franzén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
