Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forssell, Victor - Forssell, Forsell, af Forsell, släkt - 1. Forssell, Christian - 2. Forssell, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Forssell
504
Forssell
Christian Forssell. Gouache av H. Unger
1815.
går organiskt in i bilden, färgerna äro
få men oändligt rikt nyanserade
("Helgeandsholmen på 1890-talet", "Höst
vid Sickla gård", 1890, "Motiv från
Visby", 1891, "Roslagstull i
månsken", 1893). Den sista fasen i F:s
utveckling omfattar de norrländska
landskapen. Under inflytande av de
forna opponenternas nationella
måleri fick lian upp ögonen för
landskapets karaktär. Synfältet vidgas, det
blir rymd över fjällens mäktigt
buktande konturer, som spegla sig i
dunkla vattenytor bortom förgrundens
levande flossamatta av lavar och örter.
Den forne idyllikern målar en
patetisk symfoni ("Motiv från Handöl",
Konstakad:s samling). Oberörd av
alla konstrevolutioner hade lian gått
sin ensliga väg och nådde i sin art
ganska nära det mästerskap, som han
på äldre dagar i sin teosofiska tro
väntade sig i en annan värld. — Ogift.
— Litt.: H. Rabén, "V. F. — den
minst kända av våra erkända
konstnärer" (Konsthist. tidskr. 1936).
Th. N., B. W.
Forssell, Forsell, afForsell,
västgötasläkt, vars äldste kände
stamfar, bonden Lars i Fors skn i Flundre
härad i Älvsb. län, levde i slutet av
1500-talet. Hans son Jonas (f. 1611,
† 1689), slutligen kyrkoherde i
Rom-mele i Älvsb. län, antog efter
födelsesocknen släktnamnet Forsselius. Han
blev far till kyrkoherden i
Alingsås, kontraktsprosten och
riksdagsmannen Lars Forsselius (f. 1653, † 1729).
Av dennes femton barn ändrade nio
söner släktnamnet till F. Bland dem
märkas kaptenen vid Västgöta-Dals
reg. Daniel F. (f. 1692, † 1752),
löjtnanten vid Västgöta-Dals reg.
Bengt F. (f. 1697, † 1771), kassören
och rådmannen i Alingsås Carl F. (f.
1703, † 1783) samt gästgivaren och
rådmannen i Alingsås Peter F. (f.
1709, † 1786), vilka blevo stamfäder
för släktens fyra huvudgrenar. Till
äldsta grenen hörde kaptenen Daniel
F:s son, kaptenen ocli
regementskvar-termästaren Fredric Joseph F. (f.
1729, † 1795). Dennes äldste son,
kaptenen i armén Erie F. (f. 1774, † 1834),
blev far till veterinären Nils Edvard
F. (F. 4) och farfar till botanisten och
skolmannen Bror F. (F. 6). En bror
till kaptenen Erie F., topografen och
statistikern Carl F. (F. 2), adlades
1817 enligt 37 § R. F. under namnet
af Forsell. Han blev far till
memoar-förf. Marie-Louise Forsell (F. 5) och
majoren Jakob Gustaf af Forsell, e. o.
amanuens i K. bibi. (f. 1831, † 1910).
Med den sistnämnde utgick ätten af
Forsell på svärdssidan. F. 2:s yngste
bror, väg- och vattenbyggaren Jacob
Forsell (F. 3), blev farfar till
operasångaren och operachefen John
Forsell (F. 7). -—- Till tredje släktgrenen
hörde rådmannen Carl F:s son,
skolrektorn i Göteborg, kyrkoherden
Anders F. (f. 1737, † 1786), som blev far
till kopparstickaren Christian F.
(F. 1).
1. Forssell, Christian Didric,
kopparstickare, f. 22 april 1777 i
Allerums skn, Malmöh. län, † 19 okt.
1852 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Anders F. och Maria Christina
Sundius. — F. blev vid tretton års
ålder student i Lund, skickades kort
därpå till en läkare i Köpenhamn för
att utbildas i dennes yrke men tålde
inte se blod och sändes därför i stället
till den lierrnhutiska brödraförs:s
skola i Zeist i Holland, där lian kom i
lära hos en guldsmed och fick
lektioner av en sigillgravör. Vintern 1794
—95 tjänstgjorde han som tolk hos
Pichegru, överbefälhavaren för den
franska armén i Holland. Omkr. 1797
lämnade lian Zeist för att följa sin
konstnärliga böjelse, fastän detta
innebar en brytning med fadern. Han
tog nu plats hos en gravör i
Amsterdam och tillägnade sig på ett år
ytterligare sådan skicklighet i konsten, att
lian därefter själv kunde åta sig
utbildningen av lärjungar. Är 1806
kallades han av kung Ludvig av
Nederländerna att taga säte i den
konst-akad., som denne hade för avsikt att
stifta, och erhöll ett årligt understöd
för att fullborda sin utbildning i
Paris. Dittills hade F. mest sysslat
med sigillgravering, nu kom han
under ledning av gravören Bervic och
ansågs snart som en av tidens
främsta kopparstickare i Frankrike. Han
rörde sig där som en jämlike bland
konstens spetsar, en David, en
Gérard, en Gros, och lät enrollera sig
i revolutionens milis, nationalgardet.
I dess led deltog han i slaget om Paris
den 30 mars 1814. Som konstnär föga
engagerad i politiken fick han
emellertid under restaurationen kvarstå i
sin egenskap av konstnärlig ledare
för den s. k. egyptiska kommissionen,
vilken hade till uppgift att utge ett
planschverk över de egyptiska
antikviteterna. Under de oroliga tider,
som nu följde, beslöt sig F. likväl för
att lämna Frankrike. Han mottog
anbud från Leipzig och Amerika men
valde att återvända till Sverige (1816).
Han hade 1815 invalts i Konstakad.,
där han blev v. prof. i teckning
1817. "Kopparsticken af herr F.
bestyrker fullkomligen det rykte, som
i afseende på honom föregick hans
hitkomst ifrån Paris. Det omdöme,
att han parerar i en stor, ren och
skön stil, behöfver intet annat tillägg
än de prof, som här för allmänheten
äro uppvisade", skrev Thure
Wennberg i en anmälan av akad:s
utställning 1818, där F. bl. a. framträdde
med ett porträtt av Pestalozzi efter
en miniatyr av m:lle Rath.
Porträttgravyren var F: s specialitet, och hans
stick efter Gérards målning av Karl
XIV Johan (1823) vann stor
popularitet. För eftervärlden har hans namn
bevarat en viss klang framför allt tack
vare det ståtliga gravyrverket "Ett år
i Sverige", varmed han var sysselsatt i
över tolv år. I kolorerade kopparstick
efter original av J. G. Sandberg
skildrar han där de olika
landskapsdräkterna från Lappland till Skåne.
Verket utkom 1827—35 i Stockholm och
1836 i en fransk uppl. Texten var
skriven av A. Grafström. F:s
gravyrer utmärka sig för en fast, något
stel teckning, klar modellering,
utomordentlig noggrannhet och teknisk
fulländning samt djupgående
karaktärsstudium. Som lärare vid
Konstakad. utövade han ett avgörande
inflytande på bl. a. Maria Röhl ocli
litografer soin J. E. Cardon och C. J.
Billmark. —- Gift, möjligen 1802, med
Sofia Christiana von Seyerlein. —
Litt.: T. G. Rudbeck, "F., den siste
kopparstickaren" (1861). Th. N.
2. Forsell, Carl Gustaf af, före
adlandet Forssell, topograf,
statistiker, f. 18 mars 1783 på Sköttorp i
Järpås skn, Skarab. län, † 25 okt.
1848 i Stockholm. Föräldrar:
kaptenen Fredric Joseph Forssell och Maria
Dorothea de Bruce. — F. antogs 1796
vid Krigsakad. på Karlberg och blev
1800 fänrik vid Amiralitetet. Under
de närmast följ. åren delade han sin
tid mellan flottan och
Sjökartever-ket och övergick 1806 till
Fältmätningskåren. Han utförde 1804—09 ett
stort antal fältmätningar i s.
Sverige för Hermelinska kartverket, och
över den planerade Göta kanal upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
