Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eugen - Eugénie - Euler-Chelpin, von, släkt - 1. Euler-Chelpni, Hans von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eugénie
463
von Euler-Chelpin
altartavla, som E. skänkte till Kiruna
kyrka (1912), och i vilken han tycks
ha strävat efter att ge en syntes av
ett rikt kulturlandskap som motsats
till Lapplands karga fjällnatur.
Samtidigt som E. från omkr. 1910 i sina
stafflimålningar stegrade färgen till
större lyskraft och renhet, sökte han,
delvis under påverkan av A. Lhote,
särskilt i sitt monumentalmåleri en
än strängare form, ss. i "Staden vid
vattnen", den svit av fresker i det s. k.
Prinsens galleri i Stockholms
stadshus, varmed E. var sysselsatt 1916—23.
Som en reaktion mot den strängt
geometriska och ytmässiga stilen i dessa
fresker verkar den lössläppta
målar-glädjen i de dukar E. hemförde från
sina resor till Italien 1921 och 1922—
24, t. ex. "Capitolium" (1921) och "Väg
genom norra Campagnan" (1923).
Under senare hälften av 1920-talet
målade E. en rad bilder från örberga i
Vadstenatrakten. I Skåne vistades han
flera somrar under 1930-talet, där
Kiviksbygden och Simrishamn lämnade
honom en rad motiv, som han också
skildrar i en ny teknik, gouachen,
t. ex. "Sandbacke vid havet, Vitamölla"
(1931). Ytterligare muralmålningar
lia tillkommit på senare år, i Kalmar
högre allm. läroverk (1933), i
Stockholms högskolas kårhus (1935), i
Göteborgs konserthus (1937) och i
Karolinska sjukhuset i Solna (1939). Med
oförminskad vitalitet har E. fortsatt
sina skildringar från Waldemarsudde,
Stockholm och Drottningholm
ävensom från Sydfrankrike. —- E. har
också utfört etsningar och gjort
skisserna till "Bergakungen", som
uppfördes på K. teatern 1923. Även ritningar
till möbler och konstindustriella
föremål, ss. silver, vittna om
mångsidigheten av hans konstnärliga skapande.
I E:s stora konstsamling på
Waldemarsudde ingår utom hans egna verk
en representativ kollektion av modern
sv. konst från Konstnärsförb: s
ledande män till de senaste årens
debutanter. E. har alltid visat stor
generositet mot sina yrkesbröder samt
skänkt av sina verk till skolor, mus.
och andra institutioner. Är 1942
utgav E. memoarverket "Breven
berätta", bestående av brev främst till
lians mor. Breven ge en rik och
intim belysning åt E: s konstnärliga
utveckling och lämna dessutom ett
politiskt intressant material rörande
strävanden och stämningar inom sv.
kungahuset under sv.-norska
unionskrisen 1895—1905. — E. är förste
hedersled. av Konstakad. sedan 1899.
Han erhöll Illis quorum i 18 :e
storleken 1923. — Ogift. — Litt.: G.
Pauli, "E." (1925); G. M.
Silfverstolpe, "Prins E:s konst" (1935), med
bibliografi. Th. N.
Eugénie (Charlotta Eugenia
Augusta Amalia Albertina),
prinsessa av Sverige och Norge, f. 24 april
1830 på Stockholms slott, † 23 april
1889 i Stockholm. Föräldrar: konung
Oscar I och drottning Josephina, f.
prinsessa av Leuchtenberg. Om E:s
ätt se Bernadotte. — Liksom så
många av Oscar I:s ättlingar visade
E redan tidigt en påfallande
musikalisk begåvning. Hon
komponerade en rad pianostycken bl. a. "La
prière" (1844), "Tullgarnsgalopp"
(1853) och smärre vokalverk ss.
sångduetterna "Die Glocken" (1862), "Till
vågen" och "Andalusisches
Ständ-chen" (1864) och "Fyra andliga
kvartetter" (1879). Även som skulptris
och målarinna framträdde hon. Om
somrarna vistades hon med förkärlek
på Gotland, där hon lät bygga det
bekanta Fridhem åt sig 1861—62.
Varmt religiös utövade E., som bl. a.
på grund av sjuklighet till sitt väsen
närmast var inåtvänd, en omfattande
social verksamhet. Bl. a. inrättade
hon 1866 ett barnhem för gossar och
ett för flickor samt lät följ. år anlägga
ett sjukhem nära Visby för obotligt
sjuka. Efter E. bär Eugeniahemmet
i Solna sitt namn. Med henne som
ordf. bildades 1879 en fören. för
beredande av vard åt fattiga obotligt
sjuka, lytta och vanföra barn, och
1882 öppnades i Sundbyberg ett
mindre hem, som redan 1886 utbyttes
mot den större nybyggnad i Solna,
där Eugeniahemmet, senare utökat
med flera komplex, alltjämt bedriver
sin verksamhet. — E. blev 1859
hedersled. av Mus. akad. — Ogift.
■—-Litt.: Ellen Hagen, "Prinsessan E."
(1929). G. T., S. L.
Euler-Chelpin [ö’jler-sje’lpin],
von, släkt, härstammande från den
hessiska släkten Ulner von Diesburg.
Namnet har sedan ändrats till Öwler
och Euler. Från 1500-talets mitt var
släkten bosatt i Schweiz. Äldste med
visshet kände stamfadern Georg
(Jörg) Euler (f. 1555, † 1598), som
kallade sig Euler-Schölpin, hade
sonen, kammakaren i Basel Georg (Jörg)
Euler-Schölpin (f. 1573, ‡ 1663), från
vilken släktens huvudgrenar
härstamma. En yngre son till honom,
kammakaren Baymund eller Bemund
Euler (f. 1600), blev farfar till
kyrkoherden i Eieken vid Basel Paul Euler.
Dennes äldste son var den berömde
matematikern Leonhard Euler (f.
1707, † 1783). En äldre son till
kammakaren Georg Euler-Schölpin
var kammakaren i Basel Eaymund
Euler (f. 1597, † 1665), far till
kyrkoherden i Zweibrucken i Bhen-Pfalz,
Bayern, Johannes Euler (f. 1632, †
1686). Dennes ättling i femte led
Karl Felix Eduard Euler (f. 1809, †
Prinsessan Eugénie. Målning (detalj) av F.
Dürck 1849 (Stockholms slott).
1900) var bayersk artilleriofficer och
adjutant till den från Bayern
stammande grekiske konungen Otto I samt
blev efter hemkomsten till Bayern
ämbetsman i postförvaltningen
(Ober-postrat). Han återtog 1854
släktnamnet Euler-Chelpin och upphöjdes 1884
i bayerskt adligt stånd under namnet
von Euler-Chelpin. Släkten inkom till
Sverige 1897 med lians sonson,
kemisten Hans von E. (E. 1), vars hustru
i första giftet var Astrid von E., f.
Cleve (E. 2). Bland deras söner
märkas förste sekr. i Utrikesdep. Sten
von E. (f. 1903) och fysiologen Ulf
von E. (E. 3).
1. Euler-Chelpin, Hans Karl
August Simon von (skrives vanligen von
Euler), kemist, f. 15 febr. 1873 i
Augsburg. Föräldrar: generallöjtnanten
Rigas Sebastian von E.-C. och Gabriele
Furtner. — E. avlade studentex. i
Munchen 1890 och blev fil. dr i
Berlin 1895. Han kom 1897 till
Stockholms högskola, där han följ. år blev
amanuens i fysik, 1899 docent i
fysikalisk kemi och 1904 laborator i kemi
samt 1906—41 var prof. i allmän och
organisk kemi. Efter sin avgång från
professuren vid högskolan är E.
fortfarande föreståndare för Inst. för
organisk-kemisk forskning och
Vita-minist. därstädes. Är 1902 blev han
sv. medborgare. ■—- E. tillbragte
större delen av sina barndomsår på
egendomen Penzing vid Wasserburg
am Inn (Bayern). Efter studentex.
ägnade han sig 1891—93 med stort
intresse åt konststudier, först under
Schmidt-Beutte och senare under
Lenbach. Kontakten med färgernas,
särskilt spektralfärgernas, problem
förde honom till naturvetenskapliga
studier, varvid lian skaffade sig en
ovanligt mångsidig och grundlig
utbildning lios flera av dåtidens ledande
naturvetenskapsmän. Bland de fors-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
