Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Enblom, Victor - 2. Enblom, Rudolf - 3. Enblom, Fredrik - Enbom, Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Enblom
402
Enbom
Fredrik Enblom,
verksamhet, och han tog avsked 1871.
— E. är känd bl. a genom "Lärobok
i engelska språket" (1856; 2:a uppl.
1861—72, med grammatiken omarb.
av V. E. Lidforss); i detta
förtjänstfulla arbete har han använt en ny
metod för uttalsbeteckningen. I
pedagogiskt syfte sysselsatte han sig med
omfattande matematiska, särskilt
trigonometriska, arbeten och utförde
bl. a. en bearb, (i handskrift) av
Euklides’ "Elementa". E. var under
många år August Blanches närmaste
vän och tillhörde liksom denne det
liberala partiet, där han, ofta med
framgång, sökte medla mellan olika
åsiktsriktningar. Under 1850- och
1860-talen var han mycket verksam
för att hjälpa politiska flyktingar,
som sökte en fristad i Sverige. —
Ogift. S. L.
2. Enblom, Rudolf Samuel,
arkitekt, f. 25 aug. 1861 i Hillersjö skn,
Stockholms län. Föräldrar: v.
häradshövdingen Sven Walfrid E. och
Fredrika Wilhelmina Tärnström. Brorson
till E. 1. — E. utbildade sig till
arkitekt genom studier i Köpenhamn,
där han gick vid Tekn. Selskabs
Skole och Kunstakad. 1882—84,
varpå han fortsatte vid Tekn. högskolan
i Stockholm 1884—86. Han var
överlärare vid Byggnadsyrkesskolan i
Stockholm 1899—1932 och dess
föreståndare 1925—32. Åren 1912—31 var
han därjämte speciallärare vid Tekn.
högskolan. Han har företagit ett
trettiotal studieresor till utlandet. — E.
har uppgjort ritningarna till ett
flertal villor i Djursholm och andra
förorter samt till Tivolis kristallsalong
i Stockholm (1892), ombyggnaden av
Stockholms enskilda bank (1893—95),
restaureringen av Ållonö slott vid
Bråviken (1906), Veterinärinst. (s. å.,
tills, med L. Peterson), Nobelinst. för
fysik (1909) m. m. Han har tagit
livlig del i Konstnärsklubbens arbete och
var dess v. ordf. 1909—12 och 1918
—24 samt dess ordf. 1912—-13. Jämte
artiklar i fackpressen har han
publicerat en handbok i byggnadslära, "Ett
hem på landet" (1908). — Gift 1887
med Helfrid Edla Charlotta Ulrich.
Th. N.
3. Enblom, Fredrik, väg- och
vattenbyggare, f. 17 april 1865 i Rönö
skn, östergötl. län, † 4 sept. 1939 i
Djursholm. Föräldrar:
överstelöjtnanten Carl Fredrik E. och Charlotta
(Lotten) Norman. Kusin till E. 2. —
Efter studier vid Linköpings läroverk
1874—82 utexaminerades E. 1886
från Tekn. högskolans fackavd. för
väg- och vattenbyggnadskonst och för
maskinbyggnadskonst. Han var
ingenjör vid Spånga—Lövsta
järnvägsbyggnad 1887—89 och vid Stockholms
stads gas- och elektricitetsverk 1890
—93, arbetschef där 1893—1906 och
byggnadschef 1911—22. Under denna
tid ledde han verkets stora
nyanläggningar, ss. Värtagasverket,
elektricitetsverket vid Värtan och
kraftverksbygget vid Untrafallen i Dalälven.
Han var byråingenjör vid Stockholms
stads byggnadskontor 1897—98,
distriktsingenjör vid mell. väg- och
vattenbyggnadsdistriktet 1899—1905,
distriktschef i s. väg- och
vattenbyggnadsdistriktet 1905—08 och i mell.
väg- och vattenbyggnadsdistriktet
1908—11. År 1922 blev han
byråchef i Väg- och vattenbyggnadsstyr.,
där han 1926—32 var tf. överdir. och
chef. Samtidigt avancerade han inom
Väg- och vattenbyggnadsikåren till
löjtnant 1890, kapten 1900, major
1905 och överste 1926 samt var chef
för Väg- och vattenbyggnadskåren
1928—32. Han var led. av
byggnadskommittén för Tekn. högskolan
1912—22, av arméns
kasernbyggnadsnämnd 1914—23, av
kanalkommissionen 1916—23, av
ostkustbanekommit-tén 1920—22, av kommittén ang.
maskinell vägtrafik 1920—23 och
auto-mobilsakkunnig 1921—22. Dessutom
var E. v. ordf. i Statens
arbetslöshetskommission 1923—26. Han var
stadsfullmäktig i Djursholm och led.
av drätselkammaren där 1911—16.
— E. tillhörde våra främsta
väg-och vattenbyggare vid 1900-talets
början. Han uppgjorde förslag till
och kontrollerade utförandet av en
mängd anläggningar av järnvägar,
vägar, farleder, hamnar, broar etc.
Som hans främsta verk räknas
konstruktionen av ångfärjehamnen i
Trelleborg. Skicklig teoretiker,
utförde han en mängd uppdrag som
sakkunnig vid vattenrättsmål. Han blev
1914 led. av Lantbruksakad. — Gift
1) 1898 med Elin Clara Edlund, †
1911; 2) 1917 med Klara Paulina
Herrström. S. R.
Enbom, Pehr Ulrik, skald, f. 14
aug. 1759 i Stockholm, † troligen 1810.
— E. blev student i Uppsala 1778
men avlade aldrig någon ex. Han
anställdes 1787 som lärare vid
Stridsbergska skolan i Stockholm, och där
gjorde han sig känd som en skicklig
pedagog. Ett par år senare tycks han
lia lämnat sin plats. I april 1789
publicerade han jämte en kollega ett
förslag till en reformskola, där
särskilt religionsundervisningen skulle
bedrivas enligt nya principer.
Projektet väckte emellertid ingen anklang,
och såvitt man vet, fick E. aldrig
något tillfälle att omsätta sina teorier i
praktiken. Han tycks ha varit
hänvisad till att slå sig fram som litteratör.
Till en början hade han underordnat
sig den konventionella,
pseudoklas-siska smaken, men sedan han lärt
känna Thorilds diktning, sökte han
tillägna sig dennes känslostarka,
patetiska stil. E. tilltalades också av
Thorilds politiska frihetsförkunnelse;
den franska revolutionen väckte hans
entusiasm. Som poet hade E.
emellertid ingen framgång med sin till
innehåll och form radikala produktion,
"Medborgerligt skaldeförsök öfver et
odödeligt namn" (1793),
"Kärleks-och religions-sånger" (1794),
"Skaldestycken i strödda ämnen" (tre häften;
1796—1806). Detta är lätt att
förklara: han saknade verklig
originalitet. E:s situation förbättrades inte av
att han ådrog sig Leopolds misshag.
En smädevisa, som denne skrev, väckte
stort uppseende och fick E. att
framstå i en ohjälpligt löjlig dager. Som
dramatiker gjorde E. med
"Fabriksflickan" (1796) en mera självständig
insats. Det är ett socialt
indignationsdrama, vars udd riktar sig mot
borgerskapet, och där konflikten
arbetsgivare—arbetare för första gången i
vår litteratur utspelas i industriell
miljö. Något konstnärligt värde har
dramat emellertid inte. E:s solidari-
Fehr Enbom. Silhuett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
