- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
382

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ekwall, Knut - 3. Ekwall, Eilert - 4. Ekwall, Axel - 5. Ekwall, Gunnar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ekwall

3S2

Ekwall

Eilert Ekwall.

"Störd nattro" och "Sjömannens
hemkomst". I realistiska skildringar, ss.
"Brandkåren rycker ut", "Soarée i
Berlin", "Insnöad" ocli
"Däckspassagerare i storm", visar han sig som en
snabb och träffsäker iakttagare. Han
hade i München 1880 utgivit tolv
illustrationer till "Fritjofs saga", och
senare försökte han sig på ett annat
fornnordiskt motiv, "Vikings strid
med Järnhös", i jätteformat (utställt
1885). I intetdera fallet blev
resultatet särdeles lyckat. Efter återkomsten
till Sverige 1885 målade E. porträtt
och sv. stämningslandskap, ss.
"Midvinter", "Bränning" och
"Aprilsnö", men mest gjorde han sig känd
som tecknare i Ny illustrerad tidn.
och i andra publikationer. — Gift
1871 med Theresia Pönitz Burkowits.

Th. N.

3. Ekwall, Bror Oscar Eilert,
språkman, f. 8 jan. 1877 i Vallsjö skn,
Jönköp. län. Föräldrar:
kronolänsmannen Oscar Fredrik E. och Signe
Maria Almquist. — Efter
mogenhets-ex. i Jönköping 1894 blev E. fil. kand.
1897, fil. lic. 1901 samt fil. dr och
docent i engelska språket 1903, allt
vid Uppsala univ. Han var docent i
germanska språk vid Göteborgs
högskola 1904, tf. prof. i engelska språket
vid Lunds univ. 1905—07 och prof.
där 1907—42. — E. är en av våra
internat, mest kända språkforskare.
Han har främst nått berömmelse
som ortnamnsspecialist, men han har
i talrika värdefulla avhandl. oeli
artiklar behandlat problem även inom
de flesta andra grenar av den engelska
språkvetenskapen. Drsavhandl. hette
"Shakspere^ vocabulary. Its
etymolo-gical elements" (1,1903), ochavandra
tidigare arbeten må nämnas "Suffixet
-ja" (1904), "Zur Geschichte der
stimmhaften interdentalen Spirans im
Englischen" (1906) och "D:r John
Jones’ practical phonography" (1907).

I Sammlung Gösclien ingår
"Histo-rische neuenglische Laut- und
Form-lehre" (1914; 2:auppl. 1922), en
sammanfattande framställning, som blivit
en mycket anlitad handbok. — E:s
djupgående insikter i nordiska språk
riktade tidigt hans intresse på
problem rörande det skandinaviska
inflytandet på Englands språk och kultur.
På detta område har han bl. a.
utgivit "Seandinavians and Celts in the
north-west of England" (1918). —
Under talrika studieresor i England
förvärvade E. den förtrogenhet med
landets topografi, som var
förutsättningen för hans
ortnamnsundersökningar. Hans avhandl. "The
place-names of Lancashire" (1922) har
blivit ett klassiskt verk inom engelsk
ortnamnsforskning, och dess
inflytande på denna liar varit betydande.
Andra arbeten inom detta område
äro "English place-names in -ing"
(1923), "English river-names" (1928)
och "Studies ön English place-names"
(1936). E:s mest omfattande verk är
"The concise Oxford dictionary of
English place-names" (1936; 2:auppl.
1940), som sammanfattar uppnådda
resultat och ger nya uppslag och
lösningar av diskuterade problem. E. var
1924 en av initiativtagarna till
English place-name society och är dess
president. — E. har arbetat på att
främja intresset för de engelska
studierna i Sverige och har bl. a.
grundat en serie anglistiska arbeten av
lärjungar (från 1933). — E. blev led.
av Vitt. akad. 1933 och av Vet. akad.
1935. På sin 65-årsdag 1942 erhöll
lian festskriften "A philological
mis-cellany". — Gift 1908 med Dagny
Schmidt-Nielsen. A. A.

4. Ekwall, Axel, väg- och
vatten-byggare, f. 1 maj 1881 i Stockholm,
† 23 mars 1940 i Boden. Föräldrar:
stadskamreraren Axel Theodor E. och
Helena Elisabeth (Betty) Almqvist.
■— E. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1899 och utexaminerades från
Tekn. högskolans avd. för väg- och
vattenbyggnad 1903. Anställd vid
Trollhätte kanal-, vatten- och kraftverk
från 1905 deltog E. i de stora
vattenkraftsarbetena där, bl. a. 1911—14 som
arbetschef för Trollhätte kanals
ombyggnad. Han tjänstgjorde 1914—40
som överingenjör vid
Vattenfallsstyr: s byggnadstekn. byrå. E.
avancerade inom Väg- och
vattenbyggnadskåren till löjtnant 1910, kapten
1917, major 1923 och överstelöjtnant
1929. -—■ E:s insats i Statens vatten
-fallsverks utveckling under de senaste
decennierna är imponerande. Han
ledde som konstruktionschef Trollhätte
kraftverks nybyggnad och Trollhätte
kanals ombyggnad, han stod för
arbetena med Vänerns reglering, han

ledde vidare Södertälje kanals
ombyggnad och de nya kraftverksbyggena
vid Lilla Edet, Motala, Älvkarleby,
Vargön och Malfors samt
utbyggandet av statens vattenfall vid
Stadsforsen i Indalsälven, Sillre, Norrfors
i Ume älv, Porjus i Lule älv,
Torpshammar- och Kattstrupeforsarna
samt ett av landets största
vattenbyggnadsverk, regleringen av
Suorva-dammen ovanför Stora Sjöfallet i Lule
älv. E. var mycket framstående i
fråga om turbinkonstruktioner och
betongbyggnad. Han anlitades som
sakkunnig vid utbyggandet av Imatra
kraftverk i Finland 1921 och
ombyggnaden av Saima kanal därstädes 1925.
Han var sakkunnig i frågor rörande
Göteborgs hamn 1917 ocli led. av
kommissionen ang. issvårigheter i
Glommen, Norge, 1928. Från 1919 var han
led. av Ing. vet. akad. och från 1923
led. av styr. för Statens
provningsanstalt samt från 1934 v. president i
Comité international des grands
barrages (Internat, kommittén för höga
dammar). E. utarbetade i samråd med
försvarsmyndigheterna 1937 års plan
för de sv. kraftverkens skydd och
försvar. Han publicerade ett flertal
skrifter om vattenbyggnad och
vattenkraftteknik, bl. a. i Tekn. meddel.
från Vattenfallsstyr. och Sv.
vatten-kraftfören:s publikationer. — Gift
1907 med Hilma Ottonie (Tony)
Ericson. S. K.

5. Ekwall, Per Gunnar,
ingenjör, f. 17 nov. 1886 i Stockholm.
Bror till E. 4. — Efter studentex. i
Stockholm 1906 utexaminerades E.
från Tekn. högskolans fackavd. för
väg- och vattenbyggnadskonst 1910.
Inom Väg- och vattenbyggnadskåren
blev han löjtnant 1916, kapten 1924
och major 1938. Han var
avd.-ingen-jör vid Trollhätte kraftverksbyggnad
1917—20 och vid Stockholms
frihamnsbygge 1920—24 samt
arbetschef där 1924—26. Ären 1929—31 var

Axel Ekwall.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free