Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekman, Karl - Ekman, Maria, donator, filantrop, se s. 368 - Ekman, Nannes - Ekman, Olaus - Ekman, Oscar, affärsman, filantrop, se s. 365 - Ekman, Otto Christian, läkare, arkeolog, se s. 371 - Ekman, Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekman
362
Ekmarck
Karl Ekman.
kommitté, som ordnade musiken till
den för kyrkligt bruk avsedda
sångsamlingen "Kyrklig sång". Han blev
1919 led. av Mus. akad. E. har vidare
framträtt som förf. särskilt i
kyrkliga och religiösa ämnen. — Gift 1897
med Ellen Hedvig Christina
Stjern-spetz. U. W.
Ekman, Maria, donator,
filantrop, se s. 368.
Ekman, Johannes (N an ne s)
Laurentius, industriman, f. 18 okt.
1877 i Ockelbo, Gävleb. län.
Föräldrar: teol. dr Jakob E. och
Marie-Louise Sjöström. — E.
utexaminerades från Schartaus handelsinst. 1894,
var anställd vid trävarukontor i
England 1894—98 och i Sverige 1898—
1902, blev disponent för Gustafsbergs
sågverk 1902, verkst. dir. i Sävenäs
ab. 1908, i Sandö sågverks ab. 1916
och i ab. Ytterstfors-Munksund 1920.
Den sistn. befattningen innehade han
till 1926, då han utsågs till v. verkst.
dir. i Sv. trävaruexportfören., vars
verkst. dir. han är sedan 1928. Sedan
initiativet till denna för landets
näringsliv betydelsefulla organisation
tagits kort efter sekelskiftet (1906),
har E. som flitigt anlitad specialist
i olika tekniska, kommersiella och
skogspolitiska sammanhang bidragit
till enhetsverkets fortsatta
utformning. Han var bl. a. led. av 1918
års arbetstidskommitté, ordf. i 1931
års skogssakkunniga, av regeringen
utsedd expert hos 1932 års
handelskommitté, led. av 1933 års
skogsindustrisakkunniga, av 1934 års
industrikommission och av Statens
sjöfartsnämnd 1939—40. Han är sedan 1939
led. av Statens
krigsförsäkrings-nämnd och sedan 1930 led. av styr.
för Skogshögskolan och Statens
skogsförsöksanstalt samt för Fonden för
skogsvetenskaplig forskning, sedan
1939 v. ordf. i Sv. skogsvårdsfören:s
styr., sedan 1941 ordf. i Skogsveckans
styr. och sedan 1940 led. av styr. för
Sveriges allm. exportfören. Som sv.
regeringens expert medverkade E. vid
handelsavtalsunderhandlingarna med
Tyskland och England 1932—33 och
vid världsekonomiska konferensen i
London 1933. — Gift 1905 med
Harriet Hedborg. Cgn.
Ekman, Olaus (Olof) Jonæ,präst,
f. 1636 i Fellingsbro skn, Örebro län,
† 23 jan. 1713 i Falun. Son till bonden
Jonas i Ekeby. — Efter skolgång i
Arboga och Västerås kom E. 1663 till
Uppsala univ., där han avslutade sina
studier med mag.-graden 1675,
prästvigdes s. å., antogs av fältherren Bengt
Horn till dennes huspredikant,
begav sig till armén i Livland och
förordnades snart till fältsuperintendent
i Livland. År 1681 blev han domprost i
Strängnäs och 1688 prost och
kyrkoherde i Falun. — E:s namn har gått
till eftervärlden genom skriften
"Sjönöds-Löfte" (1680). Under sjöresan
från Livland hem till Sverige 1679
råkade E. ut för en våldsam storm, som
varade i sex dygn. Han gav då i sin
förskräckelse ett löfte till Gud, att om
han bleve räddad, skulle han skriva
något för "den förfallna
kristendomens upprättande". Efter
hemkomsten från den vådliga färden skrev
han så sin bok "Sjönöds-Löfte", som
har betecknats som ett sv. motstycke
till Speners "Pia desideria" ("Fromma
önskningar"), pietismens klassiska
programskrift. E:s verk var ett
program för en djupare religiositet och
samtidigt en kritik av ortodoxins
stränga men till ytlig observans
förledande lagkristendom. Kyrkfolket och
prästerna drabbas av en i tonen mild
men i sak skarp kritik. Det räcker ej
med att man hävdar den rena läran
och iakttar de bud och stadgar, som
blott gälla den yttre livsföringen och
andaktslivet. Hjärtat och sinnelaget
måste förnyas och helgas. Även
lekmännens medverkan vid arbetet på en
Olaus Ekman. Hilning (detalj) av okänd
konstnär (Kristine kyrka, Falun).
intensifiering av kyrko- och
fromhets-livet anbefalles. E. förordar i linje
därmed ett återupplivande av den
ursprungliga lutherska tanken på det
allmänna prästadömet. Detta var för
framtiden betydelsefulla tankar,
uttalade i en tid, då det lutherska
prästerskapets självkänsla och myndighet
stodo på höjdpunkten. E:s verk
förebådar 1700-talets pietistiska epok i
den sv. kyrkan. —- Gift 1681 med
Catharina Fabricius. E. B—n.
Ekman, Oscar, affärsman,
filantrop, se s. 365.
Ekman, Otto Christian,
läkare, arkeolog, se s. 371.
Ekman, Per (Petter) Johan,
arkitekt, f. 12 aug. 1816 i Stockholm,
† 2 jan. 1884 därstädes. Föräldrar:
gördelmakaren JolianE. och Gustafva
Charlotta Leheman. — E. studerade
vid Konstakad. omkr. 1836 och kom
där under inflytande av Fr. Bloms
nyklassicism. I sitt första större bygge,
börshuset i Göteborg (1844—49),
ansluter han sig emellertid snarare till
det inbrytande tidsmodet med
imitation av äldre stilarter. Hans
läroverkshus i Västerås (1857) är
däremot en god exponent för senempirens
byggnadsstil med en viss anknytning
till Bloms lustslott vid Rosendal vid
Stockholm. När E. 1858—61 ledde
reparationsarbetena på Västerås
domkyrka, visade han sig stå helt på
stilriktighetens grundval. Kyrkan vann
visserligen, enligt ett samtida
vittnesbörd, "stabilitet men förlorade
mycken målerisk effekt och
arkeologiskt värde till följd av en därvid
visad brist på kärlek till de många
detaljerna från olika tider". — E.
avbröt omkr. 1870 sin
arkitektverksamhet och anlade en snickerifabrik
i Stockholm, där allehanda detaljer
till trähus tillverkades i stor skala.
Den torde ha haft en viss andel i
Nannes Ekman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
