Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edström, Sigfrid - Edström, Walter - 1. Eström, Liva, operasångerska, se Järnefelt - 2. Edström, Anna - Edwardsen, Simon - Eeg-Olofsson, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edström
317
Eeg-Olofsson
omutliga objektiviteten". E. erhöll
Illis quorum 1940 och blev
kommendör med stora korset av Vasaorden
1942. — Gift 1899 med Ruth Miriam
Randall. — Litt.: "Vänners hyllning
till J. S. E. på sjuttioårsdagen"
(1940); J. Åkerman, "Asea 1883—
1933" (1933). S. R., G. T.
Edström, Walter Simon,
indu-striman, f. 11 mars 1891 i Malmö.
Föräldrar: skeppsklareraren Simon
E. och Maria Möller. — Efter
student-ex. 1909 i Malmö utexaminerades E.
från Tekn. högskolans elektrotekn.
fackavd. 1913. Han verkade till 1916
som elektroingenjör i Tyskland,
Ryssland och Spanien, var avd.-chef vid
Aseas ryska bolag i Petrograd
1916—-18 och försäljningschef vid ab.
Elek-traverken i Stockholm 1918—20. Åren
1921—22 var han anställd vid Siemens
Schuckertwerke A. G. i Berlin, 1922
•—25 dir. vid samma firmas
avd.-kon-tor i Gijon i Spanien, 1925—28 dess
försäljningsdir. i Spanien och 1930—
31 tekn. dir. för dess transoceana
avd. i Berlin. Från 1931 har E. varit
verkst. dir. för och styr.-led. i
Elektriska svetsningsab. i Göteborg (Esab),
vilket under E:s ledning liar haft en
glänsande utveckling. Speciellt har
det kunnat hävda
ljusbågssvetsning-ens företräden vid en rad av bolaget
utförda brobyggen och andra stora
järnkonstruktioner. E. var 1928—29
led. av sv. studiekommissionen för
svetsningsfrågor och var 1929—30
på uppdrag av Siemens
Schuckertwerke A. G. ordf. i en
studiekommission för undersökning av de tekniska
och ekonomiska möjligheterna att
utvinna Titicacasjöns (Bolivia)
vattenkraft. E. är styr.-led. i ett flertal
industriföretag, bl. a. ordf. i ab.
Pumpindustri, ab. Elektrosvets, ab. Laxå
tomt- & byggnads ab. och
Vattenverket i Laxå ab. Han är vidare ordf. i
Svetstekn. fören. ocli
Verkstadschefernas förb. i Göteborg samt styr.-led.
"Walter Edström.
i bl. a. Sveriges verkstadsfören:s v.
krets och Göteborgs
handelskammare. Han grundade 1932 Esabs
svets-skola och liar varit ordf. vid de
årliga ingenjörsmöten, som sedan 1934
sammankallats till Esab i Göteborg.
Efter krigsutbrottet 1939 liar E. varit
en ledande kraft vid arbetet på den
sv. arméns tekniska modernisering;
han blev stabsingenjör i armén 1940
med överstelöjtnants ställning i
samband med organiserandet av en
armé-ingenjörkår. —- Gift 1917 med
Elisabeth Andersson. S. E.
1. Edström, Liva, operasångerska,
se Järnefelt.
2. Edström, Anna,
operasångerska (sopran), f. 15 juni 1884 i
Vänersborg, † 8 okt. 1940 i Stockholm.
Föräldrar: kansliskrivaren Johan E.
och Maria Nordqvist. Syster till E. 1.
—- E. studerade vid
Musikkonservato-riet 1902—03, för G. Bratt 1910 samt
för E. Duvernoy i Paris 1911—14.
Hon ägnade sig först åt operetten ocli
var 1904—08 engagerad hos A.
Salmson, 1908—09 vid Oscarsteatern och
sedan åter hos Salmson, 1909—10
vid Operetteatern och hösten 1910 vid
en turné. Bland hennes operettroller
må nämnas Sally i "Miss Hook of
Holland", Mariella i "Valskungen",
Mariandle i "Bykomtessen", Hanna
Glavari i "Den glada änkan" och
Fritz i "Trollkarlen vid Nilen". Hon
utbildade sig därefter vidare,
debuterade 1914 på K. teatern som Mimi
i "Bohéme" och var 1915—31
engagerad där. År 1919 gästspelade hon
på Nationaltheatret i Oslo och 1924
i Deauville i Frankrike. Bland
hennes roller voro Marcellina i "Fidelio",
Susanna i "Figaros bröllop" och
Pa-mina i "Trollflöjten", Venus i
"Tannhäuser", Manon, Micaela i "Carmen",
Margareta i "Faust", prinsessan
Sam-cheddine i "Marouf", Marie i
"Regementets dotter", Amelia i
"Maskeradbalen", Margareta i "Mefistofeles",
Santuzza i "På Sicilien", Nedda i
"Pajazzo", Mimi och Musette i
"Bohéme", Tosca, Madame Butterfly,
Tu-randot, Brita i "Kronbruden" och
Anna i "Wermlänningarne" samt
Eu-rydike i "Orfeus i underjorden" och
Rosalinde i "Läderlappen". — E:s
välutbildade, behagfulla stämma samt
paranta uppträdande kommo bäst till
sin rätt i fransk och italiensk
repertoar; en glansprestation var Tosca,
som lion bl. a. utförde mot Battistini
som Scarpia 1923. — Gift 1936 med
civilingenjören Axel Löfroth. P. L.
Edwardsen, Simon Peder,
operasångare (tenor), f. 26 okt. 1892 i
Fredrikstad, Norge. Föräldrar: Eduart
Petersen och Marie Karstad. —• Efter
sångstudier för P. Bang i
Köpenhamn debuterade E. på Opéra comique
Anna’Edström i titelrollen i Massenets opera
"Manon".
i Kristiania 1919 som furst
Sulei-man i "Tusen och en natt". Under de
två år lian var anställd vid denna scen
utförde han bl. a. Guvernören i "En
maskeradbal", Cavaradossi i "Tosca",
prins Leopold i "Judinnan", Alfredo
i "La Traviata" och Wenzel i
"Brudköpet". Till Mayols operettscen i
Kristiania var lian knuten 1922—24.
Han sjöng där René i "Madame
Pom-padour" och Napoleon S:t Cloch i
"Bajadären". Åren 1925—27 tillhörde
lian Stora teatern i Göteborg, där
hans förnämsta partier voro Faust,
des Grieux i "Manon Lescaut", Don
José i "Carmen", Avito i "Tre
konungars kärlek", Paris i "Sköna
Helena" oeh Paganini. Sedan 1927 är E.
anställd vid K. teatern. Bland hans
roller därstädes kunna nämnas Canio
i "Pajazzo", Radamès i "Aida",
Florestan i "Fidelio", Turiddo i "På
Sicilien", Mime i "Sigfrid", Loge i
"Rhenguldet", Erik XIII i
"Engelbrekt", Ubma i "Arnljot", furst
Sju-iskij i "Boris Godunov" ocli Orfeus i
"Orfeus i underjorden". E. har även
gästspelat i Norge samt gjort
folkparksturnéer i Sverige. — E. är en
värdefull kraft vid operascenen; lian
har vunnit anseende genom sin mjuka,
böjliga tenorröst och sitt vårdade,
intelligenta spel. Han liar ofta anlitats
som oratoriesångare. — Ogift. A. L.
Eeg-Olofsson, Richard Georg,
läkare, f. 5 maj 1898 i Kristinehamn.
Föräldrar: distriktsföreståndaren i
Sv. missionsförb. Olof Olofsson och
Jensi Eeg. — E. blev student i
Göteborg 1917, med. kand. i Uppsala 1921
och med. lic. i Stockholm 1926. Efter
förordnanden i psykiatri, neurologi
och medicin, bl. a. vid
Serafimerlasarettet 1925—28, var ban 1929—31
föreståndare för dess nervpoliklinik.
Han blev 1930 bitr. läkare och 1936
överläkare vid Sv. diakonsällskapets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
