Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edfeldt, Hans - Edfelt, Johannes - Edgardh, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edfelt
306
Edgardh
Hans Edfeldt.
dennes system blivit bevarade ät
eftervärlden. I sina egna utläggningar av
systemet var lian bokstavstrogen.
Denna lians trohet förde honom in i
striden mot Axel Nyblæus, en strid,
som utgjorde en stor händelse inom
den boströmska skolan ocli gällde
de ändliga idéernas förhållande till
den oändliga idén, Gud. E. hävdade,
att alla idéer äro kvalitativt
likartade, cL v. s. alla idéer äro fullkomliga,
ty i annat fall skulle ändlighet och
gradering tillkomma Gud själv.
Skillnaden mellan idéerna är kvantitativ,
d. v. s. idéerna äro mer eller mindre
bestämda och innehållsvika. E. hade
under sin docenttid ett flertal
prof.-förordnanden. Bland lians skrifter
märkas "Filosofisk religionslära’’
(1903) och "Etik" (1907). E. utgav
Boströms "Skrifter" (1—2, 1883; 3,
tills, med G. J. Keijser, 1901). — Gift
1S89 med Anna Isabella Johansson.
T. T. S.
Edfelt, Bo Johannes,
författare, f. 21 dec. 1904 i Kyrkefalla
skn, Skarab. län. Föräldrar:
löjtnanten August E. och Ellen Hellner. •—
E. avlade studentex. i Skara 1923 och
debuterade redan s. å. med
diktsamlingen "Gryningsröster", vars motto
visar, att han mycket tidigt tagit
intryck av Franz Werfel och därmed av
tvsk expressionism. Under de närmast
följ. åren, då han studerade vid
Uppsala univ., gav han ut "Unga dagar"
(1925) och "Ansikten" (1929), vilka
liksom debutsamlingen äro
experimenterande och oklara i formen samt ge
uttryck åt en pessimistisk och trött
syn på tillvaron. År 1929 blev lian fil.
kand. och 1930 fil. mag., tjänstgjorde
sedan några år som lärare men har
därefter belt ägnat sig åt
författarskap. Med diktsamlingen
"Aftonunderhållning" (1932) angav han för
första gången sin egen personliga stil
i knappa, koncisa strofer om jordisk
kris och ångest, själanöd och
levnadskonst i det stora, skräckfyllda
"världs-hotellet". Hans verkliga genombrott
betecknar dock samlingen
"Högmässa" (1934), E:s mest helgjutna verk.
Hans livsuppfattning och
personlighetskamp har fått nya fullödiga och
stramt behärskade uttryck i
diktböckerna "I denna natt" (1936),
"Vintern är lång" (1939) och "Sång för
reskamrater" (1941) liksom i
diktcykeln "Järnålder" (framförd som
kantat i Konserthuset i Stockholm
1937, tryckt s. å.). Med denna del av
sin produktion intar E. en av de
mest bemärkta platserna i 1930-talets
sv. diktning. Av intrycken från
världskriget och efterkrigstiden ha
bitterheten ocli illusionslösheten blivit
bestående i en stundom monoton
motivkrets. Men hans konst, som tagit vissa
intryck av bl. a. Pär Lagerkvist,
Birger Sjöberg ocli Hjalmar Bergman,
rymmer även betagande och
formfulländad kärlekslyrik liksom trots allt
en tro på den mänsklighetens genius,
som skall överleva tidens ångest och
"övermodets stövelklackar". I flera
av sina dikter liar han tagit
ståndpunkt mot de moderna våldslärorna,
och han var medl. av red. för
antologin "I dag Spanien..." (1939). E.
liar även sammanställt ett flertal
antologier, bl. a. "Svensk naturlyrik"
(1941), "Svensk lyrik före
Bellman" (1942) ocli "Svenska noveller"
(1942), delvis redigerat antologin
"Nordens stämma" (1940) och gjort
sig känd som en säker översättare
genom "Från George till Kästner.
Modern tvsk lyrik i svensk tolkning"
(1934; tills, med Bertil Malmberg
och Irma Nordvang) och "Tolkningar
av tysk, engelsk ocli amerikansk
lyrik" (1940) samt "Hymner och visor"
(1941). Han har varit litterär medarb.
i skilda tidn. och tidskr. (en del av
sina uppsatser har han samlat i
boken "Strövtåg", 1941) och ägnat sär-
Hans Edgardh.
skild uppmärksamhet åt den ryska
litteraturen, som lian bl. a. analyserat
i Verdandiskrifterna "Dostojevski"
(1936) och "Rysk realism" (1938).
"Maxim Gorkis bästa verk" (1—12,
1936—37) redigerades av E., och från
1943 utger han Agnes von
Ivrusen-stjernas samlade skrifter. Han är
medl. av red. för kalendern
"Horisont". — Gift 1) 1932—35 med Hélène
Apéria; 2) 1938 med Brita
Silfversparre. —- Litt.: B. Malmberg,
"Värderingar" (1937); S. Stolpe,
"Kämpande dikt" (193S); Axel Strindberg,
"Människor mellan krig" (1941); H.
Martinson i Bonniers litterära
magasin 1941. R. A.
Edgardh, Hans Lorentz,
arméofficer, gymnast, f. 28 okt. 1883 i
Skabersjö skn. Malmöh. län.
Föräldrar: handlanden Henrik L:son Fröjd
och Elsa Hansson. — E. avlade
mogenlietsex. 1903 ocli genomgick Göteborgs
liandelsinst., varefter lian slog in på
den militära banan, blev
underlöjtnant vid Gotlands infanterireg. 1906,
löjtnant 1910, övergick 1920 på
reservstat och blev kapten 1921 och
major 1941. Åren 1939—40 deltog lian
i finsk-ryska kriget och befordrades
till major i finska armén. E. avlade
1914 gymnastikdir.-ex. och var 1916
—19 extralärare vid Gymnastiska
centralinst. Han blev 1919 kamrer och
kontorschef i ab. Karta & Oaxens
kalkbruk och i ab. Gotlands kalkverk
samt 1927 verkst. dir. i ab. Gotlands
kalkverk, vilka befattningar han
lämnade med utgången av 1939. — E.
har varit en av de främsta
tillskyn-darna av den frivilliga gymnastiken
i vårt land. Åren 1919—39 tillhörde
lian styr. för Sv. gymnastikförb., 1922
—39 som ordf. i dess verkst. utskott,
1936—37 som ordf. i förb. och 1937
—39 som ordf. i styr. för dess
folkhögskola, Lillsved, på Värmdön i
Stockholms skärgård. Åren 1933—39
Johannes Edfelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
