Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Drakenberg, Sten - 2. Drakenberg, Hans - Dramstad, Carl Erik - Dress, släkt - Dress, Otto - Drewes, Paulus - Dreyer, Georg Leonard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drakenberg
276
Dreyer
utskottet 1903—05. Åren 1909—16
var lian led. av styr. för Sveriges
militära idrottsförb. D. banade även väg
för skolidrotten; bl. a. främjade han
skid- och skridskoåkning. Han liar
vidare redigerat och till större delen
författat "Kungl. Gymnastiska
centralinstitutets historia 1813—1913"
(1913) och utgivit "Handledning i
florettfäktning" (tills, med C. Hjorth,
1910) m. fi. arbeten. — Gift 1891 med
Edith Helena örwall. G. T.
2. Drakenberg, Hans, ingenjör,
fäktare, f. 4 febr. 1901 i Stockholm.
Föräldrar: civilingenjören Jean Adolf
D. och Mabel Ferguson. Brorson till
D. 1. — D. avlade studentex. i
Stockholm 1919, studerade vid Tekn.
högskolans fackavd. för
skeppsbyggnadskonst 1920—25 och anställdes 1925
i Sv. ab. Bromsregulator. Han har
varit verksam i dess dotterbolag
i Paris 1929—38 och därefter i
Malmö. — D. är en av den sv.
värj-fäktningens främsta repr. Ilan har
vid europamästerskapen individuellt
erövrat bronsmedalj 1934 och
guldmedalj 1935, i lag bronsmedalj 1933
och 1934 samt silvermedalj 1935; vid
världsmästerskapen tog lian i lag
bronsmedalj 1937 och silvermedalj
1938 samt vid Olympiska spelen i
Berlin 1936 silvermedalj i lag och
fjärdeplacering individuellt. Han liar
dessutom vunnit franska mästerskapet i
lag 1933—37 samt internat,
turneringar i Båstad 1934, Paris-Plage
1938 och Köpenhamn 1941. — T), är
en tekniskt mästerlig fäktare,
kraftfull, uthållig och rutinerad. Hans
europamästerskap 1935 belönades med
Sv. dagbladets guldmedalj. — Gift
1926 med Elsa Maria Bjurling. G. T.
Dramstad, Carl Erik August,
sångpedagog, f. 21 febr. 1894 i
Björkängs skn, Skarab. län. Föräldrar:
ingenjören Johan August Nilson och
Mathilda Johansson. — D., som efter
studier vid Musikkonservatoriet
(senare Musikhögskolan) 1915—18
avlade musiklärar- och kantorsex.,
anställdes 1919 därstädes, först som
vik. lärare och därefter från 1920
som extra lärare i skolsångsmetodik;
1924—34 undervisade han i
elemen-tarsång samt senare i sång för
musiklärar- och kantorsex., i vilket ämne
ban 1938 blev ord. lärare. Han är
därjämte sedan 1924 musiklärare vid
Vasa realskola. Sv. sångarförb:s
dirigentkurser har D. lett sedan 1927,
och 1937 höll lian på anmodan av
Swedish-American Council en kurs i
Förenta staterna. Han verkar sedan
tjugo år privat som sångpedagog och
liar utbildat ett flertal elever till
kon-serttribun och operaskola. D. liar som
framstående pedagog och företrädare
för sitt fack vid upprepade tillfällen
tillkallats som sakkunnig i
Skolöver-styr., varjämte han 1937 blev ordf.
i Musikkonservatoriets lärarfören.,
1940 i Sv. sångpedagogförb. samt
1941 led. av Mus. akad:s styr. Han
liar utgivit "Sång och tonbildning"
(1926) samt publicerat ett flertal
artiklar om sångliga spörsmål i olika
tidskr. — Gift 1921 med Tliora Viola
Berger. G. T.
Dress, släkt av sannolikt franskt
ursprung. Den inkom i början av
1620-talet från Holland till Sverige
med bröderna Andry D. (f. omkr.
1585, † 1651) och Pierre D. († 1646),
som båda blevo stora bruksägare.
Andry D. erhöll 1628 av Willem de
Besche och Louis De Geer på vissa
villkor arrendet av Nora och Linde
bergslag, vars bruk hade stor
betydelse genom leveranser av vapen och
ammunition till kronan; 1631
undanträngde lian dem helt från arrendet.
De av D. drivna bruken, bl. a.
Gyt-torp, Kvarnbacka, Stensta och
Guldsmedshyttan, intogo under 1630- talet
en dominerande ställning särskilt i
fråga om tillverkning av kulor. Vid
lians död övertogs arrendet av hans
maka Elisabeth Schaeij (f. troligen
1589, † 1673), av holländsk börd, och
sedan av sonen Otto D. (se nedan).
Den ovannämnde Pierre D. blev
grundare av Vedevågs bruk. — Litt.: Å.
Kromnow, "En kronans
storarrenda-tor, Andry D., och hans släkt"
(Per-sonhist. tidskr. 1939—40).
Dress, Otto, bruksägare, f.
troligen 1626 på Åkers styckebruk i
Södermanland, † troligen 1697 i Stockholm.
Föräldrar: bruksägaren Andry D. och
Elisabeth Sehaeij. —- Vid 25 års ålder
övertog D. förvaltningen av faderns
efterlämnade, ansenliga förmögenhet.
Han utökade faderns bruksrörelse,
som dittills idkats på Gyttorp,
Hammarby, Vedevåg, Fellingsbro m. fi.
platser. Senare överflyttade han
bruksrörelsen till Värmlands
bergslag. Från 1659 innehade han sålunda
Kroppa järnbruk, ett på den tiden
omfattande komplex. Han var en ivrig
byggherre och uppförde en mängd nya
bruksbyggnader, ibland även utan
Bergskollegii tillstånd samt utan
säker ekonomisk bärkraft. År 1668 måste
lian överlåta Kroppa bruk till
Riksbanken för gäld men fortsatte dock
sin bruksdrift i Värmland och
Västmanland, där han bl. a. uppförde
bergs-njanshyttor i Grythyttans skn. År
1669 köpte han Åsjöhammars bruk,
Karlskoga. Emellertid råkade han på
1680-talet i nya ekonomiska
svårigheter. År 1683 måste han avstå
största delen av sin egen och hustruns
förmögenhet åt den främste
fordringsägaren, sin egen svåger Adam Radou.
För sv. industrihistoria har D. bety-
delse genom sin 1687 författade
av-handl. "Beskrifning om järn- och
ståltillverkning m. m." (manuskript i K.
bibi., utg. i tryck av H. Carlborg i
Blad för bergshandteringens vänner,
1925). Verket utgör en viktig källa
icke endast för kännedomen om sv.
brukshantering, särskilt
vapenmanufakturen, vid 1600-talets slut, utan
även för kännedomen om dåtida
ekonomi, lantbruk och skogsskötsel. —
Gift 1656 med Christina Lemmens.
S. R.
Drewes, Bror Paulus Fritjof,
fabrikör, skyttefrämjare, f. 15 mars
1S64 i Hälsingborg, † 20 juli 1934 i
Landskrona. Föräldrar: handlanden
Johan D. och Selma Martinson. — D.
var till sjöss 1S78—85 men slog sig
sedan ned i Stockholm, där han
arbetade i bageri 1885—92. Han var
speditör och kontrollant hos firman
G. A. Du Rietz 1892—96 samt
försäljare hos Ångkvarnsab. Victoria
1896—1904. Åren 1904—12 innehade
lian firman A. Carlssons bagerier.
Han var även verksam inom det
kommunala livet i Stockholm, bl. a. som
stadsfullmäktig 1908—10 och 1918—
19 samt som led. av
taxeringsnämnden 1907—19. Därjämte stödde han
kulturella ungdomsrörelsen och
landstormen samt framför allt den
frivilliga skytterörelsen. Han tillhörde
denna sedan 1889 och deltog till 1907
i det aktiva skyttet men gjorde sin
huvudinsats som insamlare av
medel till skytterörelsen. Hans förmåga
därvidlag var enastående, och det
beräknas, att hans outtröttliga arbete
tillförde verksamheten c:a 1/2 mill.
kr. Han deltog även i det
organisatoriska arbetet, bl. a. som ordf. i
organisationskommittén för
riksskyttetäv-lingarna 1906, 1910, 1915 och 1919,
ledare för de sv. olympiaskyttarna
1912 och ordf. i kommittén för
utarbetande av en enhetlig skyttedräkt
1913—14. Ett varmt intresse ägnade
D. de på H. Sohlmans initiativ
tillkomna skyttetävlingarna mellan de
nordiska huvudstäderna. År 1928 erhöll
han Illis quorum. — Ogift. G. T.
Dreyer, Georg Leonard,militär,
litograf, f. 31 okt. 1793 i Harburg i
Hannover, † 18 sept. 1879 i Stockholm.
— D. ägnade sig urspr, åt
handelsyrket men kom 1812 till Stockholm och
gick där i tjänst hos ryske ministern
van Suchtelen. Följ. år medföljde lian
denne till Tyskland och anställdes ss.
officer i Hanseatiska legionen, i vilken
egenskap han deltog i fälttåget mot
fransmännen. Han utmärkte sig för
tapperhet, blev löjtnant 1814 och fick
kaptens avsked s. å. En kort tid var
lian anställd i ryska armén och
ordonnansofficer hos van Suchtelen. Efter
flera års vistelse i Wien, varunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
