Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Douglas, Ludvig - 4. Douglas, Archibald - Dovertie, Lars - Dovlette, Elsa Lindberg- - Drake af Hagelsrum, ätt - 1. Drake, Gustaf - 2. Drake, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Douglas
273
Drake
med stora korset av Vasaorden 1906.
År 1912 utnämndes han till
riksmarskalk. —• Gift 1876 med grevinnan
Anna Louise Dorotée Ehrensvärd.
R. A.
4. Douglas, Wilhelm
Archibald, greve, arméofficer, f. 19 juli
1883 på Stjärnorp, östergötl. län. Son
till D. 3. — D. blev underlöjtnant vid
Livreg:s dragoner 1903, efter
genomgången Krigshögskola och
aspi-ranttjänstgöring löjtnant vid
Generalstaben 1913 och kapten 1916. Han
var generalstabsofficer vid Första
arméfördelningens stab 1914—17 och
beordrades därunder 1916 till en
studieresa till österrikiska fronten i
Galizien, varifrån han skrev
uppmärksammade skildringar i
dagspressen. Han deltog i finska frihetskriget
1918 som generalstabsofficer i
Man-nerheims högkvarter och utnämndes
till överstelöjtnant i finska armén.
År 1919 blev han ryttmästare och
skvadronschef vid Livreg:s dragoner.
Efter slutad obligatorisk
trupptjänstgöring blev lian 1922 kapten vid
Generalstaben och 1924 major, var 1923
—27 stabschef i Femte
arméfördelningen och blev 1927 major vid
Livregis dragoner (1928 överstelöjtnant
vid Livreg. till häst). Till överste och
chef för Norrlands dragonreg.
utnämndes han 1930, till sekundchef för
Livreg. till häst 1935 och till
generalmajor och chef för Övre Norrlands
trupper 1937. År 1942 utnämndes han
till arméinspektör. —- D. var lärare i
krigshistoria vid Krigshögskolan 1917
—18 och i lantkrigskonst vid
Sjö-krigshögskolan 1919—29. Stockholms
stadsfullmäktige tillhörde lian 1921
—23. Är 1920 utnämndes lian till
adjutant hos konungen och 1930 till
överadjutant. Han var medarb. i
"Finlands frihetskrig, skildrat av
deltagare" (1—8, 1921—28) och har
utgivit "Kriget i Finland 1918" (1928)
samt "Operationerna kring
Tammerfors 1918" (1925). Han blev led. av
ICrigsvet. akad. 1936. Snabb
uppfattning, idérikedom och initiativkraft
prägla D:s yrkesutövning. —- Gift
1907 med Astri Henschen. F. M.
Dovertie [då’verti], Lars Georg,
badläkare, f. 21 mars 1825 i Uppsala,
† 8 febr. 1910 i Skövde. Föräldrar:
prosten Georg D. och Charlotta
Wilhelmina Adlöf.— D. blev student 1844,
med. kand. 1856, med. lic. 1860 ocli
med. dr 1865, allt vid Uppsala univ.
Han anlade 1860 Uppsala
vattenkur-anstalt och var dess läkare intill 1868,
då han blev stadsläkare i Uppsala, men
lämnade denna befattning 1869 och
flyttade till Skövde. Där anlade han
likaledes en vattenkuranstalt och blev
dess läkare samt var sedan 1S76 dess
intendent. Efter att i flera år ha uppe-
iS Svenska män och kvinnor II
Archibald Douglas.
hållit tjänsten på förordnande var
han 1891—1902 stadsläkare i Skövde.
— Sedan D. nedlagt sin omfattande
läkarverksamhet, ägnade han sig med
stort intresse åt fruktodling och
trädgårdsskötsel; hans ansenliga
fruktträdgård i Skövde var känd och
vitt-berömd. — Gift 1862 med Hedvig
Elisabet Ida Augusta Nisbeth. P. H. T.
Dovlette, Elsa Lindb er g-,
prinsessa (mirza) Riza khan,
författarinna, se Lindberg-Dovlette.
Drake af Hagelsrum, ätt.
Kristiern D., som levde på
1400-talet, inkom enligt tradition från
Danmark. Han förvärvade frälse
genom giftermål och blev far till Olof
D., som i början av 1500-talet var
häradshövding i Västbo, Jönköp. län.
Dennes sondotter Märta blev gift med
fältöversten Knut Håkansson (Hand)
till Attorp och Hagelsrum. Makarnas
andre son, Arvid Knutsson († troligen
1618), upptog 1574 med konung
Johan III:s tillstånd moderns
släktnamn och blev slutligen landshövding
i Kalmar län. En yngre son till honom,
landshövdingen i Narva Hans D. (f
1653), blev far till sjörövaren Gustaf
D. (D. 1). Arvid Knutsson D:s äldre
son, ståthållaren på Jönköpings slott
Knut D. († 1639), blev far till
majoren Magnus D. (f. 1616, † 1693). Från
en sonson till denne, kaptenen Hans
Georg D. (f. 1693, † 1765),
härstammar den äldsta kvarlevande grenen.
Ättens nuv. huvudman är Hans Georg
D:s ättling i femte led,
dekorationsmålaren Bror Robert Hampus D. (f.
1875). En yngre bror till Hans Georg
D., majoren Erik Leonhard D. (f.
1694, † 1750), blev stamfar för den
första yngre grenen ocli farfar till
musikteoretikern och tonsättaren Erik
D. (D. 2). En kusin till Erik Leonhard
D., fänriken Magnus Christoffer D.
(f. 1712, † 1774), stamfar för den
andra yngre grenen, blev farfars far
till skolmannen och skriftställaren
Axel D. (D. 4); en brorson till denne
är överstelöjtnanten Gösta D. (D. 5).
Magnus Christoffer D: s bror,
sergeanten Carl Fredrik D. (f. 1715, † 1778),
blev stamfar för den tredje yngre
grenen och farfars far till
baptistpredikanten Adolf D. (D. 3).
1. Drake, Gustaf, sjörövare, f.
1634 (döpt 14 okt.) på Hagelsrum i
Målilla skn, Kalmar län, † 16 nov.
1684 i Ripsa skn, Södermani. län.
Föräldrar: landshövdingen Hans D.
och Elin Jönsdotter (Snakenborg). —
D. studerade såväl i Sverige som i
utlandet, blev hovjunkare hos Karl
X Gustav och 1661 ryttmästare vid
Finska adelsfanan. Mest bekant är han
för de sjörövarfärder, som han företog
på Östersjön i kompani med sin första
hustru och hennes broder friherre
Gustaf Adolf Skytte. Då sjörövarna efter
plundringen av ett holländskt fartyg
1662 ej långt från Bornholm blevo
upptäckta, flydde D. och hans hustru
till utlandet, medan Skytte blev
gripen och avrättad. De förra återvände
efter några år på lejd till Sverige, och
D. dömdes 1665 av Göta hovrätt
egendomligt nog endast till böter och
skadestånd. År 1668 fick han full nåd.
D. är huvudpersonen i Viktor
Rydbergs "Fribytaren på Östersjön". —
Gift 1) 1662 med friherrinnan Anna
Christina Skytte af Duderhof, † 1677;
2) 1677 med Beata Christina
Silfver-hielm. B. B—é.
2. Drake, Erik, musikteoretiker
och tonsättare, f. 8 jan. 1788 på
Föl-lingsö, Kisa skn, östergötl. län, † 9
juni 1870 i Stockholm. Föräldrar:
kaptenen Leonard Fredrik D. och
Emerentia Elisabet Stockenström. — D.
blev 1S04 student vid Uppsala univ.,
där han 1808—10 var amanuens vid
observatoriet. Efter kansliex. synes
han en tid ha varit e. o. kanslist vid K.
kansliet men drog sig sedan tillbaka till
Föllingsö, där ban med stort intresse
ägnade sig åt folkminnesforskning ocli
upptecknande av bygdens folkvisor
och folkmelodier och studerade
musik för J. N. Eggert och C. Schwencke.
Han blev 1822 led. av Mus. akad.
samt 1834 inspektor, d. v. s.
konserva-toriechef, 1841 sekr. och 1849
bibliotekarie i akad., från vilka
befattningar lian avgick 1860. Åren 1826—
30 var han bitr. lärare ocli 1830—59
lärare med prof:s titel i musikens
teori vid Musikkonservatoriet. — Sin
mest betydande insats gjorde D. som
lärare — han lär lia haft omkr. 2 000
elever — och som teoretiker. Bland
lians för sin tid goda läroböcker
märkas "Allmänna grunder i musik och
elavérspelning" (1830),
"Elementar-Cours i harmonie-Läran" (1,
1839—-40), "Läran om kontrapunkten" (1,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
