Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deland, släkt - 1. Deland, Louis - 2. Deland, Maria Rebecca - 3. Deland, Ottiliana Carolina - 4. Deland, Otto - 5. Deland, Pierre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deland
241
Deland
lina D., f. Kuhlman (D. 3) och 2) med
skådespelerskan Maria Rebecca D., f.
Rydberg (D. 2). Barn till D. 1 och D. 3
var skådespelaren Otto D. (D. 4), och
barn till D. 1 och D. 2 var lärarinnan
Josephine D. (I). 8). — Litt.: N. E.
Taube, "De Delandska
teatersällskapen i Uppsala" (1940).
1. Deland, Louis Joseph Marie,
sångare, skådespelare, balettmästare,
f. 25 april 1772 i Stockholm, † 15
april 1823 därstädes. Föräldrar:
kammartjänaren Louis Antoine D. och
Francoise (Franeiska) Godefroij. —
D. debuterade 17S2 på Bollhuset i
baletten till "Orphée". Gustav III sände
honom följ. år till Paris, där han
studerade för Gardel, tre år på
konungens bekostnad ocli därefter på egen.
Han återkallades 1791 och debuterade
ånyo året därpå i "Armide" på K.
teatern, där lian sedan med uppehåll
1816—18 var engagerad som
skådespelare, sångare och premiärdansör
till 1820; han var dessutom andre
balettmästare 1803—06 och
balettmästare 1809—16 samt 1818—20. En
tilltagande minnesslöliet minskade
un-det det sista decenniet hans
användbarhet. — D. hade ett glatt och
jovialiskt utseende samt bevarade hela sitt
liv ett barnsligt gemyt, som gjorde
honom särskilt framgångsrik som
komisk artist; lian räknas som sådan
till våra främsta. Bl. a. gjorde lian
ett i dåtida dramatik vanligt rollfack
till sin specialitet, nämligen den
enfaldige och godtrogne drängen eller
bondpojken. Som hans bästa roller
nämnas Jabal i Cumberlands "Juden",
Niklas i C. G. Nordforas’
"Tanddoktorn", Rävklo i Bouillys "Målaren ocli
modellerna", Husca i Chedevilles
"Ca-ravanen" och Crispin i F. B. Hoffmans
"Den föregivna skatten". D.
komponerade även ett stort antal baletter,
ss. "Turkisk balett", "Enleveringen"
och "Den svarta skogen". — Gift 1)
Louis Deland. Gravyr av L. H. Roos 1816.
1799—1803 med skådespelerskan
Ot-tiliana Carolina D., i. Kuhlman (D.
3); 2) 1811 med skådespelerskan
Maria Rebecca D., f. Rydberg (D.2). S.T.
2. Deland, Maria Rebecca,
skådespelerska, f. 11 nov. 1778 i
Stockholm, † 15 april 1845 därstädes.
Föräldrar: hovtrumpetaren Nils Fredrik
Rydberg och Maria Christina von
Seth. — D. debuterade 1798 på Carl
Stenborgs Sv. komiska teatern som
Jenny i Kotzebues "Redlighetens
seger över förtalet". Sedan teatern 1799
upphört, uppträdde hon i landsorten
samt debuterade 1809 som Baronessan
Sternberg i Fletcliers "Den förställda
enfaldigheten" på Dramatiska
teatern, som hon därefter tillhörde till
1829. — D. gjorde sin största lycka
i subrettroller som Lisa Spitzenas i
Kexels "Kapten Puff" och Karolina i
Kotzebues "Den okände sonen". På
äldre dagar övergick hon till
karaktärsroller samt utförde även några
lyriska roller, ss. titelrollen i Brandes’
melodram "Ariadne på Naxos". —
Gift 1) med musikern, sedan
värdshusvärden i Malmö Aron de Lemos;
2) 1S11 med skådespelaren och
balett-mästaren Louis Deland (D. 1). S.T.
3. Deland, Ottilia na
Carolina, skådespelerska, f. 15 nov. 1778
i Stockholm, ‡ 21 april 1S66
därstädes. Föräldrar: oboisten Julius
Kuhlman och Andrika Ballar. — D. intogs
i K. teaterns sångskola 1791 och i
dess elevskola 1793 samt var anställd
vid K. teatrarna 1800—33 med
avbrott 1S20—22. Åren 1829—31 var
hon lärarinna vid teatern. — I sina
yngre år var D. teaterns främsta
kraft i subrettfacket, "full af grace
och naivitet, hänförande genom ett
sant föredrag och ett ypperligt
minspel". På äldre dagar övergick hon
till mère-noble-facket, vari hon även
hade stor framgång. Bland hennes
främsta roller nämnas Emma i
Kotzebues "Korsfararne", Elmire i Moliéres
"Tartuffe", Hildegard i Kotzebues
"Johanna av Montfaucon" och Clara
i Marsolliers "De begge
arrestanter-ne". Bl. a. uppträdde hon även i en
mängd gossroller, som Cherubin i
Beaumarchais’ "Figaros bröllop" och
Jules i "Abbé de 1’Epée". — Gift 1)
1799—1803 med skådespelaren och
balettmästaren Louis Deland (D. 1);
2) 1815 med skådespelaren Gustaf
Fredrik Åbergsson. S. T.
4. Deland, Otto Ludvig,
skådespelare, f. 21 aug. 1800 i Stockholm, †
31 dec. 1856 därstädes. Son till D. 1
ocli D. 3. — D. var först volontär
vid Livreg:s dragoner, men sedan han
1S21 tagit avsked, debuterade han
vid sin styvfar G. F. Åbergssons
sällskap, där han bl. a. med stort
erkännande utförde Boss i Lafontaines
Ottiliana Carolina Deland. Teckning (detalj)
av O. L. Anderson 1800 (K. teatern).
"Louise och Walborn". S. å.
debuterade han på K. teatern men vann ej
anställning där utan var 1S22—24
engagerad vid Djurgårdsteatern, där
lian bl. a. utförde La Fleur i (den
möjligen av de Ségur författade)
"Crispin gouvernant". Åren 1824—46
var lian engagerad vid K. teatern. —
D. blev aldrig någon skådespelare i
första planet men var flitigt använd
särskilt i det komiska facket. — Gift
senast 1825 med Christina Elisabeth
Björnklou. S. T.
5. Deland, Pierre Joseph,
skådespelare, teaterdirektör, f. 13 dee. 1S05
i Stockholm, † 13 nov. 1862 därstädes.
Föräldrar: violinisten i hovkapellet
Jean Pierre D. och Eva Magdalena
Eklund. Brorson till D. 1. — D. måste
tidigt söka sin utkomst och var till
en början verksam som tolk,
informator, bokhållare och
underofficerskorpral vid Livgardet till häst. År 1825
erhöll lian emellertid engagemang lios
C. G. Bonuvier i Finland samt var
sedan anställd vid Chr. Svanbergs
(förut C. Wildners) sällskap till 1832.
Bland hans roller där märkas Sir
For-ny i Zschokkes "Hartford och Sally",
Geronte i Regnards
"Universalarvingen", Petrino i F. B. Hoffmans "Slottet
Montenero" och greve Gyllenparfym i
Kotzebues "Den okände sonen". År
1833 övertog D. Svanbergska
sällskapet som sitt eget, vilket kom att bli
ett av landets främsta. Med energi
och disciplinär myndighet gjorde han
det till en förebild för andra och
inlade därmed stora förtjänster om
landsortsteaterns höjande. Tills, med
O. U. Torsslow arrenderade D. 1835
—37 Djurgårdsteatern, varefter lian
till 1S49 med sin trupp åter spelade
i landsorten. Under dessa år
genomdrev han upprättandet av Uppsala
teater, som han med sitt sällskap
invigde 1841. Somrarna 1849—61 ledde
j 6 Svenska män och kvinnor II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
