Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - de Brun, Frans - de Camps, ätt - de Camps, Louis Marie - de Carnall, ätt - de Carnall, Carl Constantin - de Casa Miranda, Christina, sångerska, se Nilsson - de Champs, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de Camps
218
de Champs
Frans de Brun.
holm. Han kompetentförklarades 1912
till tre olika professurer vid Tekn.
högskolan, nämligen i matematik och
mekanik, i mekanik och i matematik.
—- Vid sidan av sin lärarverksamhet
(varifrån lian sedan 1921 på grund
av sjukdom åtnjöt ständig
tjänstledighet) och ett omfattande
författarskap inom matematiken och
mekaniken utförde de B. en betydelsefull
gärning genom sina trägna
forskningar i Stockholms historia. Dessa
resulterade i talrika uppsatser, särskilt
i Samfundet S:t Eriks årsbok, samt i
det stora samlingsverket "Holmiana
et alia" (1—6, 1922—25, i duplicerad
maskinskrift). — Gift 1898 med
Marie (Mischa) Natalie Voss. B. B—é.
de Camps [da ka’5], ätt, vars
äldste kände stamfar Henri Camps
under 1700-talets andra hälft var
köpman i staden Pau i Frankrike. Hans
son Louis Marie Camps, slutligen
generalmajor i armén (se nedan), gick
1812 i sv. tjänst och adlades 1824
enligt 37 § R. F. med namnet de C.
Med dennes yngste son,
kammarjunkaren Henri Jean Baptiste de C. (f.
1S24, † 1905), utslocknade ätten.
de Camps, Louis Marié, före
adlandet Camps, militär, f. 14 jan. 1765
i Pau i Frankrike, † 20 mars 1S44
på Kils gård i Bo skn, Stockholms
län. Föräldrar: köpmannen Henri
Camps och Bénoite Clavers. — de C.
var sedan sina tidigaste barndomsår
nära knuten till Bernadotte; i Sverige
blev han senare känd under
benämningen Karl XIV Johans "dibroder".
Hans tidigare öden äro för övrigt ej
mycket kända. År 1781 skall lian lia
rest till Spanien för att lära sig handel,
och 1791 skall han ha inträtt vid ett
franskt dragonreg., där han efter
hand avancerade till överstelöjtnant.
Vid Bernadottes val till sv.
tronföljare var de C. hans ekonomiske
rådgivare. Han gick 1812 definitivt i
sv. tjänst ss. överstelöjtnant och
adjutant hos kronprinsen,
befordrades 1814 till överste och 1815 till
generalmajor samt adlades 1824.
Särskilt under de första decennierna av
Karl Johans vistelse i Sverige åtnjöt
de C. i hög grad dennes förtroende
och användes både som handsekr. och
förmedlare i viktiga angelägenheter
av mer eller mindre hemlig natur.
Något mera självständigt inflytande
torde han ej ha utövat på Karl Johan.
Från sin plats som konungens
förtrogne synes han pä 1820-talet ha fått
vika till förmån för Magnus Brahe,
och sina sista år tillbringade han på
gårdarna Kil och Velamsund på
Värmdön. D. blev led. av Krigsvet.
akad. 1815. — Gift 1822 med Virginie
rauline Angeline Lombard. B. B—é.
de Carnall [da-], ätt. Släkten
härstammar från Kurland och var under
namnet von Cardinal intagen på
Kurlands riddarhus. En ättegren med
detta namn överflyttade 1596 till
Schlesien. Constantin von Carnall (f.
1652), geheimeråd lios hertigen av
Kurland, blev far till Ferdinand
Ernst von Carnall (f. 1681, † 1752).
Denne råkade i sv. fångenskap 1701,
övergick i sv. tjänst och
naturalisera-des 1751 som sv. adelsman under
namnet de Carnall. Hans äldste son,
nedannämnde generalmajoren Carl
Constantin de C., upphöjdes 1772 i
friherrligt stånd men tog icke
introduktion. Hans ättegren
immatriku-lerades 1818 på riddarhuset i
Finland och utslocknade 1836. En yngre
son till Ferdinand Ernst de C.,
kaptenen Henning Rudolf de C. (f. 1730,
† 1787), blev far till Arvid Conrad
de C. (f. 1760, † 1840), som 1777 gick
i preussisk tjänst och slutligen blev
generalmajor. Dennes son,
bergshaupt-mannen och dir. vid Oberbergamtet i
Breslau Rudolf von C. (f. 1804, †
1874), upptäckte det viktigaste pri-
Louis Marié de Camps. Målning (detalj) av
F. Westin (Gripsholm).
Carl Constantin de Carnall. Målning (detalj)
av J. H. Scheffel.
mära kalisaltet, den efter honom
uppkallade karnalliten.
de Carnall, Carl
Constantin, friherre, militär, f. 2 juli 1711
på Hylla i Blentarps skn, Malmöh.
län, † 1 mars 1773 på Selkis
översteboställe i Mouhijärvi skn, Finland.
Föräldrar: majoren Ferdinand Ernst
von Carnall, adlad de C., och Anna
Catharina Sjödahl. — de C. inskrevs redan
vid 13 års ålder som musketerare vid
Carl Posses skånska garnisonsreg. och
gick 1734 i polsk tjänst, där ban
deltog i tronföljdskriget och blev kapten
1735. År 1737 återvände han till
Sverige och utnämndes s. å. till fänrik vid
Österbottens reg., varefter han
deltog i det ryska kriget 1741—42, blev
major 1753 ocli överfördes till
Västerbottens reg. 1757. Sina största
militära insatser gjorde han under
pommerska kriget 1757—62, då han bl. a.
visade tapperhet och kallblodighet ss.
kommendant i Fehrbellin och i
ücker-münde samt ss. förtruppsbefälhavare
vid Neukalden. Efter kriget
tjänstgjorde han som överstelöjtnant vid
Södermanlands och Tavastehus reg.
och utnämndes därefter till överste
och chef för Björneborgs reg. 1769.
Under sina sista år hörde han till
Gustav III:s närmaste krets, ocli han
deltog i bildandet av den rojalistiska
klubben Svenska botten (1772), i
vilken han kom att räknas till de mest
drivande krafterna. Han liade mycket
stor del i det lyckliga genomförandet
av 1772 års statsvälvning, vilket
också medförde, att han s. å. blev
generalmajor i armén och upphöjdes i
friherrligt stånd. — Gift 1743 med
Catharina Elisabet von Knorring. R. A.
de Casa Miranda, Christina,
sångerska, se Nilsson.
de Champs [da sja’g], släkt. Den
gamla nederländska adliga släkten
härstammar från Flémalle i departe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
