- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
197

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Damm, Bertil - Dan, pseud. för Bergman, Erik - Danckwardt, von Danckwardt, ätter - 1. Danckwardt, Joakim - 2. Danckwardt, Peter von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dan

197

von Danckwardt

förmåga att ge en mot de olika
scenernas dramatiska handling adekvat
och talande bakgrund, ibland lugn och
sval, ibland het och upprörd" (R.
Hoppe). — D. var en mångfrestande
natur av lyrisk-romantisk läggning.
Hans idealitet tog sig bl. a.
uttryck i planerna på en anläggning,
som lian var i färd med att skapa
uppe i Karsjö, då han rycktes bort.
Det var ett säreget mellanting mellan
hembygdsmuseum, folkhögskola och
nordiskt minnestempel. —- D. är repr.
i Nat. mus., Thielska galleriet och
Na-sjonalgalleriet i Oslo. Han blev led. av
Konstakad. 1941. — Ogift. Th. N.

Dan, pseud. för Bergman, Erik.

Danckwardt, v ön D anckwardt,
adliga ätter, härstammande från
Henrik D. († 1577), en förnäm handelsman
i Lybeck. Han blev far till
borgmästaren i Nyköping Joakim D. (D. 1). Om
även Mikael D. (f. 1566 i Lybeck, †
omkr. 1628), stamfar för ätten
D.-Lillieström, var son till ovannämnde
Henrik D. torde vara ovisst. Bland D.
l:s tjugonio barn märkas
borgmästaren i Norrköping Peter D. (f. 1617, †
1697) samt v. presidenten i
Reduktionskollegium Henrik D. (f. 1633, †
1693), som 1662 adlades. Med dennes
son, översten och kommendanten
Hen-rich D. (D. 3), utslocknade denna ätt på
svärdssidan. En son till borgmästaren
Peter D., landshövdingen Peter D. (D.
2), adlades 1692 med namnet von D.
och upphöjdes 1726 i friherrligt
stånd. Hans ätt utgick med hans
sonson, generalmajoren friherre Carl
Göran von D. (f. 1749, † 1822). En yngre
son till borgmästaren Peter D., dir.
över Torsebro krutbruk i Färlövs skn
Georg D. (f. 1664, † 1721), adlades
1706 och blev stamfar för den ännu
fortlevande ätten D. Han blev farfar
till generaladjutanten Carl Adolph
D. (f. 1743, † 1806) och farfars far
till statssekr. Magnus Georg D. (D.
4). En bror till generaladjutanten Carl
Adolph D., över jägmästaren Johan
Ulrik D. (f. 1742, † 1824), blev farfars
farfar till ättens nuv. huvudman,
ingenjören Carl Albin D. (f. 1880). —
Litt.: G. Tengwall,
"Danckwardtsätt-lingar" (1—2, 1912—13).

1. Danckwardt, Joakim
(Jakob), affärsman, industriidkare,
ämbetsman, f. S sept. 1565 i Lybeck, †
16 maj 1648 i Nyköping. Föräldrar:
handelsmannen och borgaren i Lybeck
Henrik D. och Catharina D. — Vid
faderns död 1577 överflyttade D. från
Lybeck till Nyköping, där han sattes
i handelslära och sedan
konditione-rade hos olika handelsmän. Han
började redan omkr. 1587 driva affärer
på egen hand, exporterade bl. a.
spannmål, hudar och järn och importerade
vid sidan av salt, tyger och specerier

bl. a. öl för hovets och adelns behov.
Han blev 1610 rådman i Nyköping och
arrenderade 1613 stadens
"källarfri-het", rådmännens tullfrihet på de i
rådhuskällaren utskänkta utländska
dryckerna. D:s affärsverksamhet
måste ha utvecklat sig synnerligen
framgångsrikt; han intog snart en
framskjuten plats bland Nyköpings borgare
och valdes 1614 till stadens
politie-borgmästare. Sedan änkedrottning
Kristina efter Karl IX :s död gjort
Nyköping till sitt residens, blev D.
en av hovets största leverantörer av
specerier, vin, tyger o. dyl., medan
betalningen brukade utgå i form av
produkter, som härstammade från
änkedrottningens sörmländska
bruksrörelse. Samtidigt utförde D.
leveranser till kronan, ocli i betalning för både
dessa och betydande
försträckningar till kronan fick han
uppbördsvaror, ss. spannmål, järn och koppar,
men framför allt avkortningar på
arrendesummorna. D. arrenderade
nämligen inom ramen för sina affärer med
änkedrottningen och kronan bl. a. 1625
drottningens uppbörder i öster- och
Västernärke samt under de närmaste
åren ensam eller jämte
medintressen-ter åtskilliga statsinkomster o. dyl., ss.
oxtullen i Örebro, lilla tullen
därstädes samt allt sommar- och vinterfiske
under Nyköpings slott, blev 1626
bolagsman i arrendet av stora sjötullen
i Nyköping och arrenderade s. å. lilla
tullen, accisen och boskapspengarna i
samma stad. Är 1629 blev D. en av
Nyköpings dir. för
fartygsutrustningen till skeppskompaniet, det av
städerna bildade företag, som skulle
bygga och utrusta sexton skepp,
avsedda både för städernas handel och
rikets sjöförsvar. Frän 1620-talets
början ägnade D. sitt initiativrika
arbete även åt bruksrörelsen. Han
övertog jämte Evert Hoos 1622 från
Willem de Besche arrendet på
Södermanlands viktigaste styckebruk,
Bränn-Ekeby, och hade följ. år
troligen del i Nävekvarns bruks
anläggande genom bröderna Hubert ocli
Gillis de Besche; tills, med Gillis
och Gerard de Besche deltog lian
i Forsmarks arrende.
Södermanlandsbruken Bränn-Ekeby och Nävekvarn
förenades sedermera i ett
konsortium under D:s ledning med Gillis
och Gerard de Besche som delägare.
Då under de följ. åren en häftig
konkurrens uppstod mellan D:s
konsortium och det andra på
styckegjut-ningens område ledande företaget,
Willem de Besches Finspång,
lyckades 1627 efter en del ömsesidiga
intriger den sistnämnde med sin
kompanjon Louis De Geers hjälp dra
bröderna Gillis och Gerard över på sin
sida och tränga ut D. från Söderman-

Joakim Danckwardt. Målning (detalj) av
okänd konstnär.

landsbruken. Men ännu på
ålderdomen ägnade D. sitt intresse åt den
sörmländska bruksrörelsen, och på
hans initiativ anlades bl. a. gruvorna
Vira och Norshammar. — I
Nyköping berodde D:s dominerande
ställning vid sidan av hans
maktpåliggande borgmästarämbete icke minst pä
hans verksamhet som stadens
främste bankir; han lämnade stora
krediter till hantverkarna och de adliga
provinsjordbrukarna och var även
deras bäste avnämare genom att i
avräkning på sina fordringar överta
varor. D. innehade på 1620-talet
gäst-giveriet Gripen i Nyköping och
fungerade 1636—38 som postförvaltare i
denna stad. — Gift 1) 1591 med Brita
Olofsdotter, † 1615; 2) 1616 med
Abelonia Becker, † 1618; 3) 1620 med
Catharina (Carin) Wastesdotter.

2. Danckwardt, Peter von, före
adlandet Danckwardt, friherre,
ämbetsman, f. 4 juni 1662 i Norrköping,
† 20 april 1732 i Falun. Föräldrar:
borgmästaren Peter Danckwardt och
Catharina Sabina Crail. Sonson till
D. 1. — D. började sin bana som
kammarskrivare på Upplands
landskontor 1681. Efter några års tjänstgöring
i Kammarkollegium blev han 1689
landskamrerare i Östergötland. I
denna egenskap organiserade han det
ständiga knektehållet och upprättade
bl. a. en generalplan över adelsfanans
sammansättning i Östergötland och de
småländska länen. Sedan kriget
utbrutit, fick D. uppsikten över de
ny-uppsatta reg:nas avfärd till
främmande krigsskådeplatser från det vid
Bråviken belägna Skenäs. För den
skicklighet, som han visade vid
utförandet av detta och liknande
uppdrag, utnämndes han 1708 till
krigskommissarie. Under kriget i Skåne
1710 förordnades D. till krigsråd och
avreste till armén, där han tills.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free