- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
125

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Cornell, Johan - 2. Cornell, Henrik - Cortin, Bengt - Corylander, Johan - Cosswa, se Anckarsvärd - Courtin, se de Courtin - Coyet, ätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Cornell

125

Coyet

ning i Ljunga älv hos sågverksägaren
N. O. Näs i Östersund, som till en
början var entreprenör för
flottningen och 1884 tills, med C. blev
generalentreprenör. C. var ensam
generalentreprenör därstädes 1889—95.
Under sin verksamhet som flottchef
genomförde lian ett stort antal tekniska
förbättringar, varigenom
flottningstiden i Ljungan nedbragtes från tre
till ett år, ett för vårt lands
skogshantering synnerligen betydelsefullt
resultat. C. nedlade sina banbrytande
erfarenheter på flottningsväsendets
område i en avhandl. "Flottleder" i
"Kungl, väg- och
vattenbvggnadskå-ren 1851—1901" (1904)." Sedan C.
1S95 tagit avsked från
flottnings-chefsbefattningen, verkade han som
kommunalman och var bl. a. led. av
stadsfullmäktige i Sundsvall 1884—

1910 och dess ordf. 1898—1910, led.
av Västernorrl. läns landsting 1899—

1911 och dess ordf. 1902—11, ordf. i
länets skogsvårdsstyr. 1902—06 samt
en av initiativtagarna till
Ostkustbanan, i vars styr. han inträdde 1906.
I politiska frågor var C. konservativ;
han blev ss. nitisk försvarsvän en av
stiftarna av och förste ordf. i Fören.
för Sundsvalls försvar åt sjösidan. —
Gift 1) 1870 med Matilda Augusta
Berg, † 1S77; 2) 1887 med Eva Anna
Katarina Engström.

2. Cornell, Johan Henrik,
konsthistoriker, högskollärare, f. 5 maj
1890 i Njurunda skn, Västernorrl.
län. Son till C. 1. — Efter studentex.
i Sundsvall 1909 inskrevs C. vid
Uppsala univ., där han blev fil. kand.
1912, fil. lic. 1917 och fil. dr och
docent i konsthistoria 1918. Är 1931
utnämndes han till prof. i nordisk och
jämförande konsthistoria vid
Stockholms högskola. Sedan 1931 föreläser
lian därjämte i arkitekturens
historia vid Tekn. högskolan. Han är
sedan 1942 verkst. dir. i ab. Scientia.
— C. gjorde 1912 en uppmärksam-

mad insats vid ordnandet av
utställningen av äldre kyrklig konst i
Härnösand, och 1918 var lian sekr. vid en
liknande utställning i Uppsala. Det
var också på detta område, som han
utförde sina första forskningar, vilka
resulterade i drsavhandl. "Norrlands
kyrkliga konst under medeltiden"
(1918) och "Sengotiskt
monumentalmåleri i Sverige" (tills, med S. Wallin,
1917), vilket långt senare följdes av
det för området grundläggande
arbetet "Uppsvenska målarskolor på
1400-talet" (tills, med S. Wallin, 1933).
Till samma fas i hans författarskap
höra också "Sigtuna och Gamla
Uppsala" (1920), "The iconography of the
nativity of Christ" (1924) och en
studie över "Biblia Pauperum" (1925),
som är C:s mest omfattande arbete.
Därefter inriktade C. sitt intresse på
konstteoretiska frågor, som han
ventilerade i samband med skildringar av
särskilt italiensk konst under
renässansen ss. i "Italiensk senrenässans"
(1927), "Karakteriseringsproblemet
i konstvetenskapen" (1928),
"Italiens ungrenässans" (1930) och
"Italiensk arkitektur" (1935). I Bonniers
konsthistoria har lian skildrat
"Gotiken" (1934), och i serieverket
"Sveriges kyrkor" har lian utarbetat
beskrivningarna av kyrkorna i
Medelpad (1938). Hans författarskap
omfattar även en diktsamling,
"Morgonen" (1920), varjämte lian utgivit
en antologi, "Italien sett av svenska
skalder och konstnärer" (1935). — C.
har vid flera tillfällen gjort
uppmärksammade uttalanden genom
tidn.-artiklar i dagsaktuella frågor. Som
ledare av de sv. rusthållen från 1939
har han tagit verksam del i arbetet
för Finland. — Gift 1) 1913—21 med
fil. dr Ingegerd Henschen (se
Hen-schen); 2) 1922 med konsthistorikern
Anna-Stina Julin (f. 1891), som har
utgivit en stilhistorisk handbok
"Stilarna i arkitektur och möbler" (1932).

Th. N.

Cortin, Bengt Gustav, mykolog,
f. 21 mars 1907 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkovaktmästaren Anders
Gustav Andersson och Matilda Elisabet
Andersson. — Efter skolgång i
Stockholm har C. ägnat sig åt
ingående självstudier av de högre
svamparna och sedan 1927 flitigt
medarbetat i särskilt mykologiska ämnen
i huvudstadens dagspress och
veckopress. Han har utgivit flera
uppskattade arbeten, ss. "Svampplockarens
handbok" (1937, 2:a uppl. 1942; tills.
25 000 ex.), "På svamputflykt" (1941)
och "Svamp-alfabet" (1942). C. har
även framträtt i radio och har sedan
1934 årligen lett svampexkursioner
och ordnat svamputställningar i
Stockholm och landsorten. I försökssyfte

Henrik Cornell.

liar lian provätit 362 olika
svamparter (varav över 40 förut okända
matsvampar), vilket torde vara
internat. rekord. — Gift 1942 med farm.
kand. Ingegerd Hulda Katarina
Magnusson. S. L.

Coryländer, Johan,
biblioteksman, skald, f. 17 jan. 1707 i Styrstads
skn, östergötl. län (enligt annan
uppgift i Norrköping), † 8 febr. 1775 i
Jämshögs skn, Blek. län. Föräldrar:
kontraktsprosten Nils C. och
Christina Jonsdotter Rehn. — C. inskrevs
1721 vid Lunds univ., där lian blev fil.
mag. 1730, docent i filosofiska
fakulteten 1734, adjunkt 1735 och
univ.-bibliotekarie 1745, med vilken
befattning 1753 följde skyldighet att
föreläsa i lärdomshistoria. Han
prästvigdes 1751, blev teol. dr 1752,
kyrkoherde i Jämshögs och Näsums
pastorat 1766 och prost 1767. — C., som
tillhörde kretsen kring bröderna
Andreas och Magnus Rydelius, var
under c:a 30 år Lunds förnämsta
univ.-skald och skrev ett flertal
tillfällighetsdikter på både latin och svenska,
ss. "Gustavologia, circa Gustavi III
festum coronationis" och "Ad ordines
regni 1756". Av större intresse är
hans värdefulla "Berättelse om Lunds
domkyrka, på nådigste befallning
författad 1752—54" (utg. av M. Weibull,
1884). — Gift 1745 med Beata Juliana
Berghman. R. A.

Cosswa, se Anckarsvärd.

Courtin, se de Courtin.

Coyet [kåje’tt], adlig ätt,
härstammande från Brabant. Den sv. ättens
stamfar, Julius (Gillis) Coijet (†
mellan 1595 och 1599) måste på
grund av religionsförföljelser fly till
Frankrike och kom därifrån 1569 till
Sverige, där han 1571 blev konung
Johan III:b guldsmed och 1576
myntmästare. Hans son Julius (Gillis)
Coijet, likaledes guldsmed och
myntmästare, blev 1629 styckgjutare i Ryss-

Johan Cornell.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free