Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Collin, Gabriel - 2. Collin, Johan Gabriel - Collin, släkt - 1. Collin, Hans - 2. Collin, Zacharias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Collijn
120
Collin
Johan Gahriel Collin (2).
i bruk av såväl vetenskapen och
industrin som försvaret. Han
konstruerade sålunda en avståndsmätare, som
infördes vid armén, och från hans
verkstad utgingo värdefulla
nykonstruktioner beträffande
riktinstru-ment och kikare. För Brukssocieteten
byggde han en omtalad precisionsvåg
samt konstruerade en berömd
mikrometer av stor precision. — Gift 1789
med Maria Sophia Enhörning. B. S.
2. Collin, Johan Gabriel,
läkare, f. 6 april 1794 i Stockholm,
† 23 sept. 1879 i Norrköping. Son till
C. 1. — C. blev student i Uppsala
1812, kir. kand. 1820 och kir. mag.
s. å. Trots sin ungdom arbetade han
som militärläkare under norska
kriget 1814. Han verkade senare som
praktiserande läkare i Mariefred med
omnejd till 1828 samt därefter som
stadskirurg och lasarettsläkare i
Norrköping till 1834. Han hade en stor
praktik och skrev talrika medicinska
arbeten, särskilt om barnsjukdomar.
År 1831 fick han prof:s namn, och
1845 blev han med. hedersdr vid
Uppsala univ. och 1847 led. av Vet. akad.
Han var även flitigt verksam som
personhistorisk förf. — Gift 1) 1821
med Sara Brigitta Lindroth, † 1S3S;
2) 1S39 med Eva Catharina
Arosenius. P. H. T.
Collin, släkt, vars äldste kände
medl., hemmansägaren Hans
Andersson i N. Vram i Skåne, hade sonen
Jeppa C. (f. 1740, † 1820),
kontraktsprost och kyrkoherde i önnestad,
Kristianst. län, som efter
födelsegården Jordberg bildade släktnamnet C.
Av hans söner, prosten och
kyrkoherden i Glimåkra, Kristianst. län.
Martin Elmgren C. (f. 1788, † 1863) och
rättsvetenskapsmannen och
nationalekonomen Hans C. (C. 1), blev den
förre far till a) kyrkoherden i Bäng,
Malmöh. län, Carl Jacob C. (f. 1821,
† 1896), far till kommunalmannen
och bibliofilen Carl Martin C. (C. 3),
b) överingenjören vid Pennsylvania
railroad system i Förenta staterna,
Johan (John) Bernhard C. (f. 1828,
† 1886) och c) språkforskaren och
skolmannen Zacharias C. (C. 2).
1. Collin, Hans Samuel,
rättslärd, nationalekonom, f. 2 jan. 1791 i
önnestads skn, Kristianst. län, † 30
mars 1833 i Stockholm. Föräldrar:
kontraktsprosten Jeppa Hansson C.
och Katrina Maria Sinius. — C. blev
student i Lund 1802 och tog
magistergraden 1811. Han kom därefter
under inflytande av jur. prof. Johan
Holmbergson, som s. å. började
undervisa i Lund, och övergick till att
studera juridik, blev jur. kand. 1S17
och jur. utr. dr 1820. Han
intresserade sig närmast för
nationalekonomi och utgav 1816 en "Afhandling
om stats-inkomsterna". Den historiska
skolan, för vilken Johan Holmbergson
var en repr., väckte emellertid
intresset för våra gamla lagar, och C., som
sedan 1820 var jurisprudentiæ,
æco-nomiæ et commerciorum adjunkt vid
Uppsala univ., tilldrog sig 1822
berättigad uppmärksamhet med en
"Afhandling om grannars skyldighet,
enligt Sveriges lag, att med hvarandra
deltaga i stängsels upprättande och
underhållande". Han anknöt nämligen
till den medeltida rätten på detta
område och hade t. o. m. studerat de
gamla handskrifterna. På Johan
Gabriel Richerts initiativ uppdrogs s. å.
åt C. och hans studiekamrat Carl
Johan Schlyter att tills, utarbeta en
ny edition av de sv. medeltidslagarna.
Åren 1827—30 utgåvos Västgöta- och
östgötalagarna. Upplandslagen
utkom 1834 efter C:s död. Äran av det
förnämliga arbete, som editionerna av
våra gamla lagar utgöra, har främst
kommit Schlyter till del, men för
dessa första partier liksom för hela
verkets uppläggning var C:s insats
Hans Collin. Blyertsteckning av C. J.
Schlyter 1822.
Zacharias Collin.
av mycket stort värde. Schlyters
företal till Upplandslagen vittnar också
därom. — Ären före sin död utgav C.
även en nationalekonomisk skrift i en
då aktuell fråga, "Vedergällning af
de i frågan om realisationen
gångbara falska begrepp och inrotade
fördomar" (1829), där han talade för att
Riksbanken skulle inlösa de
utelöpande sedlarna mot silver efter
gällande kurs. — Ogift. H. N.
2. Collin, August Zacharias,
språkforskare, skolman, f. 23 aug.
1833 i Glimåkra skn, Kristianst. län,
† 23 juli 1886 i Göteborg. Föräldrar:
prosten Martin Elmgren C. och
Charlotta Sophia Olin. Brorson till C. 1.
—-C. blev student i Lund 1852, fil. kand.
1S56, docent i kemi 1858 och fil. dr
1859. Efter återkomsten från
långvariga studieresor i England, Skottland,
Frankrike och Tyskland föreslogs C.
till adjunkt i nyeuropeisk lingvistik
vid Lunds univ." 1862 och 1863. Han
blev lektor i främmande levande
språk vid Hälsingborgs högre
elementarläroverk 1S64. — C. började sin
vetenskapliga bana med drsavhandl.
"Framställning af de olika åsigterna
om organiska kroppars
sammansättningsart" (1858). Ej heller det följ.,
s. å. utg. arbetet, "Om några
lerjordssalter", låter läsaren ana den blivande
komparative språkforskaren. Hans
forskningar på de moderna språkens
område resulterade bl. a. i avhandl.
"An essay ön the Scoto-Englisli
dia-lect" (1862) ocli i en tills, med L.
G. Nilsson och P. F. Widmark utg.
engelsk-sv. ordbok (1873—75). Av en
planerad stor sv.-fransk ordbok
trycktes endast en tredjedel. -—• C:s mest
kända arbeten rörande den fornindiska
litteraturen äro "Molnbudet", en övers,
av Ivalidasas "Meghaduta" (1866),
och "Om och ur Rig-Veda" (1—2,
1877—78), som behandlar de indiska
ariernas äldsta kulturliv. Som lektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
