Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Chydenius, Anders - Claëson, släkt - 1. Claëson, Christian - 2. Claëson, Gustaf - 3. Claëson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Claeson
104
Claeson
Christian Claeson, Silhuett
(Nationalmuseum, Helsingfors).
Schauman, "Biografiska
undersökningar om A. C. jämte otryckta skr.
af C." (Skrifter utg. af Sv.
litteratur-sällsk. i Finland, 84, 1908); K.
Petan-der, "De nationalekonomiska
åskådningarna i Sverige" (1,1912); A. Lille,
"A. C. i förhållande till samtida
nationalekonomer" (1882); C. G.
Malmström, "Sveriges politiska historia"
(5, 1900); E. F. Heckscher, "Ekonomi
och historia" (1922) och
densamme, "Ekonomisk-historiska studier"
(1936). T. D.
Claëson [klä’-], urspr, dansk släkt,
härstammande från ryttaren Claus
Lange, vars son Claus Clausen, f. 1698
i Uby skn på Sj älland, överflyttade till
Skåne på 1720-talet. Denne blev
byggmästare i ö. Göinge härad och färgare
i Kristianstad. Släktnamnet C. antogs
av hans son,
kommissionslantmätaren Christian C. (f. 1733, † 1796), far
till inspektören på Trolleborg
Johannes C. (f- 1773, † 1819) och assessorn
Theodor C. (f. 1777, † 1833), vilka
blevo stamfäder för släktens tvenne
grenar. Till den äldre grenen höra
Johannes C:s sonsöner,häradshövdingen
och riksdagsmannen Otto Hjalmar
Leonard C. (f. 1836, † 1915) och
dennes halvbror, ecklesiastikministern
Nils C. (C. 3). Hjalmar C. var
häradshövding i Nedan-Siljans domsaga
1875—1913 och repr. för Kopparb.
län i Första K. 1885—93. Som
fri-handelsvänlig var lian en häftig
motståndare till den bekante tullvännen
Liss Olof Larsson. Till släktens yngre
gren höra Theodor C:s söner, docenten
Christian C. (C. 1) och skolmannen
och skriftställaren Gustaf C. (C. 2).
1. Claëson, Christian Theodor,
universitetslärare, filosof, f. 7 juli
1827 i Stockholm, † 21 nov. 1859 i
Uppsala. Föräldrar: assessorn
Theodor C. och Vendela Margareta
Malmberg. — Är 1S47 inskrevs C. vid Upp-
sala univ., där han blev fil. kand.
1856, fil. dr 1857 och docent i
praktisk filosofi s. å. — C. anses vara
en av Chr. J. Boströms mest
begåvade lärjungar. Man har även hävdat,
att en möjlig och lovande utveckling
av det boströmska systemet avbröts
genom C:s tidiga död. E. Liljeqvist
anser emellertid inte, att något tyder
på att C. i sin principiella inställning
skulle divergera från mästaren.
Allting pekar snarare, enligt Liljeqvists
uppfattning, på att boströmianismen
genom C:s död förlorade sin
systematiker. Säkert är, att man i C:s
skrifter möter en idérikedom och en
rik fond av kunskaper från de
empiriska vetenskaperna, som borde
kunnat ge den boströmska
tankebyggnaden en helt annan bredd och ett helt
annat innehåll än den fått. C:s
intressantaste skrift är "Om språkets
ursprung och väsende" (urspr, i
Nordisk univ.-tidskr. 1858, omtryckt i C:s
postumt utg. "Skrifter"). Det
område C. där berör är det, som enligt
det boströmska systemet kallas den
rationella etnologin och som nu
närmast motsvaras av sociologi och
socialpsykologi. Nära till hands ligger
den tanken, att C. genom att
utbygga denna sida av det boströmska
systemet skulle ha möjliggjort en
fruktbar socialfilosofisk diskussion.
Det problem C. i sin språkfilosofiska
skrift säger sig vilja lösa är den
motsägelse, "som förefinnes mellan
det talade språket såsom det
ständigt nyskapade alstret af den talande
menniskan och nationalspråket
såsom särskilda, hvarje af sin
individuella själ lefvande organiska
väsenden". Man kan ge frågan en teologisk
förklaring genom att betrakta
språket som en gudagåva, en
antropolo-gisk genom att utleda språket ur
människans väsen och en etnologisk
genom att förlägga språket till
natio-nalandan. "Kan det [språket] nu icke
förklaras endast ur menniskans
väsende, såsom blott sådant och ej heller
såsom ändligt och ofullkomligt
tillläggas Gudomligheten, så återstår
blott, att det i språket substantiella
är en bestämning hos nationen, äfven
om dennas existens först derigenom
bevisas." Språket är alltså enligt C.
en uppenbarelse av nationalandan. De
av honom framförda synpunkterna
diskuteras av Esaias Tegnér d. y. i
dennes skrift "Om språk och
nationalitet" (i Sv. tidskr. 1874). C:s
drs-avhandl. hette "Om möjligheten af en
filosofisk rättslära". Bland hans
övriga skrifter märkas polemiska inlägg
till den boströmska rättsfilosofins
försvar. C:s "Skrifter" (1—2, 1860)
utgåvos av brodern Gustaf C. (C. 2).
— Ogift. T. T. S.
2. Claëson, Gustaf Albert,
skolmän, skriftställare, f. 12 juni 1830 i
Stockholm, † 12 mars 1921 därstädes.
Bror till C. 1. — Efter studier viel
Uppsala univ. tjänstgjorde C. som
timlärare och extralärare vid skilda
läroanstalter samt var 1869—85
föreståndare för en enskild skola i
Stockholm, kallad Förberedande
elementarskolan (1874) eller Privata
förberedande skolan för gossar (1885). Som
skriftställare blev han mest bekant
genom sin "öfversigt af svenska
språkets och litteraturens historia"
(1870). Sin efterlämnade förmögenhet
(över 200 000 kr.) testamenterade
han till Stockholms högskola som
"Christian Claësons fond för
filosofiens studium till minne av donators
broder". — Gift 1896 med Carolina
Emilia Niemann. E. A.
3. Claëson, Nils Ludvig Alfred,
ämbetsman, politiker, f. 15 nov. 184S
på Lindhov i Botkyrka skn,
Stockholms län, † 7 jan. 1910 i
Stockholm. Föräldrar: häradshövdingen
Nils Christian C. och Charlotta
Elisabet Stråle af Ekna. — Efter
mogen-hetsex. i Stockholm 1867 blev C.
student i Uppsala, avlade ex. till
rättegångsverken 1871, blev v.
häradshövding 1874, e. o. fiskal i Svea hovrätt
1875, tjänstgjorde därefter ss.
adjungerad led. i Svea hovrätt, blev
fiskal 1881 och assessor i Svea
hovrätt 1883 samt tf. revisionssekr. s. å.
Han utnämndes till expeditionschef
i Ecklesiastikdep. 1884, till
riksdagens justitieombudsman 1889 och till
justitieråd 1892. År 1898 blev han
statsråd och chef för Ecklesiastikdep.
i E. G. Boströms ministär och
kvarstod i denna befattning även i von
Otters ministär 1900—02. Bland de
lagförslag av större betydelse C.
kon-trasignerade ss. ecklesiastikminister
må nämnas 1902 års lag om
uppfostran av vanartiga barn. Då den von
Otterska ministären föll 1902 och Bo-
Xils Claëson,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
