Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Cassel, Gustav - 3. Cassel, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cassel
49
Cassel
framträda på ett mycket tydligt vis,
medan andras insatser i vetenskapen
dämpas ned eller underkännas. — Till
en större krets av läsare hade C.
1902 riktat sig med arbetet
"Socialpolitik", återgivande huvudinnehållet i
en kortare serie populärföreläsningar.
Arbetet, som vann stor spridning och
blev föremål för mycken
uppskattning, behandlade i anslutning till
samtida idéströmningar i England
fackfören.-rörelsens uppgifter,
arbetslönens problem,
konsumentkooperationen m. m. De uppfattningar, som
O. där återgav, tedde sig på sin tid
för många som utpräglat radikala,
fastän de gott rymdes inom den
borgerliga samhällsåskådningens ram. I
en senare tid kom C. att inom vida
kretsar i Sverige betraktas som repr.
för en ganska långt driven, ehuru inte
partipolitiskt bestämd konservatism.
Det kan tilläggas, att lian städse har
givit nykterhetsrörelsen sitt moraliska
stöd utan att rent formellt ansluta sig
till densamma. — Efter att ha nått
ställningen som prof. blev C. i
mycket vidsträckt omfattning tagen i
anspråk för offentliga utredningar
rörande beskattnings- och
budgetväsendet och andra ekonomiska och
finansiella problem av betydelse. Som
sakkunnig i skatte- och budgetfrågor i
Finansdep. under ett femtontal år,
led. av riksstatskommittén, som åren
1909—10 sysslade med uppgiften
att skapa välbehövlig reda i den sv.
statsbudgeten, och led. av
ytterligare andra ekonomiska utredningar
eller råd fick C. rikligt bruk för sitt
teoretiska vetande och sin förmåga
att ta praktiskt och enkelt på
praktiska problem. — Världskriget 1914
—18 med dess myckna ekonomiska,
statsfinansiella och monetära
förvirring runtom i världen och i vårt eget
land gav C. anledning och tillfälle
att med mångdubblad kraft uppträda
som nationalekonomisk allm.
åklagare i Sv. dagbladets ledarspalter och
annorstädes. Särskilt ägnade han
sin uppmärksamhet åt de monetära
problemen. Den sv.
riksbanksledningens politik blev därvid föremål för
ständigt nya angrepp, som alltid
till-drogo sig stor uppmärksamhet, även
från de kolleger i vetenskapen, som
ifrågasatte angreppens rättmätighet
och följdriktighet. Allmänt intresse
väckte de av C. framlagda
beräkningarna rörande graden av
penningens försämring i olika länder och de
ty åtfölj. förskjutningarna i
växelkurserna länderna emellan. Till en
början framlagda i tidn.- och
tidskr.-artiklar återkommo dessa
beräkningar i en utförligare framställning i
arbetet "Dyrtid och sedelöverflöd"
(1917). Uttrycket "inflation" blev vid
samma tid lånat av C. från
engelskan för att inom kort vinna burskap
i svenskan, och begreppen
"köpkraftsparitet" och "över- och
undervärdering" av en valuta framfördes för att
i fortsättningen bli föremål för livlig
diskussion i vetenskapliga kretsar
världen runt. — Efter världskrigets
slut fullföljde C. vidräkningen med
vanvården av penningväsendet och nu
inför ett vida större forum än förut.
På allvar började hans verksamhet
som internat, nationalekonomisk
expert och rådgivare åt internat,
konferenser och högt uppsatta statsmän
i olika länder; en första början hade
han gjort med arbetet "Tysklands
ekonomiska motståndskraft" (1916;
även tyska och engelska uppl.), som
byggde på iakttagelser under en
resa i det krigförande Tyskland och
märkligt nog gav uttryck åt
uppfattningen, att Tysklands ekonomiska
styrka snarare skulle ökas än
minskas i samma mån som kriget
ut-srträcktes i tiden. Av N. F. togs C.
1920 i anspråk för en första utredning
rörande en sanering av
penningväsendet i olika länder; "Two Memoranda
to the League of Nations ön the
World’s Monetary Problem" (1920,
1921) blev det närmaste resultatet av
utredningsarbetet. Från början av
1920-talet befann sig C. långa tider
på resor i Europa och Amerika för att
närvara vid internat, konferenser —
vid den ekonomiska
världskonferensen i Genève 1927 och vid
Londonkonferensen 1933 som medl. av den
sv. delegationen — eller för att på
inbjudan från olika institutioner hålla
föreläsningar. Under ett par terminer
verkade O. vid internat, inst. i Genève
och var våren 1932 Cecil Rhodes’ prof.
vid univ. i Oxford. Verksamheten
resulterade i en stadigt stigande internat,
berömmelse och en runtom i världen
växande efterfrågan på C:s vid denna
tid författade tidn.- och
tidskr.-artiklar och arbeten i bokform; av
dylika arbeten må nämnas
"Penningväsendet efter 1914" (1922; engelska,
amerikanska, franska, spanska och
tyska uppl.),
"Stabiliseringsproblemet" (1924; även tysk uppl.),
"Memorandum till Nationernas förbund för
ekonomiska världskonferensen i
Genève 1927" (1927; franska, engelska
och tyska uppl.). Efter det första
världskriget arbetade C. länge för
guldmyntfotens internat,
återställande. Han var även medl. av N. F:s
gulddelegation. I vidsträckt grad
förverkligades tanken, men resultatet
gick fullständigt förlorat genom 1931
års kris och Förenta staternas
övergivande av guldmyntfoten 1933. C.
fann då, att det inte längre vore
möjligt att återgå till ett guldmyntfot-
Hjalmar Cassel.
system, och framlade denna
uppfattning i arbetet "The Downfall of the
Gold Standard" (1937). — Vid sidan
av de aktuella problemen på
penningväsendets område behandlade C. under
1920-talet ständigt på nytt det tyska
krigsskadeståndets problem, varvid
han ville påvisa omöjligheten för
Tyskland att erlägga de föreskrivna
betalningarna och de olyckliga
följderna för världens näringsliv av
försöket att framtvinga ett fullgörande
av skadeståndsskyldigheten. — Efter
att 1933 lia avgått från sin professur
har C. fortsatt att i Sv. dagbladet och
andra tidn. eller tidskr. — sv. och
utländska — framlägga sina mycket
bestämda meningar om den
ekonomiska händelseutvecklingen och
andras, särskilt politikernas, oförmåga
att uträtta något förnuftigt. Under
det andra världskriget har C.
publicerat en broschyr, "Världsekonomin
efter kriget" (1941), där lian drar
upp några grundlinjer för världens
återuppbyggande. Slutligen har han
offentliggjort sina memoarer under
titeln "I förnuftets tjänst, en
ekonomisk självbiografi" (1—2, 1940—
41). Arbetet ger en god överblick
över C:s verksamhet som
vetenskapsman, akademisk lärare samt
ekonomisk expert och pedagog på det
internat. planet och bidrar till
belysningen av de ekonomiska problem,
som under en följd av årtionden har
dominerat diskussionen i världen och
i vårt eget land. C. har även
intresserat sig för det sv. skolväsendets
reformering och i samband därmed
utgivit skriften "Vår bildnings
fåfänglighet" (1942). — Gift 1895 med
Johanna Björnson Möller. G. W. S.
3. Cassel, II j alm ar Sigfrid,
publicist, f. 17 mars 1868 i
Stockholm, † 28 okt. 1941 därstädes. Bror
till C. 2. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 18S7 reste C. till Förenta
4 Svenska män och kvinnor II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
