Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Carlberg, Johan Eberhard - 5. Carlberg, Bengt Wilhelm - 6. Carlberg, Carl Wilhelm - Carlberg, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carlbeck
16
Carlberg
allenarådande stadsbyggare, som lian
måhända drömde om att bli. För att
dock tillnärmelsevis nå sitt mål
inrättade han en arkitektskola på sitt
eget ritkontor, den första i sin art i
landet. C. blev i samband därmed
läroboksförf. och utgav 1740 en
arki-tekturteoretisk skrift, "Förteckning
på några stycken eller dehlar,
hvaruti hädanefter tienlige ämnen i
Stockholms stads architect contoir komma
at underrättas och läras". Vid
åttiosju års ålder utgav han en ny lärobok
i stadsbyggnadskonst och praktisk
byggnadslära, "Ordning och
förteckning på ungdomens information i
byggkonsten" (1771). C. ger där
uttryck åt en betydligt friare syn på
stadsplaneproblemen än den lian
under sina mannaår gjorde sig till tolk
för. — C. organiserade insamlandet
av "alla desseiner så väl af stadsens
publique byggnader som
borgerskapets och invånarnes enskilte
ritningar". Tack vare detta äga vi nu ett
rikt material rörande huvudstadens
byggnader ända från förra hälften av
1700-talet. Det förvaras dels i
Stockholms stadsarkiv, dels i
byggnadsnämndens arkiv, vars skapare C. kan
sägas vara. — Gift 1) 1708 med
Magdalena von Seth, † 1717; 2) 1718 med
Birgitta Thingwall, † 1732; 3) 1733
med Christina Engel Geijer. Th. N.
5. Carlberg, Bengt Wilhelm,
arméofficer, stadsingenjör, f. 15 maj
1696, † 31 dec. 1778 på Lilla Torpet
i Örgryte förs., Göteborg. Bror till
C. 4. — C. blev konduktör vid
fortifikationen 1713 och löjtnant 1718.
Han deltog i belägringen av
Fredriks-hald och avgav en betydelsefull ocli av
forskningen mycket anlitad
"Sanfär-dig berättelse" om omständigheterna
vid Karl XII:s död (senast tryckt i
Ivarol. förbis årsbok 1920). Om
krigsoperationerna i Bohuslän 1718—19
författade han en redogörelse, som
1816 trycktes i "Handlingar rörande
Skandinaviens historia" (del 2). C.,
som nedlade stora förtjänster om
befästningsarbetena i v. Sverige och
bl. a. uppgjorde ritningar till arsenal
i Jönköping (1737), blev kapten 1733,
major 1742,
generalkvartermästarlöjt-nant 1754 och överste 1762. Han var
dessutom verksam som stadsingenjör
i Göteborg 1727—75 och som
tjänstförrättande stadsingenjör från 1777
till sin död. Genom två stora eldsvådor,
som härjade staden under C:s tid
(1746 och 1758), fick lian tillfälle
att sätta en enhetligare stil på
stadens bebyggelse och fullföljde
därmed sin broders ocli företrädares
intentioner. Utom i stadsplanerandet,
som i viss utsträckning blivit
bestående under stadens fortsatta
utveckling, resulterade C:s verksamhet i en
rad anläggningar av kommunal
karaktär, ss. kajer, torg och byggnader
av olika slag. Det mesta är numera
försvunnet, men det, som återstår
eller är känt genom ritningar, visar, att
C. som arkitekt ägde klar blick för en
praktisk planfördelning och i
exteriören höll sig till en kärv och enkel
stil, som med åren avlägsnade sig
från den holländska barock, varifrån
han utgick, och närmade sig den
franska klassicism, som utvecklingen
bland de ledande
stockholmsarkitekterna pekade hän emot. — Den 1721
brunna domkyrkan i Göteborg
åter-uppfördes till större delen efter C:s
ritningar men nedbrann ånyo 1802.
Ett annat större uppdrag, som föll
på C:s lott, var Ostindiska
kompaniets hus, vars fasad likväl utfördes
efter ritningar av C. Hårleman.
Stadens rådhus iståndsattes och
tillbyggdes av C., som också uppförde nya
byggnader för fattighus, tullhus,
tukt-och spinnhus, slakthus och salubodar
m. m. Han deltog bl. a. även i
planläggandet av Alingsås (1728). — Gift
1) 1722 med Anna Dorotea Weber,
† 1727; 2) 1729 med Johanna
Christina Blæsingh (von Blessingh). —
Litt.: S. E. Bring, "Bidrag till
frågan om Karl XII:g död" (Karol.
förb:s årsbok 1920); A. Baeckström,
"Studier i Göteborgs
byggnadshistoria före 1S14" (i Sv. byggnadskultur
1923); A. Sandklef m. fi., "Carl XII:s
död" (1940); N. Ahnlund m. fi.,
"Sanning ocli sägen om Karl XII:s död"
(1941). Th. N.
6. Carlberg, Carl Wilhelm,
arkitekt, f. 9 mars 1746 i örgryte
förs., Göteborg, † 8 april 1814 i
Göteborg. Son till C. 5 i hans andra
gifte. — C. började som volontär vid
fortifikationen 1764 och blev kapten
1782. Han har dock gjort sin största
insats som arkitekt i Göteborg, där
han efterträdde fadern som
stadsingenjör och stadsarkitekt i en
person 1775. Befattningen uppdelades på
två personer 1804, varvid C. kvarstod
som stadsarkitekt. — C. företog 1777
—82 en studieresa i Väst- ocli
Sydeuropa ocli uppehöll sig länge i Paris
och Italien. Stilistiskt utgick han från
den tessinska traditionen, sådan den
fortlevde bland tidens ledande
arkitekter i huvudstaden, men anslöt sig
snart till den nya franska
klassicismen utan att ge efter på sin
personliga egenart, som försmådde de
dekorativa elementen till förmån för en
strängare saklighet i byggnadens
yttre gestaltning. Redan fore sin
ut-rikesresa hade C. fullbordat
herrgården vid Partilie, och omedelbart efter
hemkomsten fick lian ta itu med
uppgiften att skapa ett sommarresidens
åt Jolin Hall på Gunnebo utanför
Göteborg. Denna anläggning, som han
utförde i alla dess detaljer, inklusive
möbler, trädgård och uthus, och som i
sin helhet var genomförd 1796, står
alltjämt som ett av de förnämsta
exemplen på sv. nyklassicism,
till-lämpad på privatboningens mindre
format. (C:s ritningar till såväl
byggnad som lös och fast inredning på
Gunnebo finnas bevarade i Röhsska
konstslöjdmus. i Göteborg.) Ännu
större enkelhet präglade den
typritning till ett tvåvånings enfamiljshus
av sten, som C. utförde efter den stora
branden 1792, och som länge tjänade
ss. förebild för den privata
arkitekturen i Göteborg. Den efter branden
1802 nyuppförda husraden vid Södra
Hamngatan (med Carnegieska och
Smithska husen) visar C:s förmåga
att inom en enhetlig ram skapa
omväxling i gatubilden och
individualitet åt de enskilda byggnaderna. Bland
offentliga uppdrag, som föllo på hans
lott, må nämnas den stora
kasernen vid Ekelundstorget med sina
tunga portaler i de för övrigt nakna
fasaderna och återuppbyggandet av
den 1802 nedbrunna Gustavi
domkyrka, ett arbete, som han inte själv
liann slutföra, men som likväl i både
exteriören och interiören bär spår av
lians kärva klassicism. Liksom fadern
och farbrodern ingrep C. reglerande
i stadens planläggning, då den under
hans tid började svälla ut över de
trånga gränser, som det gamla
befästningssystemet hade satt för
bebyggelsen. Hans raseringsplan (1807) blev
bestämmande för stadens utveckling
under decennier. — C. utgav
"Tankar om byggnadssättet i Götheborg"
(1792) och var upphovsman till den
första byggnadsordningen för
Göteborg (1802). — Ogift. — Litt.: A.
Bæckström, "Studier i Göteborgs
byggnadshistoria före 1814" (i Sv.
byggnadskultur 1923). Th. N".
Cariberg, släkt från Börstorp,
härstammande från Karleby i Leksbergs
skn, Skarab. län. Äldste kände
stamfadern, Nils, som levde omkr. år 1700,
hade sönerna frälsebokhållaren i
Börstorp i Hjälstads skn i Skarab. län,
sedan egendomsägaren Isak C. (f.
1722) ocli soldaten Johan Nilsson,
boende på Fjället i Karleby († 1733).
stamfar för en ännu levande släkt
Karlberg. Isak C. blev far till
kyrkoherden i Berg i Skarab. län,
kontraktsprosten Pehr C. (f. 1751, †
1834). En äldre son till denne,
kyrkoherden i Lyrestad i Skarab. län,
kontraktsprosten Carl Johan C. (f. 1799,
† 1S80), blev farfar till bröderna
kanslirådet i Kommunikationsdep.
Carl Johan C. (f. 1868) och översten
i armén, verkst. dir. i
Tjänstemännens kreditanstalt Pehr C. (f. 1872).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
