- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
514

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Byström-Bæckström, Ella - Byttner, John - Båld, släkt - Båld, Anders - Bång, Petrus - Bång, släkt - Bång, Lars Augustin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Byttner

514

Bång

belönad för "Kvinnan i Hyllos’ hus",
en kärleksroman med handlingen
förlagd till Grekland på 500-talet
f. Kr., dramatiserad ocli uppförd av
Radioteatern 1940. Hon har vidare
utgivit bl. a. "Fiorenza" (1936), en
roman från renässanstidens Florens,
och dennas fortsättning "Resan från
Rimini" (1939), bellmansspelet "Ett
spratt", prisbelönat och uppfört på
Bellmansdagen i Stockholm 1939,
libretto till operan "Singoalla", ett
flertal radiopjäser, av vilka de mest
kända blivit "Jakten på Diana" (1933)
och "Kardinalens rosentimma" (1936),
samt en rad amatörpjäser, bl. a. den
prisbelönade "Den nådiga julen"
(1938). — Gift 1937 med intendenten
fil. dr Arvid Bæekström. R. A.

Byttner, Jolin Ture, medicinalråd,
f. 29 juli 1891 i Grava skn, Värml.
län. Föräldrar: kamreraren Thure B.
och Maria Zander. — B. blev student
i Karlstad 1909, med. kand. i
Uppsala 1914 och med. lic. i Stockholm
1919. Efter förordnanden, bl. a. vid
Stockholms hospital, vid Göteborgs
epidemisjukhus och Sahlgrenska
sjukhuset blev han 1921 provinsialläkare i
Gammelstad, 1926 förste
provinsialläkare i Norrb. län samt 1930
medicinalråd och chef för Medicinalstyr:s
medicinalbyrå. Som sådan har han
särskilt haft att handlägga ärenden om
tjänsteläkare, rättsmedicin och den
socialhygieniska verksamheten.
Därutöver liar han tagits i anspråk för
sakkunnig- ocli kommittéuppdrag bl. a.
ang. Norrlandsundersökningen och
betr. rättsmedicinalväsendets
ordnande. — Gift 1919 med Ester
Wahlberg. P. H. T.

Båld. Släkten härstammar från
bonden i Kärvens by i Hållnäs skn,
Uppsala län, Anders Persson, som
levde i förra hälften av 1600-talet.
Hans son Anders, kyrkoherde i
Öregrund (f. 1643, † 1707), antog namnet
Båll, som ändrades till B. av dennes
son Anders, kyrkoherde i Katarina
förs. i Stockholm (se nedan), far till
kyrkoherden i Maria Magdalena förs.
i Stockholm Anders B. (f. 1720, †
1780). En annan son till kyrkoherden
Anders Båll var majoren Johan B.
(f. 16S2, † 1736), som 1719 adlades
under namnet Ridderboll. Denna ätt
utslocknade 1796.

Båld, Anders Andreæ, teolog,
kyrkoman, f. 17 juni 1679 i öregrund,
† 21 april 1751 i Stockholm.
Föräldrar: kyrkoherden Anders Båll och
Anna Leufstadia. — B. blev 1689
student i Uppsala, där han promoverades
till fil. mag. 1707. Han prästvigdes
170S, var nådårspredikant i
öster-lövsta 170S—09, blev adjunkt i
Jakobs och Johannes förs. i Stockholm
1710, komminister i Storkyrkoförs. i

Anders Båld. Målning (detalj) av okänd
konstnär (Maria kyrka, Stockholm).

Stockholm 1716, kyrkoherde i Värmdö
1729 samt kyrkoherde i Katarina
förs. i Stockholm 1747 och vik. led. av
direktionen över Ecklesiastikverket i
Lappmarken s. å. — B. var en av det
tidigare 1700-talets mera bemärkta
prästmän. Han var rikt utrustad av
naturen och hade dessutom förvärvat
en omfattande humanistisk och
teologisk bildning. Särskilt som
predikant ocli själasörjare åtnjöt lian stort
anseende. Som led. av en kommission
för rannsakning i ett par ömtåliga
religionsmål (Sicklakonventiklarna,
Dippelska rörelsen) visade han såväl
förståelse för som fördragsamhet mot
de pietistiska riktningarna. Själv
representerade han den måttfulla
kyrkliga pietismen. — Flera
predikosamlingar av B. utgåvos efter hans död
av sonen. De mest bekanta äro
’Passionspredikningar’ ("Predikan om
then korsfästa Christo", 1758) och
’Evangelie-postilla’ ("Christeliga
be-tragtelser", 1761). — B:s
predikningar utgjorde en uppskattad
uppbyg-gelseläsning långt in på 1800-talet.
■—• Gift 1714 med Ingrid Elisabeth
Ljung. G. R.

Bång, P et rus Eriei, teolog, f.
18 sept. 1633 i Norrbo skn, Gävleb.
län, † 25 juni 1696 i Viborg.
Föräldrar: komministern Ericus Eriei och
Katarina Nilsdotter. — B. blev
student i Uppsala 1649, prästvigdes 1658,
blev fil. mag. 1661 och teol. dr 1666.
Han företog studieresor till Danmark,
Tyskland och Holland och
sammanträffade i Tyskland med ortodoxins
främste målsman Abr. Calovius och
pietismens grundläggare Ph. J.
Spener. Själv var B. fullständigt
ortodox. Han blev teol. adjunkt i
Uppsala 1662 och teol. prof. i Åbo samt
kyrkoherde i Lundo 1664. Han utgav
bl. a. en kommentar till
Hebréerbre-vet (1671), ett verk om sakramen-

ten (1680) och en sv. kyrkohistoria
(1675). Det senare arbetet förklarade
han vara ett försök "att befria vårt
högtälskade fosterland från den
vanheder, som falska rykten alstrat, de
där påstå, att alla våra gamla
förfäder varit avgudadyrkare". Det var
med detta syfte naturligt, att lian "vid
traditionen någon gång, dock ganska
sällan, fäste avseende". I stället höll
han sig till skriften ocli förnuftet,
varigenom lian kunde visa upp en
imponerande rad sv. kyrkofäder med
utgångspunkt från Adam. Trots allt
innehåller hans arbete många notiser
av intresse. —- På det praktiska
området ådagalade B. en motsvarande
storsvensk handlingskraft, sedan han
utnämnts till superintendent i Narva
1678 och biskop i Viborg 1681. Han
utförde på dessa poster ett
framgångsrikt arbete för höjandet av den
prästerliga och medborgerliga
kulturen. Ett viktigt led i dessa
bemödanden var upprättandet på hans egen
bekostnad av ett tryckeri i Viborg
(1688). Gentemot de grekisk-ortodoxa
trosbekännarna i stiftets
gränstrakter visade han en dåförtiden ovanlig
tolerans. — Gift 1) 1668 med
Katarina Leijel, † 1675; 2) 1681 med
Magdalena Eriksdotter. T. D.

Bång, fiskarsläkt från övre
Norrland, som på 1700-talet flyttade till
Gävle. Fiskaren Lars B. blev far till
skeppsbyggmästaren Lars Augustin
B. (se nedan) därstädes. Hans son,
skeppsredaren Johan August B. (f.
1831, † 1912), övertog
varvsverksamheten, som nedlades vid stadens brand
1869. En son till Johan August B. var
aktuarien i Statskontoret, donatorn
Ernst B. (f. 1861, † 1927).

Bång, LarsAugustin,
skeppsbyggmästare, skeppsredare, f. 29 sept.
1806 i Gävle, † 18 okt. 1853
därstädes. Föräldrar: fiskaren Lars B.

Lars Augustin Bång. Gipsbyst av O. E.
Sj8-strand 1855 (Gävle stadsbibliotek).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:29:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free