Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broomé, släkt - 1. Broomé, Ludvig - 2. Broomé, Gustaf - 3. Broomé, Albert - 4. Broomé, Emilia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Broomé
481
Broomé
Ludvig: Broomé.
Gustaf B. voro advokaten och
rättsvetenskapsmannen Gustaf Angelo B.
(f. 1858, † 1917), industrimannen
Albert B. (B. 3) och civilingenjören
Erie Ludvig B. (f. 1864, † 1893), gift
med socialpolitikern Emilia B., f.
Lothigius (B. 4).
1. Broomé, Ludvig, väg- och
vat-tenbyggniadsingenjör, f. 2 maj 1838 i
V. Sallerups skn, Malmöh. län, † 21
jan. 1920 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Gustaf B. och Kristina
Apollonia Schönbeck. — B. blev
student i Lund 1856, genomgick Högre
artilleriläroverket ä Marieberg 1859—
61 och inträdde därefter i Väg- och
vattenbyggnadskåren, där lian blev
löjtnant 1864 och major 1896. Efter
tio års verksamhet som Väg- och
vattenbyggnadsstyr : s distriktsadjunkt
i Linköping flyttade B. 1873 till
Stockholm, där han anlitades i en
rad ansvarsfulla värv. Han var verkst.
dir. vid ab. Stockholms byggnadsfören.
från 1874 till bolagets avveckling
1876, tillhörde 1875 kommittén för
utredning av Stockholms spårvägsfråga
och ledde 1876—79 som verkst. dir. i
Stockholms nya spårvägsab. den första
spårvägslinjens byggande. År 1879
erhöll B. den mindre angenäma och
särskilt otacksamma uppgiften att
söka ekonomiskt sanera Motala
mekaniska verkstad, som råkat i
svårigheter; han var styr.-led. samt
disponent i bolaget till 1891, då
rekonstruktionen visade sig omöjlig och
firman gick i konkurs. B. anlitades
därefter i olika vatten- och
järnvägs-byggnadsföretag, vattenkrafts- och
vägundersökningar m. m. samt
utarbetade 1901—03 förslaget till
Mälarens reglering, landets dittills största
vattenregleringsproblem. År 1905 tog
B. avsked från Väg- och
vattenbyggnadskåren. — Gift 1879 med Ellen
Ekeman.
2. Broomé, Lars Gustaf,
folkskollärare, publicist och nykterhetsman,
f. 17 aug. 1853 i Vanstads skn,
Malmöh. län, † 3 maj 1929 därstädes.
Föräldrar: folkskolläraren jlans B.
och Helena Holmqvist. — Efter
folk-skollärarex. 1874 verkade B. 1875—76
som folkskollärare i N. Kverrestad och
1876—1910 i Bårslöv, där han även var
poststationsföreståndare 1886—1910.
Som medl. av Godtemplarorden från
1883 var han distriktschef för logerna
i Malmöh. län 1883—87 och i hela
Skåne 1887—99 samt redigerade
ordensdistriktets tidn. Skåning 1895—
1900. I Godtemplarordens
centralledning hade B. säte 1886—1920 (1903
—12 som ordenskaplan och 1912—
20 som internat, chefens deputerade
för Sverige). B:s verksamhet inom
orden inriktades huvudsakl. på att åt
denna Skapa organisatorisk,
administrativ och juridisk stadga,
varjämte han framträdde som uppskattad
vältalare och även redigerade
sångböcker. För ordens huvudorgan,
Reformatorn, var ban huvudredaktör 1910
■—18. Politiskt stod B. på de
frisinnades vänstra flygel. Han var
1899—-1912 led. av Andra K. och satt i
konstitutionsutskottet 1906—10. Han
tillhörde även under en följd av år
Frisinnade landsfören:s förtroenderåd
och var sekr. i riksdagens
interparlamentariska fredsgrupp. — Gift 1876
med Maria Nilsson. N. B.
3. Broomé, Svante Sven Albert,
advokat, industriman, f. 18 maj 1861
i Lund, f 23 dec. 1933 i Stockholm.
Föräldrar: professorn Gustaf B. och
Berta Browning. Brorson till B. 1. —
B. avlade mogenhetsex. i Lund 1880,
blev jur. fil. kand. 1883, avlade
hov-rättsex. 1886 och utnämndes till v.
häradshövding 1889. Följ. år lämnade
han ämbetsmannabanan för att i Lund
öppna en advokatbyrå, som snart
utvecklade sig till en av s. Sveriges
största. B. tog livligt del i Sveriges
Gustaf Broomé.
advokatsamfunds förhandlingar ocli
var styr.-led. 1899—1912. Han
anlitades även i offentliga värv, bl. a.
ss. led. av stadsfullmäktige i Lund
1899—1908 och i Stockholm 1911—
16. — Redan tidigt framträdde B. ss.
styr.-led. i olika trafik- och
industribolag, bl. a. i Malmö—Genarps
järnvägsab. År 1907 blev
betydelsefullt såväl för B. som den sv.
sockerindustrin, åt vilken ban sedan kom
att ägna sina krafter. De flesta
sv. sockerfabriker (utom tre), näml.
18 råsockerfabriker och 9
raffinaderier, sammanslötos detta år till ett
bolag under gemensam ekonomisk och
administrativ ledning, Sv.
sockerfabriks ab., i syfte att undvika den
på grund av många nyanläggningar
omkr. sekelskiftet ständigt växande
konkurrensen mellan
sockerfabrikerna och att upprätthålla ett lämpligt
sockerpris. Till ombudsman hos detta
bolag utnämndes B., som 1908 började
sin verksamhet i bolagets
huvudkontor i Stockholm och särskilt
sysselsatte sig med att åstadkomma en
koncentration av driften. År 1916 utsågs
han till bolagets andre dir. och var
1917—26 dess verkst. dir. Hans
verksamhet inriktades bl. a. på en
utvidgning av betarealen och en
därigenom ökad betskörd. — Gift 1890 med
Ebba Vilhelmina von Heland.
4. Broomé, Emilia Augusta
Cle-mentina, socialpolitiker, f. 13 jan.
1866 i Jönköping, † 2 juni 1925 i
Stockholm. Föräldrar: hovrättsrådet
Isaac Lothigius och Emilia Stridbeck.
— B. avlade mogenhetsex. 1883 i
Stockholm och medicinsk-filosofisk ex.
1884 i Uppsala. Åren 18S6—91 och
1894—97 bedrev hon
lärarinneverksamhet i sin hemstad, tog initiativet
till Jönköpings skollovskolonier och
deltog aktivt i fredsrörelsen. Sedan
hon 1897 bosatt sig i Stockholm, där
hon var lärarinna vid Whitlockska
31 Svenska män och kvinnor I
Albert Broomé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
