Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boström, Carl-Gustaf - Boström, släkt - 1. Boström, Christopher Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boström
421
Boström
avancerade B. till förste marinläkare
i reserven 1921. Han blev ögonläkare
vid Statens järnvägar 1917, är
Järnvägsstyr : s of talmiatriske expert sedan
1933 och har från 1911 haft ett stort
antal sakkunniguppdrag, bl. a. i
Arméförvaltningens sjukvärdsstyr.,
Medici-nalstvr. och vid marina myndigheter.
Han blev led. av
örlogsmannasällskapet 1919 och av Krigsvet. akad.
1929. -—■ Liksom sin far har B.
specialiserat sig på ögonsjukdomarna.
Han har utgivit talrika
oftalmologis-ka skrifter och bl. a. behandlat
bländ-ning, färgsinnet och dess prövning
samt reaktionstiden hos kanonriktare.
B. deltog som Sveriges repr. i en
kommission för standardisering av
prövningsföreskrifterna för järnvägsmän
m. fi. vid 13:e internat,
oftalmolog-kongressen i Amsterdam-Haag 1929.
Jämte F. Ask och K. G. Ploman
avgav lian 1928 ett förslag till
föreskrifter för ögonundersökning av flygare
m. fi. Han avgav till Medicinalstyr.
1930 "Utredning och förslag
beträffande ändrade bestämmelser för
färgsinnesundersökning". — Gift 1907
med Elsa Malmberg. S. L.
Boström. Släktens äldste kände
medl. var bonden i Lästa by i
Ytterlännäs skn, Västernorrl. län, Nils
Olofsson, vars son Johan Nilsson (f.
1615) efter födelseorten bildade
släktnamnet Laestadius, senare ändrat till
Læstander av Johan Nilssons son
Anders, klockare i Piteå (f. 1658).
Dennes sonsons son Christoffer (f. 1760,
† 1829), borgare och
skeppstimmerman i Piteå, antog namnet B. och
blev far till filosofen Christopher
Jacob B. (B. 1) och lagmannen Erie
Samuel B. (f. 1804, † 1S54), från
vilken alla nu levande släktmedl.
härstamma. Erie Samuel B. blev far till
a) statsministern Erik Gustaf B. (B.
2), far till godsägaren, f. d. attachén
Gustaf B. (f. 1881), b)
landshövdingen Filip B. (B. 3), far till
kabinettskammarherren Erland B. (f. 1876)
och envoyén Wollmar B. (B. 5), samt
c) stiftarinnan av Samariterhemmet
i Uppsala Ebba B. (B. 4). — Den
ovannämnde lagmannen Erie Samuel
B. var gift mod Elisabet Gustafva
Fredenheim, dottersondotter till
kommerserådet Simon Bernhard Hebbe,
som 1800 stiftat fideikommissen
Östanå i Boslags-Kulla skn,
Stockholms län, och Tynnelsö i överselö
skn, Södermani. län; bägge övergingo
till släkten B. östanå innehas f. n. av
B. 2:s son Gustaf B., Tynnelsö av
B. 3:s son Erland B.
1. Boström, Christopher
Jacob, filosof, f. 1 jan. 1797 i Piteå, †
22 mars 1866 i Uppsala. Föräldrar:
skeppstimmermannen Christoffer B.
och Elisabet Hortling. — Efter skol-
Christopher Jacob Boström.
gång i Piteå och Härnösand inskrevs
B. 1815 vid Uppsala univ., där han
blev fil. mag. 1824, docent i praktisk
filosofi 1828 och adjunkt i teoretisk
och praktisk filosofi 1837. Han erhöll
prof:s namn, heder och värdighet 183S
och utnämndes till prof. i praktisk
filosofi efter Samuel Grubbe 1842.
Avsked med pension fick han 1863.
Ären 1833—37 var han lärare för
arvprinsarna. — B. är 1800-talets
dominerande sv. filosof. Från sina
föregångare Biberg och Grubbe har han
upptagit och utvecklat tankegångar,
som han sammanfogat till ett system,
vilket utövat ett stort, ännu knappast
klarlagt inflytande på sv. kulturliv.
Det centrala i B:s filosofi är
personlighetstanken och frågan om de
ändliga personligheternas förhållande
till det absoluta väsendet, Gud. Varje
människa är en idé, och de ändliga
varelserna ingå som idéer i Gud. Gud
omfattar sålunda alla idéer, men
genom att förklara dessa idéer för
personligheter vill B. undgå panteistiska
konsekvenser. Den enskilda
människan utplånas inte i gemenskapen
med Gud utan lever där ett
självständigt och medvetet liv. En huvudpunkt
i B:s filosofiska system blir till följd
härav att klarlägga det absoluta
väsendets natur. I dessa sina
spekulationer har han även tagit intryck av
den samtida tyska
transcendentalfilo-sofiska spekulationen, framför allt av
Sclielling. Vidare kan man uppvisa
beroende av Platon och Leibniz. — B:s
system kan karakteriseras som
rationell idealism. All kunskap måste
enligt B. bestå i en relation mellan
subjekt och objekt. En sådan relation är
emellertid omöjlig, om subjektet ocli
objektet till sina väsen äro helt och
hållet olika. Subjektet är nu
omedelbart känt som självmedvetande. Men
skall en relation mellan subjekt och
objekt vara möjlig, måste även
objektet vara självmedvetande. "Detta är
idealismens grundsats", säger B., "att
allt, som finnes, är sjelfmedvetandet
och dess bestämningar, eller att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
