Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondeson, August - 1. Bondesson, Per - 2. Bondeson, Lennart - Bonggren, Jakob - Bonnesen, Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bondesson
404
Bonnesen
rättade" (1882) och den delvis
autentiska sagosamlingen "Historiegubbar
pä Dal" (1886), ett av hans
värdefullaste verk. Ett omfattande och
fruktbringande arbete ligger även till
grund för den "Visbok" lian 1903 gav
ut med undertiteln "folkets visor
sådana de leva och sjungas änmu i vår
tid". — B:s allmogeberättelser äro
genomgående tillförlitliga som
kulturskildring-ar och äga ett betydande
språkligt värde. Som B. själv
uppgivit, har han sökt "låta folket teckna
sig självt genom att strängt iakttaga
dess eget åskådnings- och
uttryckssätt". Sin populäraste allmogotyp
skapade han i Kackare-Nils, som han
fr. o. m. "Nya allmogeberättelser"
(1888) då och då återvänder till. I
"Hallings Anna" (1883) hittar man
som kulturtyp den första skissen till
hans mest berömda figur, hjälten i
"Skollärare John Chronsehoughs
memoarer" (1, 1897; 2, 1904). Mot den
fast avrundade gamla bondekulturen
ställs i Chronsehoughs gestalt en
historiskt riktig repr. för halvbildning
och lärdomshögfärd i förening. Med
en satir och en ironi, som låta
huvudfiguren framstå i högtidlig,
självbelåten stupiditet och vilkas skärpa är
så skickligt maskerad, att boken till
en början på sina håll uppfattades som
ett autentiskt dokument, har B.
syn-nerl. verkningsfullt karikerat denne
halländske folkskollärare, vilken som
typ har ett långt vidare psykologiskt
intresse än hans yrke anger. Vid sidan
av sina svagheter äger Chronschough
också goda egenskaper, och det har
visat sig, att hans upplevelser på vissa
punkter sammanfalla med B:s egna.
Chronschougfiguren, som i vissa
detaljer tydl. har haft Holbergs Erasmus
Montanus till förebild, återkommer
omgestaltad i M. Kochs
"Vattendroppen" och K.Hj.Lundgrens
Bengtzén-böcker. — Som dramatisk förf.
uppträdde B. även med tragedin "Store
Lars" (1894) och folklustspelet
"Smålandsknekten" (s. å.). Som stilist
förenade B. med naturlig säkerhet ett
medvetet, solitt arbete. Mindre
betydande var han som gestaltbildande
konstnär, och som karaktärstecknare
är lian ganska ytlig, även om han med
sällsynt naturtrohet återger sina
figurers sätt att tala och skriva. Hana
humor är inte djup men älskvärd och
naiv. B:s trygga förankring på
folklig grund liar i hög grad skänkt hans
insats ss. diktare och samlare
äkthetens prägel. — B:s "Samlade
skrifter" utgå vos 1940 i 7 delar under red.
av A. Sandklef. — Ogift. — Litt.:
biografi av L. Wolff i Hvgiea 1906;
G. Holmgren-Strömbom, "Ur den
blåmålade kistan" (1913); O. Holmberg,
"Litterärt" (1924). N. B.
Per Bondesson.
1. Bondesson, Per, lantbrukare,
f. 10 dec. 1843 i Svalövs skn, Malmöh.
län, f 1 aug. 1921 i Malmö.
Föräldrar: hemmansägaren Bonde Persson
i Svalöv och Pernilla Persson. — B.
undervisades i sin hembygds folkskola
och arbetade därefter på sin fars gård,
som lian övertog 1866. Hans
framgångsrika lantbruksdrift fick en stor
betydelse, först genom det modernt
utrustade mejeri, som han anlade på
sin gård 1874. Det kom så småningom
att av traktens leverantörer motta en
mjölkmängd av över 30 000 1 per dag
(strax före första världskriget). Den
svinuppfödning, som B. igångsatte för
att få användning för mejeriavfallet,
omfattade omsider en produktion av
upp till 1 000 kg fläsk per dag.
Svinstammen utvecklades genom en
noggrann kontroll till en för Sveriges
svinskötsel viktig avelscentral för den stora
vita engelska svinrasen. Betydelsefull
i samma avseende var även B:s
nöt-kreatursavel. Hela företaget
ombildades 1898 till familjebolaget Per
Bondessons lantbruks-ab. med B. som
verkst. dir. B. tog många för sin
hembygds kulturutveckling betydelsefulla
initiativ och deltog på de flesta
områden av dess kommunala liv. Han
var led. av styr. för Svalövs m. fi.
socknars sparbank från 1875, ordf. i
dess styr. 1901—21, en av stiftarna
av Malmö—Billesholms järnvägs-ab.
och led. av dess styr. från början, 1883,
led. av Skånska smörexportfören.
1903—21, verkst. dir. och styr.-ordf.
i den bl. a. av honom 1911 stiftade
Sydvästra Skånes andelsslakterifören.,
led. av Skånska lantmännens
central-fören., av styr. för Allm. sv.
utsädes-ab. och v. ordf. i styr. för Sv.
lantmännens bank i Malmö från 1917. —
B. var kommunalnämndsordf. 1874—
82 och kontraktsordf. i sitt läns
hushållningssällskap från 1912. I
riksdagen var han led. av Första K. 1892
—1907. Han tillhörde där det
konservativa majoritetspartiet. -— Gift
1869 med Bengta Jönsson. T. D.
2. Bondeson, Lennart,
agronom, f. 7 juni 1881 i Svalövs skn,
Malmöh. län. Son till B. 1. – B.
övertog dir.-posten i Per
Bondessons lantbruks-ab. 1921 och har
ytterligare utvidgat företaget. Det hade
1938 en omsättning av 2,44 mill. kr.,
motsvarande en invägd mjölkmängd
av 11,T mill. kg, samt en produktion
av 360 282 kg smör och 356 297 kg ost.
Från bolagets filialföretag såldes s. å.
225 457 kg ost. —- B. är ordf. eller
styr.-led. i ett flertal skånska
lantbruksorganisationer o. a. företag och
är dessutom kommunalman. Sedan
1939 är han för högern led. av Första
K. —- Gift 1912 med Sigrid
Johnsson. T. D.
Bonggren, Olof Jakob,
tidningsman, författare, f. 7 okt. 1854 i
Hå-bols skn, Älvsb. län. Föräldrar:
soldaten Olof Olsson Bång och Maria
Bryn-tesson. — B. var verksam som
privatlärare 1874—75 och anställd som
extra biträde vid posten i Mora 1875
—82. Sistn. år utvandrade ban till
Förenta staterna. Från 1883 var lian
där medl. av red. för tidn. Sv.
amerikanaren i Chicago och tidn:s
huvudredaktör 1888—1908. I Sverige
utgav han skrifterna "Bibeln mot
bibeln" (1879) och "Läsarlif" (s. å.),
bägge anonymt, samt diktsamlingen
"Förstlingar" (1882). I Amerika har
han bl. a. utgivit skriften "Det
hemlighetsfullas verld" (1893),
diktsamlingen "Sånger och sagor" (1902) och
"The Path" (1920). I sina första
dikter framträder B. som realist med
Brandes som lärofader, ocli fast han
senare under påverkan av teosofin i
mycket har förändrat åsikt, anser han
sig själv stå kvar på den realistiska
linjen. Bland svenskarna i Amerika
har B:s diktning, som helst väljer
sv. motiv, blivit särskilt uppskattad,
och "ingenting ståtligare har enligt
vårt förmenande någonsin skrivits i
Svensk-Amerika än B:s poem
’Svenska sången’" (E. Skarstedt). — Gift
1) 1876 med Johanna Sporre, † 1903;
2) 1905 med Olga Amalia Lundin, †
1906. N. B.
Bonnesen [bå’nn-], Sten,
historiker, f. 11 okt. 1886 i Malmö.
Föräldrar : grosshandlaren Hans B. och
Dagmar Rygaard. — B. inskrevs vid
Lunds univ. 1906 och blev där fil.
kand. 1910, fil. lic. 1916 och fil. dr
1918. Sina vetenskapliga forskningar
har han huvudsakl. ägnat åt den
karolinska epoken. Hans drsavliandl.
"Studier över August II :s
utrikespolitik 1712—1715", 1, medförde
docentur i historia och följdes 1924 av en
andra del. I biografin "Peter den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
