Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Boije af Gennäs, Hans Henrik - 6. Boije, Ludvig - 7. Boije af Gennäs, Gustaf - 8. Boije af Gennäs, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boije af Gennäs
31
Boije af Gennäs
ådagalade han såväl handlingskraft
som egennytta. Han inrättade bl. a.
med Manufakturkontorets
ekonomiska stöd på sin egendom
Tammerfors en skola för att befordra
linspå-nad. B:s politiska ställning under
frihetstidens sista år var alltjämt
ytterst tvetydig; sålunda värvade
han adliga fullmakter för ryskt guld
och lät sedan muta sig att använda
dem för hattarnas franskvänliga
strävanden. Socialt avancerade B.
alltjämt, blev friherre 1771 och hade en
stark ställning hos Gustav III, vars
statskupp lian understött. B.
utnämndes till president i Statskontoret 1772
och blev medl. av den 1774 tillsatta
försvarskommissionen. Han var en av
tillskyndarna till Gustav III:s
statliga brännvinsbrännerier och blev
medl. av den direktion, som hade
uppsikt över dessa. Ehuru B.
innehade såväl förmögenhet som höga
ämbeten, sålde han till Ryssland
(från 1775) de intima militära och
ekonomiska informationer han fått
del av. Dessa handlingar blevo ej
upptäckta, men B. ruinerades genom
misslyckade brännvinsspekulationer
och måste lämna både ämbeten och
egendomar. I B:s liv tycker man sig
se en karikatyr av frihetstidens
skuggsidor -— korruptionen och
partiintrigerna. — Gift 1740 med Anna
Helena Hermelin. O. H.
6. Boye, Johan Ludvig
Johansson, friherre, politiker, f. 24 maj
1768 på Sjöstorp, ödeshögs skn,
ös-tergötl. län, † 20 okt. 1841 på
Vrang-sjö, Marbäcks skn, Jönköp. län.
Föräldrar: kaptenen friherre Johan
Gustaf Boije af Gennäs och
friherrinnan Christina Charlotta von Köhler.
— B. blev student i Uppsala 1783,
avlade ex. till rättegångsverken 1785,
auskulterade i Göta hovrätt och blev
där e. o. notarie 1787. Efter olika
sysselsättningar utnämndes han till
Ludvig Boye. Teckning av O. S. Bennet
(Nationalmuseum, Helsingfors).
revisionssekr. 1802 och visade som
sådan en allm. erkänd duglighet.
Detsamma gäller hans verksamhet 1805
—16 inom konvojkommissariatet, som
handlade vissa frågor rörande
utrikeshandeln. Trots detta lyckades han
inte vinna något oreserverat anseende.
Hans penningsvårigheter under
1800-talets andra decennium lockade
honom att framlägga oppositionella
åsikter rörande penningpolitiken.
Detta var inledningen till en politiskt
ekonomisk polemik mellan B. ocli
pamflettskrivaren K. A.
Grevesmöh-len. Debatten blev snart personligt
färgad och skandalös och slutade med
ömsesidiga åtal och ett straff, som
för B. sattes till ett års fästning
(1816). Ett par år senare (1819) fick
han tjänstledighet från sin
revisionssekr.-post och ägnade sig därefter
mest åt riksdagspolitik. Han ansågs
i riksdagen som en kvick och
slagfärdig talare men saknade auktoritet på
grund av sin principlöshet. Han blev
så småningom ultrakonservativ och
kom att inta en negativ hållning till
de stora frågorna inom politiken. —
Gift 1) 1806 med Anna Maria
Wennerstedt, † 1820; 2) 1821 med Beata
Elisabet Stålhammar. T. D.
7. Boije af Gennäs, Gu st af
Reinhold, friherre, arméofficer, f. 18 mars
1769 i Vasa, † 16 febr. 1836 på Haga
gård, Janakkala skn i Finland.
Föräldrar: majoren friherre Erik Ernst B.
och friherrinnan Hedvig Ulrika von
Köhler. — B. inträdde i armén 1786,
deltog med tapperhet i kriget i
Finland 1788—90 och blev major 1799.
Hans karriär avbröts för en tid genom
avsked 1802, antagl. på grund av en
penningtvist, men han återinträdde i
tjänst 1803 som överadjutant hos
konungen. Är 1805 blev han
överstelöjtnant i armén, generaladjutant av
flygeln och ss. sådan led. av arméns
generalstab i pommerska fälttåget. Ären
1806—07 tillhörde han det militära
dep. av generalguvernörsämbetet i
Pommern. Han blev överste i armén
1807. Som Gustav IV Adolfs
personlige överadjutant verkställde han 1808
vid krigsutbrottet i Finland
arresteringen av ryske ministern Alopæus,
som dock därefter, möjl. med hjälp av
B., fortfarande kunde sända för
krigföringen viktiga depescher till
Ryssland. B. ledde 1808 gardesreg:nas
misslyckade landstigningsförsök vid
Helsinge i s. Finland men
kontrasig-nerade trots detta konungens order
om deras degradering. Som
brigad-chef deltog lian därefter i
operationerna på Åland och i Västerbotten, blev
generaladjutant hos Karl XIII 1809,
överste och chef för konungens eget
värvade reg. 1812 och generalmajor i
armén 1813. Som sådan deltog han i
Fredrik Boye af Gennäs. Miniatyr (detalj)
av J. W. C. Way 1837 (Nationalmuseum).
kriget i Tyskland, bevistade flera slag
och intog fästningen Glückstadt 1814,
för vilket han befordrades till
generallöjtnant. Följ. år blev lian
generalinspektör i tredje och 1816 i första
infanteriinspektionen. Hans vän
Johan af Wingård ansåg honom vara
"en ganska populär man, intill dess
hans lättsinnighet i penningaffärer
och spelvana nedsatte hans anseende
och slutligen gjorde honom
ohjälplig". Efter att ha ruinerat sig själv
och sin familj flydde han 1825 ur
landet och slog sig till slut ned i Finland,
fattig och utan anseende. — Gift 1)
1791 med Magdalena Albertina Boije
af Gennäs, † 1792; 2) 1793 med Anna
Brita Sparschuch; 3) 1818 med
friherrinnan Sofia Christina vonKöhler.
T. D.
8. Boye af Gennäs, Fredrik
Carl, friherre, arméofficer,
skriftställare, f. 7 juli 1773 i Stralsund,
† 8 febr. 1857 i Stockholm.
Föräldrar: ryttmästaren friherre Fredrik
Boije af Gennäs och Fredrika
Carolina von Blessingh. Sonson till B. 4.
— I överensstämmelse med
släkttraditionen bestämd till militär erhöll
B. redan vid tre års ålder titeln
kvartermästare i Västgöta
kavalleri-reg. Han blev löjtnant 1789,
ryttmästare 1805, major i armén 1810
och utnämndes 1814 till
överstelöjtnant. Han deltog bl. a. i fälttågen i
Tyskland och Norge 1813—14. År
1820 tog han avsked ur tjänsten. Vid
sidan av denna hade han redan tidigt
odlat litterära och konstnärliga
intressen, studerade en tid i Uppsala
(1788) och lärde sig hantera pensel
och penna, gravstickel och etsnål.
Det var framför allt som grafiker han
kom att bli mycket produktiv, då han
1818 startade sitt "Konst- och
nyhetsmagasin", som 1823—44 utkom
under titeln "Magasin för konst, ny-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
