Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Boheman, Ezaline - 5. Boheman, Erik - Bohlin, Abraham - Bohlin, Karl, astronom, se s. 382 - Bohlin, Knut, skolman, botanist, se s. 382 - Bohlin, Torsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boheman
381
Boheman
de oekså som översättare, bl. a. av
Kipling, Hall Caine, Musset m. fi.
När hon 1928 drog sig tillbaka från
sin red.-post, belönades hon med Illis
quorum. — Gift 1887 med
språkforskaren Mauritz Boheman (B. 3).
5. Boheman, Erik Carlsson,
diplomat, f. 19 jan. 1895 i Stockholm.
Föräldrar: kanslisekreteraren Carl B.
och Ellen Abramson. Sonson till B. 2.
— B. blev jur. kand. i Stockholm 1918.
Omkr. den tid, då Hj. Branting
började dominera den sv.
utrikespolitiken, trädde B. i diplomatisk tjänst,
anställdes 1918 som attaché vid
beskickningen i Paris och året därpå i
London, varefter han blev tf.
byrå-sekr. i Utrikesdep. 1919, byråsekr.
1921, tf. förste legationssekr. s. å.,
legationssekr. 1925, byråchef på
politiska avd. 1926 och denna avd:s chef
1928. År 1930 utnämndes han till
utrikesråd. Följ. år kom han åter till
utlandet, först som beskickningschef
i Ankara och Sofia samt i Aten (från
1933). Åren 1934—38 var han
sändebud i Warszawa och Bukarest och
nedlade på denna post ett
betydelsefullt arbete på bl. a. utvecklandet av
de sv.-polska handelsförbindelserna.
Sedan 1938 är B. kabinettssekr. Hans
ställning som utrikesministerns
närmaste man har gjort, att hans
förtrogenhet med den internat, diplomatin
kommit väl till sin rätt under de
påfrestningar, som det andra
världskriget medfört för sv. utrikesledning. B.
anses som en av våra skickligaste
diplomater och har anlitats i en rad
viktiga uppdrag. Åren 1921—26 var
han sålunda sekr. hos de sv.
delegaterna vid N. F:s församling samt
upprepade gånger bitr. delegat. Han var
även sakkunnig vid 1930 års
försvarskommission samt bitr. ombud vid
nedrustningskonferensen i Genève 1932.
Efter krigsutbrottet 1939 liar B. bl. a.
lett handelsförhandlingar med
Storbritannien och Sovjetunionen. — Gift
1) 1919—27 med grevinnan Gunilla
Wachtmeister; 2) 1932 med Margaret
Mattsson. B. E—r.
Bohlin, Abraham,
bokförläggare, f. 12 juni 1810 i Marstrand, † 28
maj 1S90 i Stockholm. Föräldrar:
hovapotekaren Karl Henrik B. och Sara
Kristina Brask. —• Redan vid 17 års
ålder blev B. föreståndare för E.
Bruzelius’ bokhandel i Karlstad ocli
flyttades några år senare till
huvudkontoret i Uppsala. Han öppnade 1833 en
egen bokhandel i Norrköping, inköpte
även ett boktryckeri samt utgav tidn.
Aftonbladet i Norrköping. Då
företaget inte lönade sig, sålde han
bokhandeln och tryckeriet 1836 och
arbetade som bokhandels- och
förlagsbiträde i Stockholm och Uppsala. Under
denna tid var han även litterärt
verksam och utgav 1838 "Handbok för
resande i Sverige" och 1843 "Mälaren
med dess stränder och öar". Han blev
1845 disponent för N. M. Lindhs be-
Abraham Bohlin.
kanta förlag och tryckeri i Örebro.
B. nedlade ett stort arbete på firmans
utveckling, blev 1856 delägare i och
1867 ensam ägare av hela firman.
Förlaget hade förut endast utgivit
katekeser, uppbyggelseskrifter och
rövarromaner, men B. började
förlägga skönlitterära arbeten, ss. P. D.
A. Atterboms, Fredrika Bremers,
C. W. Bottigers, B. E. Malmströms
och J. L. Runebergs samlade
skrifter samt fortsatte det stora verket
"Biographiskt lexicon öfver
namnkunnige svenska män" med Peter och
senare Harald Wieselgren som
huvudredaktörer. En ögonsjukdom hindrade
honom att fortsätta det ansträngande
förlagsarbetet, och 1874 sålde han
förlaget till F. & G. Beijer och flyttade
åter till Stockholm. B. deltog i
stiftandet av Sv. bokförläggarefören. och
var 1865—71 fören:s kommissionär.
— Ogift. N. P.
Torsten Bohlin.
Bohlin, Karl, astronom, se s. 382.
Bohlin, Knut, skolman, botanist,
se s. 382.
Bohlin, Torsten Bernhard,
teolog, biskop, f. 2 dec. 1889 i Uppsala.
Föräldrar: prosten Bernhard B. ocli
Hilda Kolmodin. — B. avlade
stu-dentex. 1908, blev teol. kand. 1912,
fil. kand. 1913, teol. lic. 1917,
docent 1918 och teol. dr 1921, allt i
Uppsala. År 1925 blev han prof. i
systematisk teologi vid Åbo akad.
och återbördades 1929 till Uppsala
som prof. i dogmatik och
moralteologi. År 1934 utnämndes B. till
biskop i Härnösand. Han blev liedersdr
i Jena 1932 och i Åbo 1934 samt e. o.
hovpredikant 1936. — B:s tidigare
vetenskapliga forskningar rörde sig
om kristna personligheters liv och
tankevärld. Omfattande och
djuplodande äro hans studier av Sören
Kierkegaard: "Sören Kierkegaards
etiska åskådning" (1918), "Pontus
Wikner och Sören Kierkegaard"
(1919) samt det stora
sammanfattande arbetet "Sören Kierkegaards
dogmatiska åskådning" (1925, övers, till
tyska 1927). Vidare gjorde han under
de tidigare studieåren fina analyser
av Pascal och Amiel ("Blaise Pascal",
1—2, 1920—21, och "Henri-Frédéric
Amiel", 1921). Den teologiska etiken
har han riktat med det skarpsinniga
verket "Das Grundproblem der Ethik"
(1923), där han vill visa, att den
religiösa gudstron är nödvändig för
moralens rätta förankring. I verket
"Gudstro och Kristustro hos Luther"
(1927) har han trängt in i Luthers
centrala tankevärld. Den mindre
skriften "Tro och uppenbarelse" (1926,
övers, till tyska 1928) är en
vidräkning med den dialektiska teologin,
vars logiska brister på ett
skickligt sätt framvisas. B:s talang som
polemiker och debattör, väl
omvittnad från många studentdiskussioner,
Erik Boheman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
