Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björck, Emanuel - Björck, Erik - Björck, Gottfrid, arméofficer, se s. 335 - Björck, Irma, operasångerska, se s. 335 - Björck, Jacob - Björck, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björck 332 Björkander
Oscar Ejörck.
anstads stadsfullmäktige och av
drätselkammaren där frän 1925 samt var
ordf. i arbetslöshetskommittén där
1927—30 och led. av Kristianst. läns
landsting frän 1930. -— B. kom att
spela en framstående roll såväl i
politiken som i tidn.-världen.
Politiskt framträdde han som organisatör
för högern inom sin landsända, som
skicklig och uppmärksammad
debattör i riksdagen och som snabb,
välunderrättad och klok bedömare på
sin tidn:s ledande avd., inte minst i
utrikespolitiska frågor (särskilt
franska). Hans realitetssinne, som inom
politiken tog sig uttryck i ständig
strävan efter positiva resultat, förde
honom även in i pressens olika
organisationer, där hans koncilianta väsen
och förhandlingsskicklighet bl. a.
togos i anspråk på ordf.-posten i Sv.
tidn.-utgivarefören. från 1928
(styr.-led. där 1921 ocli ordf. för dess s.
krets 1919) och i Publicistklubben
från 1934. B. var från 1931 medl. av
styr. för Tidn:nas telegrambyrå och
från 1932 av styr. för ab. Radiotjänst
samt blev 1935 led. av
Upplysningsnämnden (som K. M:ts repr.). Han
utgav "Sparbanken i Christianstad
1826—1926" (1926). Han företog
studieresor till Tyskland, England och
Frankrike. — Ogift. N. B.
Björck, Erik, präst, f. 13 jan.
166S i Köping, † 21 aug. 1740 i Falun.
Föräldrar: kyrkoherden Tobias
An-dreæ B. och Magdalena Rudelia. —
B. blev student i Uppsala 1687. Han
kallades av konungen till pastor vid
sv.-lutherska förs. i Amerika,
prästvigdes 1696 och tjänstgjorde 1697—
1713 som präst i den forna sv. kolonin
Nya Sverige. Sistn. år förordnades
lian till prost över de sv. förs. i
Amerika men utnämndes redan följ. år till
kyrkoherde i Falun och återvände till
Sverige. B. utförde ett framgångsrikt
arbete i Amerika, där han trots stora
svårigheter lyckades få till stånd en
kyrka nära Philadelphia. — Gift 1)
1702 med Kristina Stalcop, † 1720;
2) 1722 med Sala Elvia. G. R.
Björck, Gottfrid, arméofficer,
se s. 335.
Björck, Irma, operasångerska, se
s. 335.
Björck, Jacob, porträttmålare,
f. 1727 (1728?), † 20 febr. 1793 i
Stockholm. — B. gick trol. i lära hos
J. H. Scheffel. Han övergick omkr.
1750 till att kopiera pastellmålaren
G. Lundbergs porträttmålningar,
van], i olja men undantagsvis även i
pastell. När han är som bäst, lyckas
han ganska väl fånga originalens
elegans, men så småningom blir hans
produktion allt stelare och torrare.
— Gift med Cicilia Gren. Th. N.
Björck, Gustaf Oscar,
porträttmålare, f. 15 jan. 1860 i Stockholm,
† 5 dec. 1929 därstädes. Föräldrar:
gulddragaren Klas Gustaf Albert B.
och Augusta Ulrika Pihlgren. —
Vid tretton års ålder började B.
i Konstakad:s principskola, och 1876
kom lian under ledning av E.
Perséus, som fäste stora
förhoppningar vid sin unge elev. Att dessa icke
voro ogrundade, visa några
bevarade arbeten från den tiden, en i
sin djärva naturalism och tekniska
skicklighet förvånande studie av en
neger och framför allt den lilla bilden
av en måsskytt, där det vaksamma
och jaktberedda i blick och ställning
fångats med impressionistisk
säkerhet. Bägge äro utförda 1878. Fyra
år senare fick B. k. medaljen och
reste till Skagen, där han stiftade
bekantskap med Krøyer, paret Ancher,
Krohg m. fi. av den redan ryktbara
konstnärskolonin. Följ. vinter
tillbragte lian i Stockholm, där han bl. a.
målade sin fars porträtt, en värdig
inledning till den rad av bilder, vari
han skulle återge sina samtida. År
1883 fick han ett statsstipendium och
rekommenderades att resa till
Bryssel, men han for tillbaka till Skagen
och vännerna där, vilkas kraftfulla
realism tilltalade honom mera än det
akademiska historiemåleri, som hans
gynnare där hemma hoppades av
honom. Nu målade han den stora duken
"Nödskott", där man ser en
fiskarhustru med sina barn över en
avbruten måltid oroligt blicka ut genom
fönstret. Den originella
kompositionen med sina djärva beskärningar av
blickfältet bidrar till att ge
målningen dramatiskt liv. Tavlan inköptes
1884 av Statens Museum for Kunst i
Köpenhamn, där den alltjämt utgör
ett av huvudnumren i den sv. avd.
Efter en vinter i Paris, där B. fäste
sig vid Manets konst, tillbragte han
ånyo en sommar på Skagen och
målade åtskilliga bilder ur invånarnas
liv inom- och utomhus. Däribland kan
nämnas "När båten sättes i sjön", en
duk, som i sin friska realism ger
intryck av att vara utförd på stället i
händelseögonblicket. Efter ett kort be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
