Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Benedicks, Gustaf - 3. Benedicks-Bruce, Carolina - 4. Benedicks, Carl - Benedicta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Benedicks-Bruce
207
Benedicta
B. under åren 1892—1909 ss. led. av
Första K. för Västmanl. län och
tillhörde bl. a. särskilda utskott 1898 och
1900—05. Ss. utpräglad högerman
förfäktade han en doktrinär
konservatism, särskilt i striden mot
frihandel, socialism m. m. När Gysinge bruks
aktiemajoritet 1903 uppköptes av
Stora Kopparbergs bergslags ab.,
flyttade B. till Stockholm. Han var led.
av Gävleb. läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott 1882—1904, av
egnahemskommittén 1899—1901 och
av kommittén ang. ordnande av
jordbruksförsöksväsendet 1900—01. Som
en av grundarna av Sv.
mosskultur-fören. var han led. av dess styr. 1887
—1912. Han var led. av
Lantbruksakad. från 1887. — Gift 1871 med
Anna Benedicks. (S. R.)
3. Benedicks-Bruce, Carolina
Maria, skulptris, f. 28 okt. 1856 i
Stockholm, † 16 febr. 1935 i
Väst-kinde skn, Gotl. län. Syster till B. 2.
— B. studerade vid Konstakad. 1881
-—85 och därefter i Paris för A.
Fal-guière. Hennes konst är starkt
influerad av fransk symbolism och får
gärna ett moraliserande drag. Detta
gör sig starkast gällande i de större
figurkompositionerna, medan hon i
statyetter som "Morgonbadet" ocli
"Sista plagget" ger älskvärda
genrebilder. Pä senare år utförde hon en
del porträttbyster, som utmärka sig
för nobless i utförande och
uppfattning. B. utförde även etsningar ocli
akvareller med landskaps- och
djurmotiv. På Gotland, där hon var bosatt
sedan 1903, tog hon livlig del i såväl
det sociala arbetet som
hembygdsforskningen, för vars främjande hon
instiftade den s. k. Blair-Bruce-fonden
till minne av sin make, den
kanadensiske målaren William Blair-Bruce
(f. 1858, † 1906), med vilken hon var
gift sedan 1888. Th. N.
4. Benedicks, Carl Axel Fredrik,
metallograf, fysiker, f. 27 maj 1875
Gustaf Benedicks.
i Stockholm. Föräldrar:
brukspatronen Edvard Otto B. och Sofia
Elisabet Tholander. Halvbror till B. 2 och
B. 3. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1893 blev B. fil. kand. 1896,
fil. lic. 1902, fil. dr och docent i
fysikalisk kemi 1904, allt vid
Uppsala univ. Han var prof. i fysik vid
Stockholms högskola 1911—22 samt
prof. och föreståndare för
Metallografiska inst. i Stockholm 1920—35.
Han valdes till led. av Ing. vet. akad.
1919 och av Vet. akad. 1924, blev
hedersdr i Berlin 1929 och i Kraköw
1937, belönades med
Carnegiemedal-jen 1910 och Bessemermedaljen 1927.
Han har företagit studieresor inom
Europa och till Förenta staterna. — B.
är en framstående fysiker och
metallograf, särskilt stålforskare, som
har utfört ett flertal skarpsinniga
undersökningar, vilka tilldragit sig
internat. uppmärksamhet och blivit av
betydelse för industrin. I sin forskning
har han visat stor mångsidighet och
utgivit talrika arbeten främst i
metallografi och fysik men även i
geologi, mineralogi, kemi, astronomi och
matematik. -—- I sin gradualavhandl.
"Recherches physiques et
physico-chimiiques sur l’acier au carbone"
(1904) bestämde B. fysikaliska
egenskaper hos stål grundligare än man
dittills ansett erforderligt. Med
Car-negiestipendium utförde B. 1908 en
undersökning av praktiska frågor i
samband med stålets härdning, ss.
olika härdvätskors
avkylningsförmå-ga. B: s mest uppseendeväckande arbete
under denna tid var hans
framställning av syntetiskt meteorjärn,
"Syn-thèse du fer météorique" (1910).
Bekant var, att vid slipning och etsning
av meteorjärn framträder en särskild
struktur, kännetecknad av de s. k.
Widmanrastättenska figurerna.
Denna struktur, som icke återfunnits i
vanliga järnlegeringar, ansågs
karakteristisk för "celest järn". Samma
struktur återfanns även hos gediget
nickel järn från Ovifak på Grönland,
vilket dock av geologiska skäl
tillskrevs jordiskt ursprung. Under
begagnande av ett av Osmond
uppställt jämviktsdiagram lyckades B.
genom snabb avkylning av en smälta
under högt tryck framställa
järnlegeringar med den
Widniannstätten-ska strukturen, varigenom det
terres-triska ursprunget av Ovifakjärnet
kunde anses säkerställt. ("Det stora
Nordenskiöldska järnblocket från
Ovifak: mikrostruktur och
bildningssätt", av H. Löfquist och B., 1941).
— B. liar vidare intresserat sig för
ometalliska föroreningar i stål, vilken
fråga endast kunde angripas med
mikrokemiska metoder, som han införde
på sitt inst. Tills, med H. Löfquist ut-
Carl Benedicks.
gav B. 1929 de första resultaten i
verket "Slagginneslutningar i järn och
stål", som innehåller det första
fullständiga järnsyrediagrammet (övers,
till engelska 1930). — Bland den stora
mängd problem inom metallografin,
som B. angripit, må särskilt nämnas
korntillväxt vid glödgning, korrosion i
ångpannor, bestämning av smälta
metallers specifika vikt, fasta lösningars
elasticitet, frågan om stålets "body"
och bestämning av halten lösta gaser
i järn genom vakuumextraktion. —
Under senare år har en allt större del
av B: s arbeten blivit av rent fysikalisk
natur, varvid särskilt termoelektriska
fenomen sysselsatt honom. Enligt
B:s uppfattning alstras en
termoström i en enmetallisk homogen
krets, såvida temperaturfördelningen
är utpräglat osymimetrisk. Omvänt
bör ett potentialfall i en homogen
ledare orsaka en temperaturdifferens
i ledaren. Dessa effekter anser sig B.
även experimentellt ha påvisat ocli
betecknar dem som l:a och 2:a
bene-dickseffekterna ("The homogeneous
electrothermic effect", 1921, belönad
av franska vet. akad.). — B:s kemiska
arbeten behandla den sällsynta
jordarten gadolinium. -— Bland B:s
mineralogiska insatser må nämnas
upptäckten av mineralet thalénit, ett
ytt-riumsilikat, uppkallat efter
uppsalafysikern Robert Thalén. —• Av hans
mer populärt lagda arbeten må
nämnas "Metallografi" (1925) och
"Legeringskunskap" (1938). — Gift 1899
med Cecilia af Geijerstam. S. L., B. S.
Benedicta, drottning omkr. 1200.
Dotter till Ebbe Sunesøn av den
berömda Hvideätten i Danmark. — B.
förmäldes med konung Sverker d. y.
Karlsson i Sverige. Denne hade,
sedan fadern mördats 1167, vistats vid
hovet i Danmark. Förmälningen
beseglade det goda förhållandet till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
