Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Behm, Florentin - 2. Behm, Wilhelm - 3. Behm, Alarik - Behn, Andreas von - Behrens, Conrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behm
196
Behrens
lian en mycket god kännare av floran
i dessa landskap. Han var en utmärkt
iakttagare, och i flera
växtgeografiska arbeten framlade han sina rön,
bl. a. i "Anteckningar till Jemtlands
flora" (1881). Det av K. F. Dusén
utgivna arbetet "Bidrag till
Härjedalens och Helsinglands flora" (1880)
innehåller värdefulla bidrag av B.
Han företog även vidsträckta
exkursioner i Norge, bl. a. på Dovre och i
Finnmarken, samt besökte Björnön
och Spetsbergen. — Gift 1868 med
Beda Margareta Susanna Åström. —
Litt.: biografi av S. Birger i Sv.
bo-tan. tidskr. 1916. S. L.
2. Behm, Wilhelm Emanuel,
målare, f. 23 febr. 1859 i Ervalla
skn, Örebro län, † 13 nov. 1934 i
Rönninge, Stockholms län. Föräldrar:
kyrkoherden Emanuel B. och
Charlotte Sofia Stenius. — Efter studier
vid Tekn. skolan var B. elev i Konst
-akad:s landskapsskola 1879—85 och
vistades sedan i Paris omkr. 1890,
varefter lian slog sig ned i
hemlandet-och ägnade sig åt att skildra sv.
natur, som han återgav med kraft och
värme, stämningsfullt men utan
sentimentalitet. Hans tidigaste dukar
äro stämda i en fin grå lieilton. Efter
parisvistelsen blev hans färgskala
rikare och ljusare, och hans intresse
för de atmosfäriska verkningarna och
ljusets spel fick större utrymme. Hans
motivval kännetecknas av förkärlek
för det kargt idylliska i den mellansv.
björkhagen, som lian ofta målat i
vårvinterskrud med snöfläckar på
barmark och bristande strandisar i disig
skymningsluft eller döende kvällsljus.
Som ex. på lians lyriska men frasfria
måleri kunna, nämnas "Tidig vår"
(1897), "Vinterdag" (1900),
"Mars-afton" (1904), "I björkhagen",
"Lindallé i senhöst" (1893), "Snöfläckar",
"Solig vinter", "Afton vid stranden",
"Vid skogskanten" ocli "Motiv från
Trosa". B. är bl. a. repr. i Nat. mus.
och Göteborgs mus. Han blev led. av
Konstakad. 1910. — Genom en
donation överlämnades hela hans
konstnärliga kvarlåtenskap till
"Konstnärernas hjälpfond". Den utställdes i
Stockholm 1942. — Ogift. Th. N.
3. Behm, Axel Alarik, zoolog, f.
17 juli 1871 i Ovikens skn, Jämtl. län.
Son till B. 1.—-Efter skolgång i
Östersund deltog B. i lantmäteri-och
skogsförrättningar i Jämtland och
Härjedalen somrarna 1883—91, var
konservator vid Riksmus :s vertebratavd.
1892—97, amanuens vid Nord. mus.
1897—1906 samt intendent och
föreståndare för dess naturvetenskapliga
avd. på Skansen 1906—37. Han var
tf. föreståndare för Skansen 1906—
07 och ekonomichef för Nord. mus.
och Skansen 1926—30 samt har
företagit forskningsresor bl. a. till
Spetsbergen, Björnön oeh norska
Finnmarken 1900 och i studiesyfte besökt de
flesta europeiska zoologiska
trädgårdar. — B., som är en god kännare av
vår högre fauna, har haft sin
huvudsakliga gärning förlagd till Skansen,
vars djurvärld lämnat material till
ett flertal skrifter, ss. "Från Skansens
zoologiska trädgård" (1908) ocli den
intressanta "Djurliv på Skansen
utanför mur och bur" (1937). Andra
arbeten äro "Från fjällbygden" (1910),
"Från vildmark och djurgård" (1915),
"Jaktlexikon" (1920) och "Nordiska
däggdjur" (1922). B. var utgivare av
4:e sv. uppl. av Brehms stora verk
"Djurens liv" (15 delar, 1920—31).
Utan kännedom om Hazelius’ blott
skisserade planer skapade B. 1914 en
trädgårdsanläggning med
kulturhistoriskt intressanta växter, som i folkets
föreställningsvärld trötts äga läkande
eller magiska krafter, örtagården,
som i modern tid är den första i sitt
slag i världen, hör till Skansens
sevärdheter och liar fått efterföljare på
många håll i Sverige och utlandet. —
Gift 1904 med Sigrid Millrath. S. L.
Behn, Andreas von,
miniatyrmålare, uppges vara född i
Kristianopel 1650 men kallas även "norvagus",
norrman, † omkr. 1715. — Efter
studier för D. K. Ehrenstrahl ocli i
utlandet, bl. a. i London, blev B.
1677 kabinettskonterfej are hos
Hedvig Eleonora och tjänstgjorde senare
även som ritmästare åt kronprinsen
(Karl XII). År 1693 utnämndes han
till k. hovminiatyrmålare men fick
avstå från befattningen till förmån
för E. Brenner. B. erhöll i stället en
årlig pension, som utgick även sedan
lian 1710 fått änkedrottningens
tillstånd att resa utrikes. Han lär nu ha
varit hovmålare hos konung August
av Polen och vistades 1713 i Wien.
Kort därefter synes ban ha avlidit.
— B. var till det yttre "en putslustig
Andreas von Behn. Målning av D. von Krafft
(Gripsholm).
barockminiatyr i dvärggestalt"
(Levertin) och mycket ful, varför hans
elev kronprinsen lär ha kallat honom
"markattan". Han intog emellertid
en gynnad ställning vid hovet och var
på 1690-talet ganska välbärgad men
inlät sig på affärer och fick det allt
mera bekymmersamt. Han lär också
lia sysslat med spioneri för danske
ministern i Stockholm Jens Juels
räkning. — Som konstnär står B. i starkt
beroende av Ehrenstrahl, vars klara
färger han efterliknar och vars
figurkompositioner han kopierar. Någon
betydelse som självständig konstnär
ägde B. knappast, ocli han var en rätt
otymplig tecknare. Större delen av
hans verk utgöres av porträtt, och
där kan lian stundom nå en viss
elegans, t. ex. i bilden av hovmarskalken
A. Leijonsköld. Han målade även
bibliska scener, allegorier, t. ex. över
Karl XII:b födelse (i Nat. mus.) och
motiv ur antikens mytologi, vanl.
efter äldre förebilder (Ehrenstrahl,
Goltzius, Veronese). Flertalet av hans
målningar äro utförda i olja på
koppar, men han målade även i
vattenfärger på pergament. Utom i Nat.
mus. är B. repr. i flera enskilda
samlingar samt i Norrköpings mus. med
"Gosse som blottar bröstet på en
kvinna". — Gift med Anna Elisabet
Huswädell från Flensburg. — Litt.:
K. Asplund, "Den sv.
porträttminiatyrens historia" (1916). Th. N.
Behrens, Hans Conrad Friedrich
Wilhelm Belirend, operasångare, f.
27 jan. 1835 i Sambleben i
Braunschweig, † 16 jan. 1898 i New York.
Föräldrar: kyrkoherden Carl
Heinrich B. oeh Louise Emerentia Krause.
—■ B., som kom till Sverige 1854,
ägnade sig först åt
affärsverksamhet och innehade 1857—61 en egen
firma i Stockholm. Redan tidigt
började lian bedriva sångstudier för I.
Älarik Behm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
