Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnekow - Barnekow, Fredrik - Barr, Knut - Barre, Birger - 1. Barthel, Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barnekow
1S4
Barthel
Fredrik Barnekow.
stekammarjunkaren friherre
Christian B. (f. 1773, † 1830), upphöjdes
1816 i grevligt stånd enligt 37 § R. F.
Han blev farfars far till greve
Ragnar B. (f. 1877), led. av Första K.
1919—21 (liberal), sedan 1931 v. ordf.
i Ivristianst. läns
hushållningssällskap. En sonson till greve Christian
B. var politikern friherre Fredrik B.
(se nedan). Dennes son, friherre Adolf
B. (f. 1871, † 1933), åtnjöt liksom sin
syssling, greve Ragnar B., allm.
anseende genom sin ivriga verksamhet i
Ivristianst. läns
jordbruksorganisationer. — Litt.: A. Barnekow,
"Anteckningar om släkten B." (1918).
Barnekow, Christian Fredrik
Kjell, friherre, lanthushållare,
politiker, f. 26 nov. 1839 på Äraslöv i
Vinslövs skn, Kristianst. län, † 14 jan.
1912 i Kristianstad. Föräldrar:
ryttmästaren friherre Adolf Christian B.
och friherrinnan Eva Christina
Gyllenkrok. — Sedan B. från 1856 studerat
några år vid Lunds univ., blev han
underlöjtnant vid Skånska dragonreg.
1860 men lämnade militärtjänsten 1870
för att ägna sig åt skötseln av
fädernegodset Åraslöv. Från första början
visade han ett levande intresse för länets
ekonomiska och kulturella frågor och
innehade under årtionden en rad av
de viktigaste förtroendeuppdragen i
länet; han var bl. a. led. av styr. för
Alnarps lantbruksinst. 1870—1902
och för önnestads folkhögskola 1870—
1911 (slutl. ordf.), led. av Kristianst.
läns landsting 1880—1907 (ordf. från
1892) och v. ordf. i Kristianst. läns
hushållningssällskap 1883—1907. Han
blev led. av Lantbruksakad. 1898. —
Som repr. för Kristianst. län var B.
1S78—95 led. av Första K., där han
slöt sig till det s. k. skånska partiet.
Han sympatiserade varmt med
Lantmannapartiet och ingick även i detta
parti samt blev medl. av dess
förtroenderåd, då han 1895 lämnade
Första K. för att övergå till Andra K.
(—1905). Flera år tillhörde B.
bevillningsutskottet (ordf. 1887, 1892 och
1893) samt konstitutionsutskottet (v.
ordf. 1900—05). Under hela sin
riksdagsmannaverksamhet ägnade B. sitt
största intresse åt jordbrukspolitiska
frågor, varvid han stödde sig på sin
omfattande yrkeserfarenhet. Han var
visserl. utpräglad protektionist men
ådagalade ofta moderata tendenser
och varnade t. ex. 1894
majoritetspartiet "för de vänner, som, då I nu
haven makten, uppmana eder att
begagna denna för mycket till egen
fördel. Här finnas även andra
samhällsklasser och andra intressen, och
envar, som har makten, bör begagna den
med moderation, om han vill behålla
den". I rösträttsfrågan intog B. en
reformvänlig ställning, och i
unionsfrågan anslöt han sig till den
ram-stedtska ministärens försonliga
ståndpunkt. Samma försonlighet och
beredvillighet för reformer visade B. i
kyrkliga frågor både som
riksdagsman och som led. av kyrkomötena
1888—1903. — Gift 1869 med
friherrinnan Elisabeth Hedvig Gabriella
Ramel. G. U.
Barr, Knut August, tidningsman,
skriftställare och folkbildningsman,
f. 28 dec. 1871 i Arboga, † 5 juni 1929
i Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren
Anders Eriksson och Johanna
Eriksson. ■— B. inskrevs vid Uppsala univ.
1890 och blev där fil. kand. 1895, fil. lic.
1897 och fil. dr 1898 på en avhandl.
om Olof Broman. Han var redaktör
för Vänersborgsposten och Västra
dagbladet 1898—1905 samt
medarbetade i Stockholms-tidn. 1907—19
(framför allt som konstkritiker),
Dagens tidn. 1919—21 och Strix 1910—
18. Som folkbildningsman tillvann
han sig stor popularitet, och han var
1899—1905 föreståndare för
Vänersborgs arbetarinst. Han utgav bl. a.
"Då vi lågo i Uppsala och Lund "(tills,
med John Wigforss, 1906),
"Världsförklaringar och livsåskådningar"
(1910), "Politiska dialoger,
kann-stöperier i sommarvärmen" (1911),
"Linnés Nemesis Divina" (1923) och
"Swedenborgs Drömmar" (1924). B.
intog även en framskjuten plats inom
studentsångarkretsar (O. D.) och
offentliggjorde flera reseskildringar
från olika sångarfärder. — Gift 1)
1899 med Helena Björkman, † 1908;
2) 1917 med Agneta Nohre. R. A.
Barre, Birger Andreas,
hovaudi-tör, f. 24 sept. 1889 i Sandviken.
Föräldrar: avdelningschefen Anders
Olsson och Emma Jacobsson. — B. blev
jur. kand. 1912 och tjänstgjorde
därefter till 1918 på Abenius & Koersners
advokatkontor i Stockholm. Från 1919
till 1932 var han delägare i Ljung-
holm & Lundqvists advokatbyrå och
förestår från sistn. år egen
advokat-rörelse i Stockholm. Han blev v.
hov-auditör 1916 och ord. 1938. Han är
led. av Sveriges advokatsamfund
sedan 1917 och tillhör red. av dess
tidskrift. B. är sekr. i Sv.
bokförläggare-fören. sedan 1922 och v. ordf. i Fören.
Blomsterfonden sedan 1936. — B:s
praktik består huvudsakl. av
affärsjuridiska uppdrag. Han är bl. a.
ombudsman hos Sveriges litografiska
tryckerier (Esselte). — Gift 1921 med
Greta Hafström. M. B. L.
1. Barthel, Johan Gottfrid C hr
is-tian, lantbruksbakteriolog, f. 5 febr.
1873 i Sundsvall. Föräldrar:
skräd-darmästaren Wilhelm B. från
Schwarz-burg-Sondershausen och Johanna
Wallin.— B. inskrevs vid Tekn. högskolan
1892, utexaminerades från dess
fackskola för kemisk teknologi 1895,
studerade bakteriologi i Paris 1895—97,
genomgick högre mejeriinst. vid Alnarp
1897—98 och var föreståndare för
Separators mejeri-kemiska och
mejeribakteriologiska försökslaboratorium
vid Hamra gård i Tumba 1899—1907.
Han var överassistent vid
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet 1907—11 och
föreståndare för dess bakteriologiska avd.
1911—32, med prof:s titel sedan 1914.
Han var speciallärare i jäsningslära
vid Tekn. högskolan 1907—31 och blev
1932 prof. i mikrobiologi samt rektor
vid den nybildade
Lantbrukshögskolan, varifrån han erhöll avsked 1940.
Han var generalsekr. vid internat,
mejerikongressen i Stockholm 1911,
blev led. av Lantbruksakad. 1905 och
av Vet. akad. 1920 samt fil. hedersdr
vid Uppsala univ. 1932. — B. har
utfört ett omfattande
forskningsarbete inom mejeri- och
jordbruks-bakteriologin samt mejerikemin. Han
har undersökt mjölkens normala
bakterieflora, mjölksyrebakteriernas
förekomst utom mjölken samt luftningens
Christian Barthel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
