Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Banér, Carl - 9. Banér, Gustaf - 10. Banér, Gustaf Adam - 11. Banér, Johan - 12. Banér (Banier), Johan Gabriel - Bang, Ivar - Baptiste, Marie Louise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Banér
179
Baptiste
1631 att ersätta Axel Oxenstierna
som generalguvernör i Preussen, men
döden avbröt redan följ. år hans
lovande bana. -—- Gift 1628 med
friherrinnan Christina Sigrid Bielke. H. N.
9. Banér, Gustaf, friherre,
krigare, riksråd, f. 24 aug. 1618, † 21 jan.
1689. Son till B. 5. — B. uppnådde
under det tyska kriget överstes
tjänsteställning 1641 men inträdde 1648
på den civila ämbetsmannabanan, i
det han, ännu icke trettio år gammal,
utnämndes till landshövding på
Gotland. Han upphöjdes i friherrligt
stånd 1651, blev följ. år riksråd och
var 1654—57 landshövding i Uppland.
Karl X Gustavs danska krig medförde
dock, att B. äter blev krigare. Mest
bekant är hans insats som ledare för
den andra attacken mot Köpenhamn
vid den misslyckade stormningen i
febr. 1659. Han var då sedan 1657
general av kavalleriet och uppnådde
1663 rangen av fältmarskalk. Följ. år
efterträdde han G. O. Stenbock som
generalguvernör över Skåne, Halland
©ch Blekinge, en vid denna tid
syn-nerl. viktig post, som B. icke tycks
ha fyllt till belåtenhet. Han
återkallades 1669. Förlusten av detta ämbete
undergrävde hans ekonomiska
ställning, och genom reduktionen synes
han ha blivit fullständigt ruinerad.
—• Gift 1) 1642 med friherrinnan
Brita Bielke, † 1670; 2) 1672 med
grevinnan Märta Elisabet
Oxenstierna. H. N.
10. Banér, Gusta f Adam, greve,
generalguvernör, f. 1624, † 1681. Son
till B. 7 i hans första gifte. — På
grund av faderns förtjänster
upphöjdes B. 1651 till greve med Sordavala
till grevskap och blev även friherre
till Gamla Karleby s. å. Han
utnämndes 1653 till överkammarherre hos
drottning Kristina, blev överste 1655
samt var riksstallmästare 1664—66.
— Genom sitt obalanserade och
självsvåldiga uppträdande ådrog B. sig
namnet "Dulle-Banér" (dull =
högtyska toll, tokig). Under
brytningsåren på 1670-talet slöt han sig till
rikskanslern Magnus Gabriel De la
Gardies fiender, och genom sitt
hänsynslösa uppträdande mot kanslern
vid riksdagen 1675 främjade han
förmyndarräfsten. Trots all den
förargelse B. väckte hölls han om ryggen
av konungen oeh utnämndes till
generalguvernör i Ingermanland 1678. —
Gift 1) 1654 med grevinnan Catharina
Lillie, † 1667; 2) 1667 med
friherrinnan Maria Skytte af Duderhof. N. P.
11. Banér, Johan, friherre,
krigare, f. 14 juni 1659 på Lidboliolm,
Sjösås skn, Kronob. län, † 15 dec.
1736 i Stockholm. Föräldrar:
riksjägmästaren friherre Claes B. och
friherrinnan Ebba Sparre. Sonson till
B. 5. — B. deltog i Sveriges krig 1676
—79, gick i österrikisk tjänst mot
turkarna 1687, var major vid G. M.
Lewenhaupts reg. till fot i Holland
1688—92, blev generaladjutant hos
hertigen av Luxemburg 1693, överste
och generaladjutant i sachsisk tjänst
1696, generalmajor och chef för ett
kavallerireg. 1698, geheimeråd hos
hertigen av Holstein-Gottorp 1707, sv.
generallöjtnant 1717 och
överhovmästare vid holsteinska hovet 1719. B.
företrädde i politiken sin svärfar M.
Vellingks strävanden. I Holstein
förfäktade han de sv. intressena; i
Sverige var han under frihetstidens första
riksdagar verksam medl. av det
holsteinska partiet. — Gift 1) 1705 med
friherrinnan Margareta Charlotta
Banér, † 1706; 2) 1707 med grevinnan
Ulrika Christina Vellingk. T. 1).
12. Banér (Banier), Johan
Gabriel, friherre, krigare, f. 16
dec. 1662 i Stockholm, † 19 dec. 1706
i Gottorp. Föräldrar: riksrådet
friherre Svante B. och friherrinnan
Margareta Sparre. Sonson till B. 4.
—- B. var i fransk krigstjänst 1682
—85, österrikisk 1686—88, holländsk
1690—97 och holstein-gottorpsk 1697
—1706. År 1688 blev han
överstelöjtnant, 1697 generalmajor, 1700
generallöjtnant och geheimeråd och 1702
medl. av förmyndarregeringen för
hertig Karl Fredrik av
Holstein-Gottorp. — B. deltog bl. a. i slagen
vid Mohacs 1687 mot turkarna, vid
Fleurus 1690 och Neerwinden 1693
mot fransmännen och försvarade
framgångsrikt Tönningen 1700 mot
en stark dansk invasionsarmé. Hans
militära och politiska ställning i
Holstein ställde honom, särskilt efter
1702, inför uppgiften att bevara den
nära förbindelsen mellan Sverige oeh
Holstein. Han kom därigenom att
göra en för Sverige högst
betydelsefull insats. — Ogift. T. D.
Bang, Ivar Christian, läkare,
fysiolog, f. 28 okt. 1869 i Gran, Norge,
† 11 dec. 1918 i Lund. Föräldrar:
personelie kapellanen, sedermera
statsrådet och biskopen i Kristiania stift,
teol. dr Anton Christian B. och Laura
Kaasen. — Efter studentex. 1888
avlade B. medicinsk ämbetsex. 1895
vid Kristiania univ., där han var
assistent i fysiologi 1895—96 och 1899—
1900. Han studerade i Uppsala 1897
—99, utövade läkarpraktik i
Kristiania 1900—02, blev tf. prof. 1902 och
prof. 1904 i medicinsk och fysiologisk
kemi vid Lunds univ. samt sv.
medborgare sistn. år. Han blev med.
he-dersdr i Lund 1905. — B. var en
uppslagsrik och verksam forskare,
som på den fysiologiska kemins
arbetsområde gjorde uppmärksammade
och bestående insatser och i talrika
Ivar Bang.
skrifter framlade resultaten av sina
undersökningar. Han studerade de
i cellkärnorna ingående
äggviteämnena, nukleoproteiderna, och upptäckte
därvid en ny nukleinsyra,
guanylsy-ran, som han även lyckades
renfram-ställa. Inom enzymkemin framlade
han ett flertal arbeten. Bl. a.
behandlade han frågan, om löpe och pepsin
äro identiska enzymer. Sina främsta
resultat nådde B. inom den biokemiska
mikroanalysens område. Sålunda
utarbetade han mikrometoder för
bestämning av socker, albumoser ocli
gallsyror i urinen. Ännu vidsträcktare
användning fingo de mikrometoder
han utarbetade för
blodundersökningar. För sin mikrometod för
bestämning av blodets sockerhalt erhöll
han 1912 Sv. läkaresällskapets
Alva-rengapris. Han har även angivit
metoder för bestämning av vatten,
klorider, hämoglobin, albumin och globulin
i blod. För undersökningar rörande
det s. k. restkvävet i blod (det kväve,
som ej ingår i blodäggvitan) och den
därvid utarbetade
bestämningsmetoden erhöll han 1914 Läkaresällskapets
Kegnellska pris. Hans mikrometoder
för blodanalys ha till väsentlig del
möjliggjort, att tyngdpunkten vid
diagnosen av
ämnesomsättningssjukdomarna kunnat förläggas frän
urinundersökning till blodundersökning.
Han utgav bl. a. "Chemie und
Bio-cliemie der Lipoiden" (1911), "Der
Blutzucker" (1913), "Methoden zur
Mikrobestimmung einiger
Blutbe-standteile" (1916; 2:a uppl. 1920)
och "Lærebok i urinanalyse" (1917;
2:a uppl. 1926). — B. dog på sitt
laboratorium. — Gift 1896—1910 med
Ragnhild Magnus. — Litt.: biografi
av G. Petrén i Nord. medicin 1942.
H. W.
Baptiste, Marie Louise,
skådespelerska, f. antagl. 1760, † 1804 i
Paris. Föräldrarna, Jacques Anselme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
