Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bagge, Petter - 3. Bagge, Samuel - 4. Bagge, Jonas - 5. Bagge, Jonas Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bagge
171
Bagge
juni 1819 i Uddevalla. Föräldrar:
handlanden Peter Samuelsson B. och
Arma Christina Busch. — Efter några
års studier i Lund och utbildning vid
skeppsvarv och kungsgården ös
kloster gjorde B. 1763—64 en resa till
England, Holland, Frankrike och
Danmark, där han ingående studerade
jordbruk, handel och andra näringar.
Efter hemkomsten ägnade han sig åt
handel och industri och erhöll
burs|kap i Göteborg 1767. Där inrättade
han bl. a. ett sillrökeri efter engelskt
mönster, varifrån en betydande
export utgick. Samtidigt utsände han
expeditioner för infångande av
nord-kapsvalar. År 1776 anlade B. i
Marstrand ett skeppsvarv, som sedan
flyttades till Kusten vid Göteborg.
Han slog sig även på jordbruk och
inköpte flera gårdar i Västergötland
samt anlade vid Göta älv kvarn- ocli
stämverk och manufaktursmedjor.
Ett betydande arbete nedlade B. på
fullbordandet av Trollhätte kanal.
Genom den rastlösa energi, som B. och
hans medhjälpare vid projektets
utformande, William Chalmers,
utvecklade, kom Trollhätte kanal- och
slussverks bolag till stånd, och det
bestämda aktiekapitalet t. o. m.
övertecknades. B. utnämndes till en av de
två verkst. dir., som skulle övervaka
arbetets utförande. När kanalen år
1800 öppnades för trafik, utträdde B.
ur styr. En av Trollhättans slussar
bär hans namn. — Gift 1) 1768 med
Magdalena Beijer, † 1803; 2) 1808
med Ulrica Sophia Grentzelius. —
Litt.: S.E. Bring, "Trollhätte kanals
historia till 1844" (1911). S. R.
3. Bagge, Samuel, väg- och
vattenbyggnadsingenjör, f. 5 april 1774
i Göteborg, † 30 juli 1814 genom
olyckshändelse på Vättern. Son till
B. 2 i hans första gifte. — B. fick
genom sin far utbildning till väg- och
vattenbyggnadsingenjör och intog
dennes plats i styr. för Trollhätte
kanal 1800. Dock avgick han 1806 för
att fullgöra vissa uppdrag i Norge.
Ilan kom där i förbindelse med
bruksägaren Peder Anker och länsgreven
J. C. H. Wedel-Jarlsberg. Under
vistelsen i Norge, där B. synes ha
åtnjutit högt anseende, spelade han en
ioke oviktig roll i arbetet för detta
lands livsmedelsförsörjning under
kriget mot England. Först i samband med
revolutionen 1809 återkom B. och var
den viktigaste mellanhanden mellan
de sv. revolutionsmännen och den
norska regeringskommissionen. Han
stannade sedan i Sverige, till en början
sysselsatt med förarbetena för Göta
kanal, blev kapten mekanikus vid
arméns flotta 1809 och major 1810,
varefter han blev övermekanikus vid
kanalbygget. Hans insats där har bli-
vit föremål för mycken och besk
kritik. B. adlades 1814 men har ej
introducerats. — Gift 1) 1800 med Gertrud
Maria Damm, † 1804; 2) 1811 med
Sofia Charlotta Tham. H. N.
4. Bagge, Jonas,
bergsmekaniker, industrichef, f. 30 aug. 1800 i
Göteborg, † 15 april 1869 i Stockholm.
Föräldrar: stadskateketen Benjamin
B. och Gustava Regina Wallin. —
B. blev student i Uppsala 1820,
studerade där matematik och fysik, blev
auskultant i Bergskollegium 1822 och
avlade bergsex. s. å. Genom praktik
skaffade lian sig mångsidig
erfarenhet, förestod kopparmyntningen i
Avesta 1823—24, var arbetschef vid
byggandet av den aldrig fullbordade
Gråda kanal i Gagnef 1825—26,
byggmästare på Jernkontorets mekaniska
stat 1827—30 samt andre lärare och
prof. vid Bergsskolan i Falun 1830—
38. Han anordnade tillverkningen av
nytt sedelpapper vid Riksbankens
pappersbruk i Tumba 1833—34, var
förvaltare där 1838—52, chef för
Jernkontorets mekaniska stat 1839—52
och föreståndare för Riksbankens
sedeltryckeri från 1838. Han erhöll
prof: s titel 1830 och blev led. av Vet.
akad. 1849. — B. hade en utpräglat
teknisk begåvning. Sin egentliga
uppgift fann han som konsulterande
ingenjör till bergsmekanikens fromma
och erhöll i denna egenskap kraftigt
stöd från Jernkontoret, som satte
värde på "en så nyttig växelverkan
mellan teori och praktik". B. liar
uppfört en ofantlig mängd
industriella anläggningar av olika slag och
gjort många värdefulla uppfinningar.
Han konstruerade bl. a. en blåsmaskin
(1835), som levererades till ett
100-tal sv. masugnar och ännu efter
hundra år ej helt undanträngts av
nyare modeller, och ett valsverk för
krossning (bokning) av järnmalm vid
masugnarna. Han åtnjöt stort
anseende för sinnrika lösningar av vatten-
Jonas Bagge.
Jonas Samuel Bagge.
byggnadsproblem, varigenom han
kunde tillvarata även obetydliga
kraftmängder, och detta blev av största
värde för våra bruk, som ofta
baserat sin drift på växlande eller
otillräcklig vattentillgång. Hans
uppslagsrikedom togs även i anspråk för
andra vattendrivna verk, ss.
gruvkonster, kvarnar, sågar och
pappersbruk. Sin mångsidighet visade han
bl. a. genom utexperimenterandet av
det utmärkta, färgade papper, varpå
våra första moderna sedlar trycktes,
och vid Tumba och Riksbankens
sedeltryckeri ådagalade lian framstående
egenskaper som industrichef. Sedan
1855 innehade han i Stockholm eget
tryckeri, som kom att betyda mycket
för tryckeriteknikens utveckling i
landet. B. fick allmänt heta
"Tumba-Baggen" till skillnad från sin frände
Jonas Samuel B. (B. 5), som kallades
"Falu-Baggen". — Gift 1832 med Eva
Carolina Billmanson. S. L., (S. R.).
5. Bagge, Jonas Samuel,
fysiker, bergsmekaniker, f. 1 juli 1803
i Uddevalla, † 4 jan. 1870 i Falun.
Föräldrar: rådmannen Daniel
Benjamin B. och Anna Charlotta von
Schoultz. — B. blev student 1822,
filol. kand. 1826, fil. kand. 1829 och
fil. mag. s. å., allt vid Lunds univ.,
samt adjunkt i fysik och praktisk
mekanik vid Teknologiska inst. 1830.
Han var andre lärare och prof. i fysik
och mekanik vid Bergsskolan i Falun
1838—68, dess föreståndare 1845—48
och förordnades efter sin frände
Jonas B. (B. 4) till chef för
Jernkontorets mekaniska stat 1853—70. Han
blev led. av Vet. akad. 1857. — B.
var en av våra främsta
bergsmekaniker. Hans lärarverksamhet blev av
utomordentlig betydelse för den
praktiska mekaniken. Framför allt sökte
han fostra eleverna till
själwerksam-het, och vid undervisningen hade han
i Falu gruva med dess olika byggna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
