Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbman - 1. Arbman, Ernst - 2. Arbman, Ernst - 3. Arbman, Holger - Arborelius - 1. Arborelius, Olof Ulric - 2. Arborelius, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbman
120
Arborelius
Ernst Arbman (1).
son var handelsborgaren och
rådmannen i Arboga Johan Andersson (†
1679), vilkens barn antogo namnet A.
efter hemstaden. Sonsons sonsons son
till Johan Andersson var kyrkoherden
i Undersåker, senare i Offerdal,
kontraktsprosten Johan Olof A. (f. 1780,
† 1830). Denne hade fyra söner, av
vilka a) kontraktsprosten Ernst A.
(A. 1) blev farfar till
religionshistorikern Ernst A. (A. 2) och b)
apotekaren Gottfried A. (f. 1822, † 1889)
blev farfar till arkeologen Holger A.
(A. 3). — Litt.: B. Hasselberg,
"Släkten A. från Arboga" (1939). S. L.
1. Arbman, Ernst, präst, andlig
folkledare, f. 2 nov. 1818 i
Undersåker, Jämtl. län, † 18 maj 1896 i
Östersund. Föräldrar: kontraktsprosten
fil. mag. Johan Olof A. och Sophia
Johanna Dillner. — A. blev student i
Uppsala 1836 och avlade där
dimis-sionsex. 1840, prästvigdes 1841, blev
pastorsadjunkt i Brunflo s. å., avlade
pastoralex. 1848, blev komminister i
Rätan 1857, kyrkoherde i Sunne i
Jämtland 1862 och kontraktsprost
1874. — A. var en av ledarna för de
jämtländska väckelserörelserna på
1800-talet. Efter tvivel och svåra inre
strider kom han omkr. 1850 till visshet.
På hans initiativ bildades 1855
Jämtlands bibel- oeh traktatsällskap. Kort
efter A:s flyttning till Berg uppstod
där en genomgripande väckelse, ocli
även i Sunne kommo hans
ledaregenskaper till användning långt utanför
hans pastorat. Bland de yngre präster,
som anslutit sig till väckelserörelsen,
var A. den självskrivne ledaren. Stor
betydelse fingo de uppbyggelsemöten,
som A. satte i gång, och som höllos i
kyrkorna i storsjötrakten. Från 1873
till sin död var A. ordf. i Jämtl. läns
lutherska missionsfören., som anslöt
sig till Evangeliska
fosterlandsstiftelsen. — Gift 1843 med Eva Eslcilina
Dillner. —- Litt.: C. J. E. Hasselberg,
"E. A. och den jämtländska väckelsen
på hans tid" (1923). N. B.
2. Arbman, Ernst Gottfrid,
religionshistoriker, indolog, f. 12 april
1891 i Sundsvall. Föräldrar:
kontraktsprosten Olof Emanuel A. och
Maria Kristina Hasselberg. Sonson
till A. 1. — Efter studentex i
öster-sund 1909 blev A. teol. kand. 1914,
fil. kand. 1917, fil. lic. 1920 och fil. dr
1922 samt utnämndes till docent i
indisk filologi s. å. och i indisk filologi
och religionshistoria 1923, allt i
Uppsala. Sedan 1937 är A. prof. i allm.
religionshistoria vid Stockholms
högskola. — Som vetenskapsman har A.
främst fördjupat sig i indisk religion
och primitiv religon. Hans indologiska
arbeten "Rudra. Untersuchungen zum
altindischen Glauben und Kultus"
(1922), "Untersuchungen zur
primi-tiven Seelenvorstellung mit
beson-derer Itücksieht auf Indien" (i Le
monde oriental 1926 och 1927) samt
"Tod und Unsterblichkeit im
vedi-schen Glauben" (i Archiv für
Reli-gionswissenschaft 1927 och 1928)
utmärkas av grundlighet och filologisk
kunnighet. Inom den primitiva
religionen har A. ingående utrett
begreppet "mana" i arbetet "Seele und
Mana" (1931). — Gift 1927 med Telma
Ralston. (E. B—n).
3. Arbman, Erik Holger,
arkeolog, f. 8 sept. 1904 i Bettna skn,
Södermani. län. Föräldrar: apotekaren
Emanuel A. och Ester Bergwall.
— Efter studentex. i Nyköping 1923
blev A. fil. kand. vid Stockholms
högskola 1927, fil. lic. vid Uppsala
univ. 1931 samt fil. dr och docent
därstädes 1937. År 1941 blev han docent
vid Stockholms högskola. Bedan 1924
deltog A. i utgrävningarna i Asine
(Grekland) och återvände dit 1926
och 1930. Åren 1928—30 medverkade
han vid utgrävningarna i Alvastra
pålbyggnad och 1938 i Hedeby. Han
tjänstgjorde från 1928 som amanuens
vid Vitt. akad. och utnämndes 1939
till andre antikvarie vid Stat. hist.
mus. — A:s drsavhandl. "Schweden
und das karolingische Reich" (1937)
är en studie över
handelsförbindelserna mellan Sverige och Västeuropa
under 800-talet. Bland hans övriga
arbeten märkas den betydelsefulla
uppsatsen "Zur Kenntnis der ältesten
Eisenzeit in Schweden" (Acta
archæo-logica 1934) och den populära
framställningen "Birka, Sveriges äldsta
handelsstad" (1939). Från 1940 har
han sysslat med publiceringen av
fynden från Hj. Stolpes grävningar i
Birka. — Gift 1932 med Tullia
Dagny Ljungh. S. J.
Arborelius. Släkten härstammar
frän borgarsonen, senare komminis-
tern i Romfartuna, Västmanl. län,
Olaus Petri (f. 1641, † 1682), som
efter hemstaden Arboga antog
namnet A. Han blev farfars farfar till
kontraktsprosten Olof Ulric A. (A.
1). Söner till denne voro
landskapsmålaren Olof A. (A. 2) och
arkitekten Rudolf A. (A. 3).
1. Arborelius, Olofülrie, präst
och dialektforskare, f. 2 mars 1791 i
Älvdalen, Kopparb. län, † 28 nov.
1868 i Orsa, Kopparb. län. Föräldrar:
prosten i Mora Olof Persson A. och
Ulrika Maria MunekteU. — A. blev
1812 student i Uppsala, där han
avlade teologisk ex. 1815 och blev fil.
mag. 1818. Han blev 1817 kollega,
1826 konrektor och 1828 rektor vid
Falu trivialskola. Åren 1822—28
redigerade och utgav han "Fahlu
tidning". Han prästvigdes 1S22 och blev
1830 kyrkoherde i Orsa samt var 1837
—54 kontraktsprost. — A., vilken var
mera omtyckt som skolman än som
präst, kom att bli mest känd som
dialektforskare genom sina självständiga
undersökningar av Älvdalsmålet.
Detta har han behandlat deskriptivt i tre
avhandl. Den första innehåller en
redogörelse för uttalet och en ordlista
på omkr. 900 ord, den andra
böjningslära och den tredje ordbildningslära
och syntax. I dessa överträffar han
i klarhet och koncentration sin
föregångare R. Näsman, ocli trots vissa
brister ha de varit till stor nytta för
den sv. dialektforskningen. — Gift 1)
1824 med Elisabet Berglind, † 1837;
2) 1838 med Lovisa Stenqvist, † 1839;
3) 1840 med Charlotta Friman. N. B.
2. Arborelius, Olof Per (Petter)
Ulric, genre- och landskapsmålare, f.
4 nov. 1842 i Orsa, Kopparb. län, † 2
juni 1915 i Stockholm. Son till A. 1
i dennes tredje gifte. —- A. studerade
1861—68 vid Konstakad. och företog
1869—72 en studieresa till
Dusseldorf, München, Paris och Rom. Han
valdes till agreé vid Konstakad. 1872
Olof Arborelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
