Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Annerstedt, Claes - Anrep - 1. Anrep, Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anrep
114
Anrep
Claes Annerstedt.
tekarie hade A. föga tid över till
litterärt arbete. Hans uppsatser och
småskrifter från denna tid, delvis
ingående i rektorsprogrammen, behandla
särskilt univ.-bibl:s och univ:s
historia, några även aktuella frågor.
Särskilt värdefull är hans edition av
"Bref af Olof Rudbeck d. ä. rörande
Uppsala universitet" (1—4, 1893—■
1905). Efter sin avgång 1904
författade A., som invalts i Sv. akad.
1901, för dennas räkning
biografierna över Olaus Martini (1904) och
Magnus Stenbock (1905). Han
återupptog även arbetet på univ:s
historia och utgav i rask följd ett
dub-belbd 1908—09 (del 2: 1—2), ett
annat 1913—14 (del 3: 1—2) och
dessutom fem bihang. Han hade därmed
fört skildringen fram till år 1792. Ett
register till verket utarbetades av E.
Colliander 1931. Arbetet kan i fråga
om utförlighet, noggrannhet och
vetenskaplig metod jämföras med de
yppersta univ.-historier. Det ger också
den kanske ännu bästa skildringen av
den sv. vetenskapens historia ända till
den gustavianska tidens slut. Sina
stora samlingar till univ.-historien, 62
kvartvolymer och 15 kapslar, skänkte
A. redan i livstiden till univ.-bibl.
Sjuttiofemårig började han arbeta på
en ättartalssamling "Svenska
medeltidens frälsesläkter" (8 foliobd), som
visserl. aldrig blev fullbordad men
dock har ett stort värde även för den
politiska historien. — A:s
handskrifter tillföllo efter hans död Uppsala
univ.-bibl., som även ur hans
samlingar fick komplettera sitt bokbestånd.
Större delen av sin förmögenhet
testamenterade A. till univrs
änke-och pupiMkassa. -— Som historiker var
A. en av sin tids främsta. — A. hade
ett flertal offentliga uppdrag och
tillhörde olika fören. och sällskap. Han
var bl. a. stadsfullmäktig 1883—90,
landstingsman 1885—1907 (ordf. 1901
—07), blev hedersled, av Historische
Gesellschaft zu Berlin 1880, var sekr.
i Karl Johans förb. 1883—97 och blev
led. av Vitt akad. 1881 samt teol.
hedersdr 1917. En av G. Adde
utarbetad bibliografi över A:s skrifter ingår
i "Bibliografiska undersökningar,
Festskrift tillägnad Claes A. den 7
juni 1914". — Gift 1883 med Hilda
Bergman. —- Litt.: biografi av H.
Schück (i Nord. tidskr. för bok- och
bibl.-väsen, 1938); M. Lamm,
"Inträdestal i Sv. akad. den 20 dec. 1928 (i
Sv. akad: s handl. 1928). G. U.
Anrep, urgammal livländsk
här-mästerlig ätt, som härstammar från
Westfalen och på 1500-talet var en av
östersjöprovinsernas mest ansedda
släkter. Äldste kände stamfar var
Goswin A., vars avkomling Goswin
A. till Soor och Hähl, som levde
under 1400-talets senare hälft, blev
stamfar till den sv. ättegrenen. Med
dennes ättling i femte led,
hovmarskalken hos Gustav II Adolf, Reinhold
A. till Soor († 1622), inkom ätten till
Sverige, där den 1635 naturaliserades
och introducerades med hans son,
överstelöjtnanten Gustaf A. (f. 1616,
† 1666). Dennes sonson,
hovstallmäs-taren Aleph Herman A. (f. 1675, †
1719), hade åtta söner, bland vilka
majoren Jakob Reinhold A. (f. 1705,
† 1764) och hovrättsrådet Johan
Gabriel A. (f. 1712, † 1781) blevo
stamfäder för ättens nu levande tvenne
huvudgrenar. Till den äldre av dessa
hörde majoren Jakob Reinhold A:s
sonson, genealogen Johan Gabriel A.
(A. 1), och dennes bror,
överdirektörsassistenten i Järnvägsstyr. Frans
Gustaf A. (f. 1826, f 1875); dennes
dotter, dövstum- och blindpedagogen
Elisabeth A.-Nordin (A. 3) är i sitt
gifte med rektorn Fr. Nordin mor till
tonsättaren, musikdir. Birger
A.-Nordin (A. 4). — Till den yngre
huvudgrenen hörde hovrättsrådet Johan
Gabriel A:s sonsons son,
torvingenjö-ren Aleph A. (A. 2).
1. Anrep, Johan Gabriel,
genealog, f. 4 dec. 1821 på Lekeberga gård
i Knista skn, Örebro län, † 12 mars
1907 i Stockholm. Föräldrar:
kaptenen Johan Vilhelm A. och Maria
Margareta Palin. — A. blev 1851
extra kanslist vid poliskammaren i
Stockholm men ägnade sig vid sidan
därav och fr. o. m. 1857
uteslutande åt skriftställarskap. På
genealogins område kom han att göra
en banbrytande insats. Redan tidigt
visade han stort intresse för
släktforskning, och vistelsen i Stockholm
gav honom tillgång till arkiven. På
grundval av Riddarhusets stamtavlor
utgav han 1854—1903 "Sveriges
rid-derskaps och adels kaJender", som
ännu (1942) utkommer årl., och som
stått som förebild för flera utländska
kalendrar av samma slag, vidare
"Svenska adelns ättartaflor" (1—
4, 1858—64), i huvudsak ett avtryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
