Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Akrel, Fredrik - 2. Akrell, Carl Fredrik - Akselsson, se även Axelson, Axelsson - Akselsson, Lars - Alander, Pehr Gustaf - Albano, se Adlersparre; Carl August - Albe, Gerhrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Akrell
47
Albe
Gift 1777 med Christina Bergqvist.
—- Litt.: L. Looström, "Ben sv.
konst-akad. 1735—1835" (1887—91). Th. N.
2. Akrell, Carl Fredrik, före
adlandet Akrel, militär, topograf,
gravör, f. 13 jan. 1779 i Stockholm,
† 11 sept. 1868 därstädes. Son till
A. 1. — A. undervisades i hemmet
och för privatlärare, avlade vid
fjorton års ålder lantmäteriex. 1793
samt blev s. å. auskultant i
Lantmä-terikontoret. Därifrån övergick han
till fortifikationen 1794, avlade
offi-cersex. 1796 och verkade som lärare i
civilbyggnadskonst vid
fortifikationens läroverk 1796—98 och i artilleri,
taktik och kartritning 1798—1804. A.
gjorde sig bemärkt som ingenjör vid
Trollhätte kanal- och slussbyggnad,
vid befästningsarbetena i Stockholms
skärgård och vid Stralsund, blev
löjtnant vid den nyinrättade
Fältmätningskåren 1806, kapten i armén 1807
och lärare vid Krigsakad. 1807 (—28).
Hans lärartid blev av stor betydelse
för honom själv, dä han därunder kom
att fördjupa sina teoretiska
kunskaper. Hans insatser för höjandet av
militärutbildningen skattas högt,
särskilt på grund av hans
"Föreläsningar i fortifikation" (1—3, 1811), som
även utkom i rysk uppl. och har
använts vid kadettskolan i S:t
Petersburg. A. deltog som överadjutant i
tyska fälttåget 1813, då han tillhörde
kronprins Karl Johans generalstab
och utmärkte sig i slagen vid
Grossbeeren, Dennewitz och Leipzig. Han
adlades 1819 och blev efter fortsatt
befordran överste och chef för
Topografiska kåren 1831, vari
Fältmätningskåren uppgått. På denna post har A.
gjort en mycket betydande insats.
Hans förtjänst är bl. a., att det sv.
triangelnätet sammanbands med de
ryska och danska näten. Topografiska
kåren fick 1834 övertaga ledningen
av det optiska telegrafverket, som A.
hade att vidare utbygga. När så den
elektriska telegrafen skulle införas,
var det naturligt, att A. fick i
uppdrag att utarbeta förslagen (1852);
han utnämndes också till chef för
Elektriska telegrafverket 1854. Dess
snabba utveckling var främst hans
förtjänst. A. är även en av
märkesmännen i de sv. järnvägarnas
historia. År 1S52 fick han i uppdrag att
uppgöra planer för sträckningen av
stamlinjerna till ett järnvägsnät och
fullgjorde detta sä snart, att k.
proposition kunde avlåtas redan till 1853—
54 års riksdag. A. blev ordf. i den
järnvägskommitté, som 1855
tillsattes, och hade väsentlig andel i det
förslag till stambanor i mell. Sverige,
som förelades 1856 års riksdag. Detta
antogs dock icke obeskuret. I st. för
förslagets stambana n. om Mälaren
beslöts på förslag av Nils Ericson
en stambana s. om denna. —• A.
avgick som chef för Topografiska kåren
1856, för Telegrafverket 1862. Hans
militära karriär hade oavbrutet
fortsatt: han blev slutl. generallöjtnant
1854 samt tillhörde ett flertal
militära kommittéer, bl. a. kommittén för
Generalstabens organisation 1855—
56. — A. hade lärt sig gravera på
koppar av sin far, och hos
boktryckaren G. Broling fick han undervisning
i akvatintagravyr, som denne just
studerat i England. I denna teknik
utvecklade A. stor färdighet och utförde
en mängd bilder efter egna och andras
teckningar, ss. planscher till
Skjölde-brands "Voyage au Cap du Nord"
(1801—02). Han medarbetade 1817—
25 i Thersners "Fordna och
närvarande Sverige", där han signerat omkr.
100 blad, utgav en liten lärobok i
landskapsteckning (1S03), ritade och
graverade ett flertal kartor, t. ex.
"Plan af Stockholm" (1805). Han
målade även i olja och akvarell. Vid 83
års ålder började A. nedskriva sina
"Minnestaflor", som omspänna hela
hans levnad; de utgåvos 1884 och ha
ett stort kulturhistoriskt och även
politiskt-historiskt intresse. A. blev
led. av Krigsvet. akad. 1806,
Lant-bruksakad. 1812, Vet. akad. 1840
(preses 1851—52) och valdes till
hedersled. av Royal geographical
so-ciety of London 1850. — Gift 1S07
med Margareta Fredrika Lovisa
Gyl-lenhammar. — Litt.: H. Hamilton,
biografi i Vet. akad:s lefnadsteckn.,
bd 2 (1878—85). G. U., C. B.
Akselsson, se även Axelson,
Axelsson.
Akselsson, Lars, publicist, f. 2
jan. 1890 i Uppsala. Föräldrar:
överbibliotekarien fil. dr Aksel
Andersson och Hildur Kristina Wiklund.
— A. blev fil. mag. 1910 och fil. lie.
1914 i Uppsala, var amanuens i
Socialstyr. 1915—16, i Järnvägsstyr.
1915—17 och chef för dess statistiska
kontor 1918—30. Han har varit red.
för tidskr. Sunt förnuft och dir. i
Skattebetalarnas fören. sedan 1930.
A. har som sekr. och led. varit
verksam i ett flertal
sakkunnigeutredningar och kommittéer främst i
kommunikationsfrågor. —- Gift 1922 med
Elsa Wirsén. N. B.
Ålander, Pehr Gustaf,
historielärare, läroboksförfattare, f. 29
jan. 1807 i Stenums skn, Skarab. län,
† 1 juli 1874 på Särö i Halland.
Föräldrar: kyrkoherden Peter A.
och Sara Maria Hellstenius. —- A.
inskrevs vid Lunds univ. 1826 och
följ. år vid Uppsala univ., där han
blev fil. mag. 1833 och teol. kand.
1837. Han ägnade sig åt
lärarkallet och anställdes 1837 som vik.
Carl Fredrik Akrell. Målning (detalj) •■>*
J. P. Södermark (Telegrafstyrelsen).
lektor och från 1840 som lektor i
historia i Skara. — A. har gjort sig
känd genom ett omfattande
pedagogiskt författarskap; bl. a. har han
utgivit flera läroböcker i sv. och
allm. historia. De äro strängt
schematiskt uppställda och sakna nästan
helt och hållet berättande inslag. Han
var rektor vid Högre
elementarläroverket i Skara 1857—68 och 1871—
72, domkapitelsled. och
kommunalman. Det är kanske här han gjort sin
största insats. Han bevistade även
riksdagen 1862—63 som repr. för
borgarståndet. — Gift 1) 1840 med
Elisabet Linderholm, † 1866; 2) 1868
med Maria Charlotta Kullgren. H. N.
Albano, se Adlersparre, Carl
August.
Albe, Gerhard Albin, museiman
och marinmålare, f. 10 aug. 1892
i Stockholm. Föräldrar: sjökaptenen
Gerhard Svensson och Anna Blomberg.
— A. ägnade sig först åt sjömansyrket
1906—16 och avlade praktiska och
teoretiska examina inom detta
område. De konstnärliga intressena togo
emellertid överhanden, och 1917-—19
idkade han studier för prof. Ch.
Blache i Köpenhamn, 1922—23 för
prof. O. Jernberg i Berlin, varjämte
han 1919—25 besökte
Konstakad:s-etsningsskola. A. har utfört en rad
etsningar med motiv från kappseglingar
i skärgården och liknande, ävensom
historiska motiv, t. ex. "Slaget vid
Femern", "Linjeskeppet Ölands strid
mot engelsmännen 1704". De utmärka
sig genom saklighet och teknisk
kunnighet. — A. var dir.-assistent och
fackteknisk rådgivare vid Kronborgs,
mus. i Danmark 1924—25 och blev
1926 föreståndare för Sveriges
sjöfartsmus. i Stockholm. Sedan detta
1932 uppgått i Sjöhistoriska mus., är
A. intendent för dess sjöfartsavd. Som
kommissarie för Sv. segel sällskapets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
