- Project Runeberg -  Småländska Kulturbilder /
215

(1925) [MARC] Author: Ewert Wrangel - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nordiskt nationella riktningen i vår litteratur och dess småländska rötter - IV. Lings litterära genombrott

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tryckningen, som först ägde rum efter det famösa Åbo-mötet
1812, då den ryske grannen — den rövande jätten! — blev
vår bundsförvant och beskyddare.

Vissa uttryck ge anknytningspunkter till Finland, dess natur
och historia: Gylfe har åt Aura byggt en tron på sju holmar
och dess fotpall vaggade på snäckor (Helsingfors med
Sveaborg och hamnen), och “björnen vaktade hennes borg“ etc.
(Björneborg i det fruktbara Österbotten); hon hade fordom
stått Gylfe bi som sköldmö o. s. v. Men annars är allegorien
icke påträngande och bryter på det hela icke igenom
omklädnaden, såsom sedermera hos Ling blev vanligt.

Men vad som gjorde att Gylfe vann i synnerhet “hela det
yngre släktets hänryckning“ — såsom Atterbom vittnat — var
icke minst den däri anslagna fornnordiska tonen, som förut
icke hörts hos oss i samma styrka och med samma äkta klang.
Visserligen är det fornnordiska i Gylfe endast en allegorisk
omklädnad och rätt allmänt hållet. Men man måste betänka,
att dikten utkom femton år före Frithiofs saga, genom vilken
hela nationen först gjordes förtrogen med den fornnordiska
världen, och att Gylfe därför verkade med nyhetens kraft och behag.

Så skiftande, sköna och klangfulla rytmer som Tegnér i
Krigssången kunde icke Ling bjuda i sin Gylfe. Men hans
dikt är dock i hög grad uttrycktsfull även i musikaliskt avseende.
I de första fyra avdelningarna (stroferna) omväxla rader med 4
höjningar (betoningar) och sådana med 3 eller (någon gång) 2.
Sedan komma (i Gylfes tal) två avdelningar med knittelartade
verser (4 höjningar), som innehålla beskrivningar på Aura, hennes
utseende och hennes värde samt sista öden. Så följa åter fyra
strofer med olika långa verser och olika antal rader i var strof.
Dessa senare korrespondera i flera fall med de första fyra
stroferna. Vissa uttryck och rader upprepas helt eller i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:25:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smalandkul/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free