Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nordiskt nationella riktningen i vår litteratur och dess småländska rötter - IV. Lings litterära genombrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
“Ja!“ — röt han åter som fjällstormen vild —
“Ja, evigt hon är från mitt famntag skild
I den mäktige rövarens hand
står min trolovade där!
Förgäves hon gömmer sin Gylfes bild,
förgäves hon stavar, häpen och rädd,
de namn, som jag skrivit i havsbräddens sand.
Ack, ensam klagar Gylfe här,
ack, ensam, ensam han är,
förskjuten och hädd.“ —
Och lik den töckniga vinternatt
så mörk, så tårögd på ätthögen satt
den starke Gylfe, pansarklädd
Och kämparne reste sig alla nu
ifrån deras ljungväxta bädd.
De slogo den mjödfyllda bägarn itu:
“Ännu din begråtna älskar dig ju!“ —
så röto de alla, så röt en var —
“Till kamp, till hämnd, vår drott, vår far!
Hvi tövar du?
Hur mången gång i forntidens dar
du henne från våldsmannen slitit har;
upp, gör det ännu!“ —
Och nordfjällens eko gåfvo till svar.
“Upp, gör det ännu!“ —
Och se! Över fjällets skäggiga topp
månan blodfärgad gled.
Och stormvinden lyfte sin vinge opp,
och ställde på nytt sitt virvlande lopp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
