Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konst och konstnärer i Småland under nyare tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än i ålderns höst står i en frisk och levande produktion, tack
vare sitt kärnfulla gemyt och sin äkta, andaktsfyllda
hembygdskänsla.
Vid Ekströms sida kunde nämnas Nils Kreuger. Också
han älskar de stora vidderna, som han gärna upplivar med
skaror av präktiga hästar i bet eller i rörelse, avtecknande sig
mot vidsträckta horisonter, allt i kraftfulla konturer och
storslagen hållning.
Till opponenternas grupp, som bildade Svenska
konstnärsförbundet, hörde också från början Georg Pauli.
Skarpsinnigt har han avlyssnat och tytt utvecklingens pendelslag,
analyserat och experimenterat. Hans målarnatur har dock
övervunnit teorierna, och det “flammar“ alltjämt ungdomlig kraft i
hans drag, om än huvudet blivit grått.
Den riktning, som representerades av Konstnärsförbundet,
omfattades även av Esther Almqvist och Herman Norrman
båda stammande från landskapets nordöstra hörn. Den förra
ger oss med sin koloristiska begåvning både fina och kraftfulla
landskapsstämningar av olika art. Den senare, tidigt bortryckt,
ägde en underbar must i färgen och blev genom sin teknik
föregångare till den nyaste riktningen, expressionismen.
Andra vägar gick Albert Engström, likaså Gustaf
Ankarcrona. Engström, teckningens intelligente mästare, är
för den svenska publiken mest känd som “kolingarnas pappa“.
Som typskildrare är han bland vårt lands främste, både med
ritstift och med penna; men hans konstnärskap inskränker sig
icke blott härtill, och även om man hör till dem, som föga
uppskatta kolingskulten, måste man erinra sig Engströms många
andra “gubbar“, på kornet träffade och med saftig humor
återgivna. Man måste också beakta hans fint stämda, stundom veka
skildringar, ej minst från hans och hans faders småländska hembygd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
