Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidskonsten i Småland (Kronobergs och Jönköpings län) - IV. Stenkyrkornas typer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett och annat ställe var altarbordet redan ursprungligen av
trä; i Jät är ett sådant bevarat.
Endast ett tiotal bekanta kyrkor hade redan under
medeltiden torn, därav några vid Lagan, såsom Markaryd och
Hamneda, några i det norra centralområdet, såsom N. Ljunga,
Skepperstad och, längre ned vid Emån, Vetlanda; vidare
Rydaholm och, närmare Helgasjöområdet, Moeda och Bergunda samt
stiftets domkyrka; slutligen de två kyrkorna på Visingsö.
Tornen, ha i många fall ursprungligen icke tjänstgjort som
klocktorn — bredvid har ofta ännu i senare tider stått en
klockstapel, såsom vi se i Hamneda (fig. 14) och Moeda. Antagligt
är, att församlingsborna i ofredstider kunnat använda de fasta
tornen för tillfälligt försvar. I tornets södra mur löper ofta en
smal stentrappa; en och annan gång har väl, såsom i Skåne,
tunnvalv slagits över första våningen.
Utbyggnaderna framför portalerna, de s. k. vapenhusen, voro
än av trä och än av sten, i de flesta fall vida yngre än kyrkan,
såsom nyss nämndes. Så var ock förhållandet med sakristiorna,
vilka dock, till skydd för kyrkans dyrbarheter, alltjämt byggdes
av sten och med tjocka murar samt fasta (tunn-) valv. Åtskilliga
sakristior härstamma dock från medeltiden; ingången till
sakristian från koret visar då stundom en ursprunglig (romansk)
rundbåge.
Kyrkans yttre var merendels mycket enkelt, med undantag
för portalerna, bland vilka några rikt utsmyckade nedan skola
nämnas. Listverk och lisener tyckas sällan ha förekommit. En
och annan gång prydes absiden av bågställningar; så t. ex. i
Grenna samt i Lekeryd (fig. 6) — måhända ett inflytande
från byggnadskonsten i Västergötland; annars äro sådana
dekorationer oftare förekommande i Skåne. Kumlaby kyrka på Visingö
har kring absidfönstret och södra portalen en huggning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
