Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
kanske änno mer freqvent i det endast ganskt få orter
voro befriade derifrån, men likväl icke så dödlig.
Följande året voro vårfrossorna ganska lindriga och hösten
medförde endast ytterst få fall af remittens.
Bland de remittenta febrarna under denna epidemi
synas 3:ne hufvudsakliga former kanna åtskiljas. Den
första af dessa visar sig endast såsom vanlig intermittens
med ytterst ofullständig apyrexi och ofta komplicerad med
bronchial katarrh.*) Den utgör öfvergångsformen till de 2:ne
andra, hvilka företrädesvis utmärkas genom den starka
gastrici8men eller svårare nervösa symtomer, hvilket
äf-ven förorsakat deras täta forvexling med, å ena sidan
gastriska febern, å den andra abdominal-typhus. På
många orter torde man hafva gjort dessa former till en
komplex af båda och kallat dem ”gastrisk nervfeber.”
Med afseende å föregående öfversigt, hvilken till en
stor del är stödd på prov.läkarnes å Aland uppgifter,
måste vi anse frossans i tabellerna antecknade mortalitet
lemna ett ungefärligt uttryck af malarians intensitet
under de skilda åren. För hvarje gång frossorna enligt
dessa uppgifter visat sig talrikare har mortaliteten under
motsvarande rubrik stigit. Men såsom ofvan är anmärkt,
fall af 600 på de svåraste malaria-orter, samtidigt med gastrisk feber
under Augusti och September månader, liknar redan håruti nog mycket
de svårare remittenta formerna. Se hårom D:r Wilenii årsberättelse for
åren 1859 och 60.
*) ”Många hafva under hela sjukdomens förlopp med ens varit
nödsakade att hålla sängen och mycket delirerat. Inga rena remissioner
hafva hos dessa inträffat, utan har sjukdomen endast deraf att armar, ben
eller någon annan del af organismen en stund antingen hvarje,
hvaran-nan eller hvartredje dag känts kall, hvarefter ymnig svettning inställt
sig, kunnat diagnosticeras. Till frossan hafva äfven ofta bröstkatarrher
sällat sig, hvilket alltsamman gifvit vika endast efter användandet af
cbinin, men i dubbelt större dosis än i vanlig frossfeber.” (D:r Wjlenii
årsberättelse för år 1860.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
