Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ord och färgstarka epitet. Författarinnan frammanar
den i stället för vår fantasi genom att liksom angifva
de olika faktorer, som varit i verksamhet vid dess
uppväxt: jordmånens speciella beskaffenhet, vinden,
solskenet, med andra ord de orsaker, som framkallat
företeelsen.
På liknande sätt gör hon oss bekant med sina
människor. Aldrig att hon bredt utmålar deras
utseende, deras ansikte och växt, gång och kläder!
Ett par inledande ord af denna art, ofta ytterst
allmänna, äro henne tillräckliga! Det är genom
monolog och samtal, som vi lära känna hennes
människor. Hon för oss direkt in i deras själar, och
vi liksom se, huru tankarna växa upp, inverka på
viljan och gifva sig uttryck i handling. Det är
genom sådana medel, som hon skapar denna ypperliga
bild af en svensk bonde, som läses i första
kapitlet af »Jerusalem»:
»Det var en ung karl, som gick och plöjde
sitt träde en sommarmorgon. Solen sken ljufligt,
gräset var vått af dagg, och luften var så frisk, så
att det kan inga ord beskrifva. Hästarna voro
smått yra af morgonluften och drogo fram plogen
som på lek. De hade en helt annan lunk än den
vanliga, karlen fick nära nog springa för att kunna
följa dem.
Jorden, som vändes upp af plogen, låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
