Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finnes få böcker, för hvilka en dylik mellantitel
skulle vara mera naturlig än för Selma Lagerlöfs
förstlingsskrift. Som redan sagdt erinrar den i rent
yttre afseende icke så litet om ett epos. Man kan
ännu tydligen se, att den genomgått ett versstadium,
och att det ursprungligen varit epopeen på vers,
som föresvåfvat författarinnan. Hennes ordval
sträfvar öfverallt att framkalla intrycket af
egendomlighet och storhet. Det sväller och brusar af
öfvermodig, förtätad känsla. Boken är ett
kraft-utbrott, som blottar en ny ådra i svensk diktning.
Själfva grundtonen i berättelsen är betagenhet,
entusiasm, hemlighetsfullhet, denna vördnad och
rysning, som det förflutna framkallar i
människosinnet. Det är en följd af sägner, som man hör
de gamla berätta. Det är som sutte man själf en
kulen vinterafton uppe på en gammal värmländsk
herrgård. Snön yr utanför, men inne lyser lampan
och sprakar brasan. Och i den sena nattimman,
då sinnena uppvärmts, och hemskheten utanför
söker sig uttryck i ord, flyta dessa sägner från de
gamlas läppar. Det är minnen från föräldrars och
farföräldrars tid, en hel trakts färgrika sägner om
kärlek och hat, om mord och blod, om vilda seder,
glada sällar och sköna kvinnor. En bestämd
historisk prägel hvilar öfver det hela. Man befinner
sig i tiden strax efter Napoleonskrigen. Sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
